Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cercaria ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Napoleon III (1863), Natten och Aftonstjernan, statyer
för bronskandelabrar till nya Operan (1869) m. m.
*Chabaud-latour, F. E. H., sedan 1877 senator på
lifstid, afled 1885.
Chables [sja’böl], Les. Se Bagnes.
Chabrier [sjabriē], Alexis Emanuel, fransk
kompositör, f. 1841, d. 1894, var tjensteman i
inrikesministeriet i Paris, men studerade tillika
musik och var 1884–85 kördirektor vid Château
d’Eau. Han debuterade 1877 med operetten L’étoile
och skref sedan flere operor, bland hvilka den
berömdaste blef Gwendoline (1886). Han utgaf äfven
åtskilliga pianostycken och en spansk rapsodi.
A. L.
*Chachapoyas. Staden ligger vid Tunguragua, en biflod
till Marañon, på 2,323 m. höjd. Biskopssäte, vacker
domkyrka, prestseminarium. 5,000 innev. (1889).
*Chaco (El gran chaco, »det stora jagtomradet»),
sammanfattande benämning på de stora slätterna i
Syd-Amerika mellan 19° och 29° s. br., Paraguayfloden
i ö. och Andesbergen i v., ett område, hvars areal
anslås till 537,000 qvkm., deraf 325,000 anses
tillhöra Argentina, 120,000 Bolivia och 92,000
Paraguay. Med en medelhöjd af 300 m. sänker det
sig från n. v., der de högre Llanos de Chiquitos
begränsa detsamma, mot s. ö. till de sydliga Pampas,
från hvilka det skiljes af floden Salado. Norra delen
är en med stora träsk och grunda sjöar betäckt, under
regntiden vida omkring öfversvämmad slätt, medan i
mellersta och södra delen de högre sträckorna mellan
floderna Pilcomayo och Vermejo, llanos de Manzo,
bestå dels af gräsmarker, dels af torra sandiga
öckentrakter, som knappast hafva någon annan
vegetation än kaktus- och tistelväxter. Men längs
floderna och inom deras öfversvämningsområde utvecklar
växtligheten en utomordentlig yppighet. Klimatet
företer stora och hastigt inträdande vexlingar:
maximum om sommaren 45°, minimum om vintern 9°
C. För jordbruk lämpar sig landet mindre, men
deremot förträffligt för boskapsskötsel. Det bebos,
företrädesvis vid flodstränderna, af 30–40 tusen ännu
tämligen vilda indianer af olika stammar; på senare
tid hafva i stigande antal europeiska kolonister
slagit sig ned der. C. indelas i Chaco boreal (n. om
Pilcomayo). C. central (mellan Pilcomayo och Vermejo)
och C. austral, af hvilka det första tillhör
Bolivia och Paraguay, de båda senare Argentina. Om
man undantager några jesuitmissioner, var C. ända
till senaste tid ett obestridt jagtområde för flere
indianstammar, hvilka ej sällan blefvo farliga för
de dit framträngande kolonisterna. Dessa slogo sig
merendels ned vid floderna, och till deras skydd
anlade argentinska regeringen en rad mindre fort. Den
argentinska delen af C. tillhör till största delen
de båda guvernementen Formosa och Gran Chaco, hvilka
bildades 1884. Jfr en uppsats af J. Graham Kerr i
»Scottish geographical journal» 1892.
Chacot. Se Tsjakå.
Chadwick [tja’doick] Sir Edwin, engelsk statistiker
och social reformator, f. 1801, d. 1890, var
sekreterare hos J. Bentham till dennes död och erhöll
af honom en donation och en del af hans bibliotek
samt var derjämte sedan 1830
sakförare. Hans grundliga studier af sociala
och hygieniska frågor, särskildt rörande
arbetarebefolkningen, riktade uppmärksamheten på
honom, och han insattes i den af Greys ministèr
föranstaltade stora komitén för reform af
fattiglagstiftningen, hvarvid han ådagalade så
stor duglighet, att han insattes äfven i komitén
för undersökning af barns arbete i fabriker,
afsedd att skydda minderåriga, som hufvudsakligen
voro anställda i bomullsfabrikerna, för fysisk
öfveransträngning. C. fick dervid tillfälle att
föreslå vigtiga reformer, bl. a. upprättande af
särskilda skolor vid fabrikerna och insättande af
statsinspektörer för grufvor och fabriker. 1834 fick
han såsom fattiglagkomiténs sekreterare uppdrag
att undersöka sundhets- och bostadsförhållandena
i hufvudstaden och utsträckte sedermera denna
undersökning till Englands och Wales’ andra
städer. Han ingaf derefter förslag om anläggning af
vatten- och kloakledningar och var 1848–54 medlem
af sundhetsbyrån (general board of health), som
skulle genomföra de föreslagna förbättringarna. 1843
afgaf han en rapport rörande begrafning i städer,
hvilken gaf anledning till ny lagstiftning i denna
fråga. Han uttalade sig äfven i frågor rörande
folkskoleväsendets utveckling och för införande
af prof vid allmänna tjensters besättande. Sina
afhandlingar — utom hvad som är nedlagdt i offentliga
utlåtanden — offentliggjorde han i »The journal of
the R. Statistical society».
Chadwick [tja’doick], Emma Hilma Amalia, målarinna,
född Löwstädt i Stockholm d. 10 Aug. 1855, studerade
vid konstakademien 1874–79, var derefter elev först i
Julliens och dernäst i Colorossis atelier i Paris. Hon
debuterade på Salonen 1880 med ett porträtt, för
hvilket hon erhöll mention honorable, och utställde
derefter regelbundet på Salonen vid Champs-Élysées
under 10 års tid (1881 Tvätterskor, 1882 Fiskarens
hemkomst, 1883 Sjömännens soppa, 1884 Näckrosor,
1887 Five o’clock tea, för hvilken hon erhöll mention
honorable o. s. v.). 1882 ingick hon äktenskap med
den amerikanske målaren Francis Brook Chadwick och
har sedan dess varit bosatt i Grèz i Frankrike. 1891
uppträdde hon på den nya Salonen å Marsfältet med
Lektyr och har sedan dess utställt der. Flertalet
af hennes arbeten har afsatts i Amerika. 1893
anordnade hon tillsamman med fröken Ellen Jolin en
separatutställning i Stockholm af oljemålningar med
Jämtländska motiv samt porträttskisser och några
etsningar, utförda efter en af henne sjelf uppfunnen
metod, som dock ej tillåter att taga mer än ett
aftryck. Till hennes mest uppmärksammade arbeten
från senare tid hör Fandango, målad i Spanien 1892
och exponerad å Marsfältsalonen 1896. Fru C. hör
till våra mest begåfvade qvinliga konstnärer. Hon
söker på senare tiden genom impressionistisk teknik
uppnå kraftiga färgverkningar och tillhör i sättet att
uppfatta motivet den på 1880-talet unga generationen.
K. W–n.
Chaerophyllum L., bot., växtslägte, tillhörande
nat. fam. Umbelliferae. Dess arter äro tämligen
höga, mer eller mindre sträfhåriga örter med dubbelt
till tredubbelt parflikiga blad och hvita blommor i
mångstråliga flockar. En art, C. temulum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
