Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Buhl, Franz Amand, tysk politiker. - Buhl, Franz Peter William, dansk teolog - Buhl-arbete (oriktigt för boulle- l. boule-arbete). Se Boule. - Buijs Ballot, K. H. D. - Building societies - Buisson, Ferdinand Edouard, fransk pedagog - Buitenszorg - Bujiderna, herskardynasti i Persien (se d. o. sp. 1095) - Bukanier. Se Boucanier. - Bukarest - Bukejevska horden. Se Kirgiser, sp. 746. - Bukfenor. Jfr ock Fena - Bukhinne-infalmmation. Se Maginflammation. - Bukindo. Se Ukereve. - Bukmärg. Se Leddjur. - Bukolisk. Om bukolisk cesur se Hexameter. - Bukovina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ålderdomsförsäkring för arbetarna. Han utnämndes 1885
till ledamot (på lifstid) af bajerska riksrådet.
Buhl, Frants Peter William, dansk teolog, född
d. 6 Sept. 1850 i Köpenhamn, blef student 1868 och
teol. kandidat 1874. Han studerade tidigt semitiska
språk och gammaltestamentlig teologi, fortsatte
dessa studier i utlandet 1876–78 och förvärfvade
1878 filos. doktorsgrad. 1880 blef B. professor
vid Köpenhamns universitet, och 1890 efterträdde
han sin förre lärare Fr. Delitzsch såsom professor
i gammaltestamentlig exeges vid universitetet i
Leipzig. Förutom några smärre skrifter har B. utgifvit
Fortolkning til Jesaja (1889–94) och Det israelitiske
folks historie (1893), i hvilket arbete han
visserligen häfdar den vetenskapliga kritikens fulla
berättigande gent emot framställningen i de bibliska
böckerna, men dock tager sig väl i akt för de lösa
hypoteser, åt hvilka ytterlighetsmännen bland tyska
bibelkritiker hängifva sig. En dylik förmedlande
hållning intager han i De messianske forfættelser
i det gamle testamente (1894) och Til vejledning
i de gammeltestamentlige undersögelser (1895).
E. Ebg.
Buhl-arbete (oriktigt för boulle- l. boule-arbete). Se
Boule.
*Buijs Ballot, K. H. D., tog afsked 1887
och dog 1890.
Building societies [bi’lding såsä’jitis], Eng.,
»byggnadsföreningar», och Building and loan
associations [lån assåsjie’sjöns], »byggnads- och
låneföreningar». Se Arbetarebostäder. Suppl.
Buisson [byisså’ng], Ferdinand Edouard, fransk
pedagog, f. 1841 i Paris, var 1866–70 vice
professor vid akademien i Neuchâtel, men återvände
till Frankrike vid krigets utbrott 1870 och
inrättade, i förening med andra, i Paris under
belägringen ett af katolska presterskapet oberoende
barnhus. Han förordnades 1871 af Jules Simon till
folkskoleinspektör, men måste entledigas, sedan
ärkebiskop Dupanloup i nationalförsamlingen uppläst
ställen ur hans i Schweiz utgifna skrifter om farorna
af bibelläsning och biblisk historia i skolorna. Vid
verldsexpositionerna i Wien 1873, Filadelfia 1876
och Paris 1878 fyllde B. offentliga uppdrag från
undervisningsministeriet. Han utnämndes 1878 till
generalinspektör för folkskoleundervisningen
och 1879 till direktör för samma afdelning i
ministeriet. B. har författat bl. a. Le christianisme
libéral (1864) och De l’en-seignement de l’histoire
sainte dans les écoles primaires (1869) samt redigerat
en »Dictionnaire de pédagogie» (4 bd, 1878–87) och
»Répertoire des ouvrages pédagogiques du XVI. siècle»
(1886).
*Buitenzorg är generalguvernörens och hans hofs
vanliga residens; han kommer blott ett par dagar i
månaden till det 62 km. från B. belägna Batavia för
att gifva audiens o. d. B. har en 1817 af Reimvardt
på uppdrag af holländska regeringen anlagd botanisk
trådgård (omkr. 60 har), som spelar en mycket
vigtig rol i den nyare botaniska vetenskapen på
grund af de med densamma förenade studieanstalter,
vid hvilka europeiska vetenskapsmän utfört många
vigtiga anatomiska och biologiska undersökningar på
det der rikligen förhandenvarande materialet, som
i Europa svårligen eller alls icke kan anskaffas. I
Tjikömöh finnes sedan 1875 en försöks- och kulturträdgård (72,5 har)
och i Tjibodas en bergträdgård (31 har). Anstalten,
som har ett anslag af 120,000 gulden, förestås
af Treub och utger sedan 1874 »Annales du Jardin
botanique de B.»
Bujiderna, herskaredynasti i Persien (se d. o.,
sp. 1095).
Bukanier. Se Boucanier.
*Bukarest, Rum. Bucuresci [bukuresjti], hufvudstad i
konungariket Rumanien, vid Dimbovitsa, utgångspunkt
för tvänne jernvägslinier, en mot s., som förenar
B. med Giurgevo och, på andra sidan Donau, med de
bulgariska jernvägarna, samt en mot n., hvilken
ett stycke från staden delar sig i en östlig linie
(till Ryssland och Bukovina) och en vestlig (till
Ungern). En prydnad för staden är den 1875–84
uppförda katolska katedralen. Kungliga palatset
har undergått om- och tillbyggnad, så att det
numera ter sig i en mera tilltalande stil. Det
fyrkantiga, af Karl XII:s krigare uppförda tornet
vid Coltsahospitalet är numera fullständigt
lifvet. Folkmängden uppgafs 1889 till 194,633
pers., men detta tal anses för lågt. Universitetet,
med omkr. 1,500 studerande, består af 5 fakulteter
(matematisk-naturvetenskaplig, filosofisk, juridisk,
medicinsk och teologisk). B. är äfven säte för den
rumanska vetenskapsakademien, som eger bibliotek och
historiska samlingar. — Sedan 1884 hafva arbeten
pågått till hufvudstaden befästande. Enligt den
antagna planen skall man uppföra 18 fort på ett
medelafstånd af 10 km. från staden; mellan denna
och forten skall byggas en vall, och forten skola
förenas med underjordiska gångar och förses med
pansartorn och grofva kanoner. Hela kostnaden är
beräknad till omkr. 60 mill. kr. Några af forten
äro redan fullbordade. — I B. slöts d. 2 Mars 1886
en fred emellan Bulgarien och Serbien.
Bukejevska horden. Se Kirgiser, sp. 746.
*Bukfenor. Jfr ock Fena.
Bukhinne-inflammation. Se Maginflammation.
Bukindo. Se Ukereve.
Bukmärg. Se Leddjur.
*Bukolisk. Om bukolisk cesur se Hexameter.
*Bukovina. Högsta berget i landet heter Dzumaleu
(ej Dzumalen), 1,859 m. Folkmängden, som under
tioårsperioden 1880–90 ökats med 13 proc., uppgick
1890 till 646,591 pers., af hvilka 42 proc. voro
rutener, 32 proc. rumaner, 21 proc. tyskar, 3,75
proc. polacker och 1,25 proc. magyarer. Omkr. 70
proc. tillhöra den grekisk-orientaliska kyrkan (de icke
unerade grekerna), med egen metropolit och ärkebiskop
i Czernowitz; öfver 11 proc. äro romerska katoliker,
3 proc. grekiska katoliker, 2,5 proc. protestanter och
omkr. 13 proc. israeliter. Af andra religionsbekännare
må nämnas omkr. 3,200 lippovaner, en 1783 invandrad
rysk sekt, bosatt till större delen i byarna Klimoutz,
Fontina-Alba och Lippoweni. — Endast 3 proc. af
landet äro improduktiv mark; af den produktiva äro
omkr. 28 proc. åker, 26 proc. ängsmark och betesland,
43 proc. skog. Landets hufvudsäde är majs, hvaraf 1891
skördades 1,5 mill. hl. Kreatursstocken räknade 1890
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
