Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cannaceæ ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
grund till socialistiska omstörtningsidéer. Efter
några års hvila uppträdde fru C. med mindre
tendensiösa stycken. Skådespelet Papin perhe (Prestens
familj; 4 akter, 1891) är en mera objektivt hållen
framställning af striden mellan de gamles konservatism
och de unges nya syn på tingen. Senare har fru
C. visat sig kunna helt och hållet frigöra sig från
tendensen. I Sylvi (1893; både på finska och svenska)
försöker hon, föranledd af en verklig tilldragelse,
psykologiskt förklara huru en barnsligt lättsinnig
ung hustru kan blifva sin mans mörderska. Anna Liisa
(1895) är ett folkskådespel utan tendens, men med
djupt allvarlig bakgrund och utvisar ett stort
framsteg i konstnärligt hänseende. — Bland fru C:s
berättande dikter märkas såsom de förnämsta Köyhää
kansaa (Fattigt folk; 1886), en krasst realistisk
»skildring ur arbetarnas lif» i en småstad, Hanna
(1886) och Salakari (Blindskär, 1887, bägge öfversatta
till svenska 1886–88, under den gemensamma titeln
»Lifsbilder från finska hem») samt Agnes, skildrande
händelser inom Finlands medelklass. »Agnes» jämte
tre andra noveller utgåfvos, åtföljda af fru
C:s sjeifbiografi, 1894 på svenska under titeln
»Noveller». Fru C. deltog äfven i redigerandet
af den frisinnade tidskriften »Vapaita aatteita»
(Fria tankar; 1889–90). — Fru C. hör till vår
tids utprägladt realistiska författare. Alla hennes
arbeten utmärka sig genom en sund verldsåskådning
och ett stort dramatiskt lif. Hennes svagheter röja
sig i brist på konstnärlig smak, inre motivering
och stämningsfull fantasi. Genom sin genialiska
begåfning har hon intagit en hög plats bland Nordens
författarinnor, på samma gång hon visat sig ega stor
förmåga till utveckling. O. G.
Cantharides, farmak. Se Spanska flugor.
Cantharus, Lat. Se Kantarus.
Canticum beatae Mariae virginis, Lat., evangelisk
lofsång. Se Magnificat.
Cantillon [kangtijå’ng], Richard, en af den
vetenskapliga nationalekonomiens märkligaste
förelöpare, född på Irland i slutet af 17:de årh.,
var en tid köpman i London, senare bankir i Paris
och flyttade derefter till London, der han d. 14
Maj 1734 mördades i sitt hem af sin kock, som
plundrade och antände hans bostad. Sin betydelse
har C. som författare af den för fysiokratismens
historia vigtiga skriften Essai sur la nature du
commerce en général (1755; en stympad, förfuskad,
nästan värdelös engelsk öfvers, med titeln »The
analysis of trade, commerce, coin, bullion, banks
and foreign exchanges» utgafs 1759 af Philip C.,
en londonköpman, sannolikt en broder till Rich. C.,
med hvilken han stundom förvexlats). C:s »Essai»,
utmärkt för skarp, pregnant, strängt deduktiv
stil, öfvade ett bestämmande inflytande på den
fysiokratiska skolans grundläggare Gournay, Quesnay,
Mirabeau d. ä. och Turgot m. fl. och var känd af Adam
Smith. Äfven Malthus’ befolkningsteori är i nämnda
»Essai» nästan fullständigt anteciperad likasom den
teori Cairnes sedermera framställde i »Essays in
political economy». Efter dessa äldre författares
uppträdande råkade skriften i glömska, men framdrogs
af Stanley Jevons, som i »Contemporary review» 1881
införde en belysande artikel »R. Cantillon and the
nationality of political economy».
Canto carnascialesco [-asjale’skå], Ital. (af
carnasciale, karneval). Se Italienska literaturen,
sp. 934.
*Canton. 1. Stad i Ohio, hade 26,190 innev. 1890.
Cantor, Moritz, tysk matematiker, född i Mannheim
d. 23 Aug. 1829, blef docent vid universitetet i
Heidelberg 1853 samt utnämndes 1863 till e. o. och
1877 till honorarie professor i matematik vid samma
universitet. C. har nästan uteslutande egnat sig åt
den matematisk-historiska forskningen och på detta
område utöfvat en både qvantitativt och qvalitativt
betydande verksamhet. I sina äldre arbeten har han
framlagt resultaten af sjelfständiga och noggranna
undersökningar om speciella delar af matematikens
historia; bland hithörande större skrifter må nämnas
Mathematische beiträge zum culturleben der völker
(1863), företrädesvis afseende räknekonstens och
taltecknens historia under forntiden och medeltiden,
samt Die römischen agrimensoren und ihre stellung
in der geschichte der feldmesskunst (1875),
behandlande geometriens historia under antikens
upplösningsperiod. Sedan ett par årtionden har
C. varit sysselsatt med utarbetande af en utförlig
framställning af matematikens historia, hvari han
med stor omsorg och sakkunskap sammanfattat samt i ej
obetydlig mån kompletterat resultaten af de senaste
forskningarna på detta område; derigenom har han också
lyckats gifva en vida tillförlitligare och ojämförligt
mera fyllig bild af matematisk utveckling än hans
föregångare mäktat åstadkomma. Af denna framställning
hafva under titeln Vorlesungen über geschichte
der mathematik hittills utkommit 2 bd (1880–1892;
ny uppl. af 1:sta bandet 1894) samt två delar af det
3:dje och sista bandet. Sedan 1859 är C. medutgifvare
af »Zeitschrift für mathematik und physik», hvars
»Historisch-literarische abtheilung» han redigerar.
G. E.
Cantor, Georg Ferdinand Ludwig Philip, tysk
matematiker, född i S:t Petersburg d. 3 Mars 1845,
blef 1869 docent vid universitetet i Halle och
utnämndes 1872 till e. o. samt 1879 till ord.
professor i matematik vid samma universitet. Såsom
författare har C. hufvudsakligen sysselsatt sig med
teorien för punktmängder, hvilken teori i sjelfva
verket kan betraktas såsom hans skapelse. Han har på
detta fält upptäckt flere vigtiga satser, hvilka hafva
betydelse äfven för den allmänna storhetsläran och
funktionsteorien eller stå i samband med fundamentala
geometriska frågor. Genom dessa undersökningar har
C. också blifvit ledd till införande af s. k.
transfinita eller aktuelt oändliga tal (jfr Oändligheten)
samt angifvit de allmänna räknelagarna för sådana
tal. Om den vetenskapliga befogenheten af en sådan
utvidgning af talbegreppet synas dock meningarna ännu
vara i någon mån delade. G. E.
*Cantú, Cesare, som föddes d. 8 Dec. (ej 5
Sept.) 1807, afled i Milano d. 11 Mars 1895.
*Cantus. Se Choral.
Canusium, forntida namn på det nuvarande Canosa
(se d. o.).
Canvass, Eng., i England och, företrädesvis,
Nord-Amerikas förenta stater framställning af kandidat
före ett val.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
