Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cercaria ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfver Donau samt kärrtrakten mellan hennes hufvudarm
och en vestlig sidoarm Borcea har Rumanien fått
direkt jernvägsförbindelse till Svarta hafvet. Att
åstadkomma denna bro mellan Futesti vid Borcea
och C. var synnerligen svårt, men har lösts på
ett förtjenstfullt sätt af den rumanske ingeniören
A. Saligny. Hela sammanbindningsbanan är 28 km., har
kostat öfver 30 mill. kr. och kan värdigt ställas vid
sidan af de största likartade verk. Bron öfver Borcea
höjer sig i tre spann, hvardera af 140 m. längd,
20 m. öfver lägsta vattenståndet och har tillsammans
med sina viadukter en längd af 983 m. Broanläggningen
öfver Balta, det mellan de båda flodarmarna liggande
sumpiga, ofta öfversvämmade området, räknar 34 spann
af 42,8 m. öppning. Bron öfver hufvudarmen har väldiga
dimensioner. De pelare, som uppbära viadukten, höja
sig 35 m. öfver underliggande sumpmark och uppbära 15
spann af 60,85 m. vidd. Den egentliga bron består af
5 spann, af hvilka 4 hafva 140 m. och det mellersta
190 m. längd, enligt uppgift den största längd,
som vid brobyggnader kommit till användning på den
europeiska kontinenten.
Černoboh [tsjer-], det tsjechiska namnet på Tjernobog
(se d. o.).
Cernuschi [tjärnu’ski], Enrico, italiensk-fransk
nationalekonom och finansman, f. 1821 inom en rik
slägt i Milano, studerade juridik och kastade
sig med entusiasm in i den nationella rörelsen
på 1840-talet. Efter revolutionens utbrott 1848
var han medlem af den konstituerande församling,
som utropade republiken i Rom, och sattes 1849
till chef för barrikadkomitén. Sedan revolutionen
krossats, kastades C. i fängelse, men lyckades efter
ett år fly till Frankrike. Der egnade han sig åt
industriella företag och bankaffärer, dref med egna
fartyg exporthandel på England och förvärfvade en stor
förmögenhet, ja utsågs till en af de tre direktörerna
för Banque de France. I tidningen »Siècle» bekämpade
C. socialisternas teorier och råkade till följd deraf
i lifsfara under Pariskommunen. Kort derefter anträdde
han resor till främmande verldsdelar, bl. a. till
Kina och Japan, från hvilket land han hemförde en rik
etnografisk samling, som han 1882 testamenterade
till staden Paris. C. framstod sedermera som
bimetallismens ifrigaste förespråkare. Han afled
i Paris våren 1896. Bland hans utgifna arbeten
märkas Mécanique de l’échange (1865), Illusion des
sociétés coopératives (1866), Or et argent (1874),
Le bimétallisme etc. (1881), Les grandes puissances
métalliques (1884) och Anatomie de la monnaie (1888).
Ceroma, Lat., vaxhud (se derom Foglar, sp. 1538).
Ceroplastik. Se Vaxplastik.
Cerosin, detsamma som ceresin. Se Ozokerit.
Cerotinsyra, kem., en i bivax förekommande, fast och
mättad fettsyra, C27 H54 O2 eller, hvilket är detsamma,
C26 H53 CO2 H.
Cer-oxid, kem. Se Cerium. Suppl.
*Cerrito, Fanny, föddes 1821.
Cerro azul, hamnstad till Cañete (se d. o. Suppl.).
Cerro azul, solfatar i Chile. Se
Descabezado. Suppl.
Cerro de Potosi. Se Potosi.
Cer-superoxid, kem. Se Cerium. Suppl.
Certhini, zool. Se Klättrarna.
*Certifikat. Fribref utfärdas icke vidare.
*Cerulein. Se äfven Indigo-karmin.
Cerumen, Ny-Lat., örvax (se d. o.).
Cerussa (cerussa alba), blyhvitt (se d. o.),
farmakopéns hydratocarbonas plumbicus, brukas
såsom läkemedel utvärtes i ströpulver, plåster
eller salvor för att verka sammandragande och
inflammationsminskande på sjuka hudpartier. C. G. S.
*Cervantes. En fototypografisk reproduktion af
originalupplagan af »Don Quijote» utgafs 1879 af
öfverste Franc. Lopez Fabra i Barcelona, och samtidigt
utgaf Ramon Leon Mainez i Cadiz en kritisk upplaga af
texten, hvars ursprungliga skick han så mycket som
möjligt behållit i motsats till E. Hartzenbusch. En
god svensk öfversättning med upplysande noter utgafs
1888–92 af E. Lidforss. Bland de bättre tyska
öfversättningarna förtjenar nämnas L. Braunfels’
(1884).
Červený [tsje’rveni], Václav Frantisek, böhmisk
uppfinnare och tillverkare af bleckblåsinstrument,
f. 1819, öppnade 1842 i Königgrätz en fabrik för
tillverkning af metallinstrument och uppfann en
mängd bleckinstrument med mestadels vid mensur,
bl. a. bombardon l. kontrabas (1845), baroxyton
(1853), metallkontrafagott (1856), obligat-althorn
(1859), armésignalhorn och armébasun (1867),
subkontrabas (1873). Dessutom konstruerade han
1846 en tonvexelmaskin l. piston (se Ventil, 3)
och sedermera åtskilliga slaginstrument sådana som
kyrk-pukor (1876) samt brandsignals- och klocktriangel
(1878). Firman, som numera innehafves af C:s två
söner, försänder sina fabrikat till alla verldsdelar
och drifver äfven ett klockgjuteri. En filial är
inrättad i Kiev.
Cervicornia, zool. Se Benhornsdjur. Suppl.
Cervidae, zool. Se Hjortdjuren.
*Cervikal. Se vidare Underlifslidanden, sp. 1339.
Cervin, Karl Gustaf, finansman, föddes d. 26
Sept. 1815 på Ulfsåkraholms säteri i Värend, Småland,
och härstammar på fädernet från en gammal dansk
slägt Hjort, hvilket namn omkr. midten af 1600-talet
latiniserades till Cervinus (Cervin). C. blef
1831 student i Lund, tog kameralexamen derstädes
1832 och hofrättsexamen i Upsala 1835, utnämndes
till vice häradshöfding 1844 och tjenstgjorde i
justitierevisionsexpeditionen till 1856, då han,
nyss utnämnd till protokollssekreterare i K. M:ts
kansli, tog afsked från ämbetsmannabanan. C. hade
nämligen fått smak för affärslifvet, åt hvilket han
samtidigt hade egnat sig i egenskap af ombud för dels
Smålands m. fl. provinsers, dels Mälareprovinsernas
hypoteksföreningar. Efter den svåra penningekrisen
1857 uppdrogs åt C. jämte dåv. kommerserådet
Willerding att afsluta ett utländskt statslån å 12
mill. kr. Alltifrån denna tid har C. idkat en alltmer
utvidgad bankirrörelse i Stockholm och dels ensam,
dels i förening med olika bankinrättningar afslutit
en mängd kontrakt angående lån till staten samt till
städer, kommuner, enskilda jernvägar och industriella
bolag. Han kan anses vara den,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
