Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Byggnadskonsten - Byggnadsordning - Byggnadsstadga - Byggnadsstatik - Byggningssäd l. byggningstunna - Byggningstunna. Se Byggningssäd. Suppl. - Byggver, guden Greys tjenare. - Byhistoria. Se Novell. - Bylandt-Rheidt, Arthur Maximilian Adrian, grefve. - Byliner, ryska hjeltesånger - Bylk. Jfr Wachtmeister 6. - Byng, John, son till George Byng - Byr, Robert, psevdonym för österrikiske romanförfattaren Karl Robert Emmerich von Bayer. - Byrd, förekommande form av William Birds namn. - Byrding l. börding - Byrgi, Joost. Se Bürgi. Suppl. - Byron, G. N. G., sonson af John Byron. - Byron, Henry James, engelsk lustspelsförfattare. - Byrrhus. Se Hagelbagge. - Byrsa, en del af staden Kartago (se d. o. 1). - Byråchef - Byråingeniör - Byrå-system. Se Styrelsesystem. - Bysantiska æran. Se Verldens skapelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppkallade efter François Mansard (1598–1666), ej efter
dennes brorson Hardouin (1645–1708). Den senare
uppförde slottet i Versailles.
Om byggnadskonstens utveckling i Sverige under de
senaste tjugofem åren se I. G. Clason: »Öfverblick
öfver byggnadsverksamheten i Sverige under de sista
25 åren» (i »Teknisk tidskrift. Extra häfte», 1896).
*Byggnadsordning. Gällande byggnadsordning för
Stockholms stad är kungjord d. 13 Dec. 1890. Smärre
ändringar i densamma hafva af Öfverståthållareämbetet
faststälts d. 18 Febr. 1892 och d. 17 Febr. 1893.
Byggnadsstadga kallas den för Sveriges städer
gemensamma k. författning, som innehåller allmänna,
till vinnande af prydlighet, renlighet, luftvexling
och säkerhet gifna bestämmelser för dessas bebyggande,
afsedda att för hvarje särskild stad efter behof
fullständigas genom en af K. M:ts befallningshafvande
fästställd byggnadsordning (se d. o.). Byggnadsstadgan
för rikets städer är utfärdad d. 8 Maj 1874. Mindre
ändringar och tillägg i densamma hafva gjorts
d. 30 Dec. 1876, 18 April 1884, 30 Nov. 1888 och
20 Juni 1890. I tillämpliga delar skall den gälla
äfven för köping; så ock för hamn, fiskläge och
annat ställe med större sammanträngd befolkning,
då sådant af omständigheterna påkallas och K. M:ts
befallningshafvande efter vederbörandes hörande
derom förordnar genom beslut, som underställes
K. M:ts pröfning.
Byggnadsstatik. Se Statik.
Byggningssäd l. byggningstunna, kamer., den del
af kyrktionden, som var afsedd till underhåll af
kyrkbyggnaden. Såväl denna del som den för inköp af
nattvardsvin afsedda delen af kyrktionden lät Gustaf
Vasa kyrkorna behålla. De omtalas sedermera alltid
tillsammans såsom Vin- och byggnadssäd (se d. o.).
Kbg.
Byggningstunna. Se Byggningssäd. Suppl.
Byggver, Nord. mytol., är enligt eddadikten
»Lokasenna» guden Freys tjenare, hetsig till sin
natur och »skrikande under qvarnen». Namnet betyder
»herr malt» och är en motsvarighet till den skotska
sagans Allan Mault och den engelska dryckesvisans Sir
John Barleycorn, som af bönderna dödades, begrafdes
i jorden, växte upp om sommaren och fick skägg på
hakan, å nyo dödades med lie, slaga och qvarnsten,
men dock till slut blef en mäktig herre; allt en
allegorisk framställning af kornets utveckling
till malt och sedan till öl. Jfr Beyla. Suppl.
Ad. N–n.
Byhistoria. Se Novell.
Bylandt-Rheidt, Arthur Maximilian Adrian,
grefve, österrikisk militär, född 1821, deltog som
generalstabsofficer i 1849 års italienska fälttåg,
var en tid ordförande i den teknisk-administrativa
militärkomitén, blef 1875 fältmarskalklöjtnant och var
1876–88 rikskrigsminister. Såsom sådan reorganiserade
han den österrikiska hären och var en förträfflig
målsman för sitt departement på riksdagen.
Byliner (R. byliny), ryska hjeltesånger. Se Ryska
literaturen, sp. 146.
*Bylk. Jfr Wachtmeister 6.
*Byng, John, var son till George Byng.
Byr, Robert, psevdonym för österrikiske
romanförfattaren Karl Robert Emmerich von Bayer, som
föddes i Bregenz 1835 och såsom generalstabsofficer
1862 tog afsked ur krigstjensten för att egna
sig åt belletristiskt skriftställeri, hvars frukter
varit skildringar ur soldatlifvet samt en mängd inom
förströelseläsningens område fallande romaner. Några
af dem äro öfversatta till svenska.
Byrd [bird], ofta förekommande form på den engelske
tonsättaren William Birds namn.
Byrding l. börding (Fornn. byrðingr af byrir,
börda, last, handelsfartyg), sjöv., äldre, ur bruk
kommen benämning på en öppen eller däckad, vanligen
flatbottnad farkost (pråm) af mycket vexlande storlek,
afsedd att transportera gods till eller från större
fartyg, eller eljest på skyddade farvatten.
Byrgi, Joost. Se Bürgi. Suppl.
*Byron, G. N. G., var sonson af Jolm Byron (se
denne). Af hans arbeten hafva till svenska öfversatts
ytterligare af J. F. Pettersson »Kain» (1880), af
D. A. Kruuhs »Riddar Harolds vallfärd» (1882), af
Fr. Sander »Ur Childe Harolds pilgrimsfärd. Sången om
Grekland» (1885) och af A. M. Malmstedt »Ung Haralds
pilgrimsfärd» (1889). Henley började 1896 utgifva
Works and letters of Lord B. — En statygrupp i hvit
marmor, föreställande Hellas mottagande B. i sin famn,
aftäcktes d. 2 Mars 1896 framför den olympiske Zevs’
tempelruin i Athen. Konstverket är bekostadt af de
i Paris bosatte grekerna bröderna Skylitsis.
Byron [bä’jrön], Henry James, engelsk
lustspelsförfattare, f. 1834 i Manchester, d. 1884
i London, utvecklade stor fallenhet för burlesken
i en mängd opera-parodier, bl. a. Fra Diavolo
(1858), Babes in the wood och Little Don Giovanni,
hvarjämte han skref farser och lustspel af egen
uppfinning, hvilka utmärka sig för träffande
ordlekar och ej sällan komisk kraft. Sådana äro
Not such a fool as he looks (1869), An american
lady (1874), Old sailors (s. å.) och framförallt
den ofantligt omtyckta Our boys (»Våra gossar»,
1880), som 1878 upplefde sin 1,150:de föreställning
på Vaudeville-teatern i London. B. var den förste
utgifvaren af skämtbladet »Fun» och skref äfven en
roman, Paid in full (3 bd, 1865). Han egnade sig 1869
åt skådespelareyrket på Globe-teatern och tillhörde
sedermera Middletemple-scenen.
Byrrhus, zool. Se Hagelbagge.
Byrsa, en del af staden Kartago (se d. o. 1).
*Byråchef. Byråchefer finnas nu inom följande af de
förvaltande verken, nämligen: Fångvårdsstyrelsen,
Lotsstyrelsen, Kommerskollegium, Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen, Generalpoststyrelsen,
Telegrafstyrelsen, Generaltullstyrelsen och
Domänstyrelsen. Byråchef är titel på en tjensteman
äfven i Direktionen öfver Arméns pensionskassa.
Byråingeniör, titel på en tekniskt bildad tjensteman
vid Finansdepartementets Kontroll- och Justeringsbyrå
samt vid Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen (med två
byråingeniörer) och Patent- och registreringsverket
(med fyra sådana).
Byrå-system. Se Styrelsesystem.
Bysantinska aeran. Se Verldens skapelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
