Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carola ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
staterna, afled han i Pleasant Plains i Illinois d. 25
Sept. 1872. C. utgaf 1856 sin Autobioyraphy.
Caruanca, en gren af de Juliska alperna. Se
Karavankerna.
Carucru, ett färgämne. Se Bignonia.
Caruncula lacrymalis, Lat., tårkarunkeln. Se Öga,
sp. 602.
Carupano, hamnstad i staten Bermudez i Venezuela,
på norra kusten af halfön Paria. 12,389
innev. (1883). Export af kakao och kaffe.
Carus, det latinska namnet på floden Cher (se d. o.).
Carus Sterne, psevdonym för tyske författaren
E. Krause (se denne).
*Carutti di Cantogno, D., är baron och tillhör en
mycket gammal ätt i Piemont. Han blef italienskt
sändebud i Haag 1862 (ej 1864) och medlem af
»statsrådet» 1869, var längre tider medlem af
deputeradekammaren och utnämndes 1889 till medlem
af senaten. Sitt anseende har han vunnit i synnerhet
genom lärda, med klassisk bredd och värdighet skrifna
arbeten öfver Savojens och konungariket Sardiniens
historia, bl. a. Storia del regno di Vittorio Amedeo
II (1856), Storia del regno di Carlo Emanuele III
(1859) och Storia della diplomazia della casa di Savoia
(4 bd, 1875–80).
Carvalho [-va’ljå], Leon och Miolan-C. Se
Miolan-Carvalho.
*Carvalho e Araujo. Jfr Portugisiska literaturen,
sp. 67.
Carvar, hufvudstad i Canara (se d. o. Suppl.).
Carvel. Se Gaeliska språket och literaturen, sp. 770.
Carver [kārvör], Jonathan, engelsk resande, f. 1732
i Connecticut, ingick 1756 i britiska kolonialarmén
och deltog med tapperhet i kriget mot fransmännen
i Canada (1757–63). 1766 företog han från Boston
en forskningsresa till öfre Mississippi och Lake
Superior, hvarunder han äfven studerade olika
indianstammars språk. Efter att hafva färdats
omkr. 11,000 km. återkom han till Boston 1768. Han dog
i fattigdom i London 1780. Berättelsen om hans resor,
Travels to the interior parts of North America etc.,
utkom 1778, upplefde flere upplagor samt öfversattes
till franska och tyska.
Caryocystites v. Buch, paleont., ett inom
de undersiluriska aflagringarna förekommande
cystidé-slägte af. fam. Echinosphaeritidae utan
stjelk, med relativt stora kalkplåtar och upphöjda,
framträdande porrutor. Såsom typ för slägtet anses den
redan af Wahlenberg beskrifna C. granatum. A. G. N.
Caryophyllaceae, bot., nejlikefamiljen,
är en nat. fam. inom ordn. Curvembryae och innefattar
de oftast af äldre systematici såsom skilda familjer
upptagna Silenaceae, Paronychieae och Alsinaceae,
hvilka emellertid visa så stora öfverensstämmelser,
att de numera allmänt ställas endast som grupper
inom nu ifrågavarande familj. — Till densamma
hörande växter äro örter med motsatta, enkla,
oskaftade blad; blommorna äro anordnade i qvast,
hvilken till sist öfvergår i ensidiga knippen;
blommorna äro regelbundna, i regel femtaliga, med
fritt eller sambladigt foder och fribladig krona;
fruktämnet, bildadt af 2–5 fruktblad, är enrummigt
med ett centralt fritt fröämnesfäste och
fria stift; frukten är en nöt eller kapsel. Om fröet
se under Curvembryae. Suppl. — De omkr. 1,100 arter,
som familjen omfattar, anträffas hufvudsakligen inom
de tempererade zonerna, sällsyntare inom de kalla
och nästan ej alls inom den varma.
Familjen sönderfaller i tre stora väl begränsade
grupper: 1. Alsineae med fribladigt foder och i regel
kortskaftade, hvita, luktlösa kronblad. Till denna
grupp höra slägtena Cerastium, Spergula, Sagina,
Stellaria, Arenaria m. fl. 2. Paronuchieae med
fribladigt foder, små, föga framträdande blommor,
samlade till nystan; nötfrukt. Dessa växter,
såsom Sclerantus, Herniaria o. a., äro små, oftast
på torra, sandiga ställen lefvande örter med
hinnlika stipler samt med gråaktig eller gulgrön
färgton. 3. Sileneae med sambladigt foder, ofta
stora, hvita eller röda kronblad med framträdande
lukt (nejlikan) och ofta med en bikrona. Bland de
många hithörande slägtena kunna anföras Lychnis,
Agrostemma, Silene, Dianthus, Saponaria, Gypsophila.
G. A.
Caryophyllidea, zool. Se Bandmaskar.
Caryopsis, bot. Se Hinnfrukt.
*Casabianca, F. X., afled 1888.
Casablanca (Arab. Dar el Beida), hamnstad i Marokko,
vid Atlantiska hafvet, har en öppen, men djup
redd och är den vigtigaste mellanhanden mellan
utlandet (England och Frankrike) och denna del af
Marokko. Omkr. 8,500 innev. 1891 besöktes platsen
af 390 fartyg, om 200,000 tons. Exporten (ull, majs,
getskinn m. m.) hade s. å. ett värde af 5,13, importen
af 9,5 mill. kr. Platsen anlades af portugiserna i
början af 16:de årh. i st. f. det äldre Anfa.
Casagli [-sa’lji], Justina Kristina. Se Wasselius 2.
Casalanza, V. F. F., friherre von Bianchi, hertig
af C. Se Bianchi. Suppl.
*Casalmaggiore hade såsom stad 3,665 innev. 1881
(i hela kommunen 15,650).
Casal nuovo, förr namn på staden Manduria (se
d. o.).
*Casamanca (Cazamance), flod i franska kolonien
Senegal, har sina källor på Futa-Djalons vestra
förgreningar och faller ut 120 km. s. om Gambia
i Atlantiska hafvet. Stora sandbankar spärra
inloppet och lemna endast tre kanaler öppna,
af hvilka den mellersta, omkr. 1,200 m. bred,
är den enda, som vid högvatten kan passeras af
fartyg, som ligga 4 m. djupt. Men innanför barren
är djupet i floden 10–15 m., och ända till Sedhin,
125 km. från hafvet, kunna fartyg om 2 m. djupgående
gå upp. Tidvattnet är märkbart ända till Zighinchor,
75 km. från hafvet. Nedre loppet, från Sedhin, har
en betydlig bredd, 2–5 km., och bildar en labyrint
af kanaler och sandbankar omgifna af mangrovesnår,
som göra landstigning nästan omöjlig. Sedan midten af
16:de årh. hafva portugiserna egt etablissement vid
Zighinchor, och äfven engelsmännen hafva egt faktorier
vid floden. 1828 och 1836–37 besatte fransmännen
flere öar och hafva sedan sträckt sitt inflytande
allt högre upp. Hufvudort och säte för kommendanten
öfver samtliga till 4:de arrondissementet af franska
kolonien Senegal hörande platser vid C. är det 1837
anlagda Sedhin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
