Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Buchan, Alexander, skotsk meterolog. - Buchanan, J., president - Bucher, A. L. - Bucher, A. B. - Buchheim, Rudolf, tysk farmakolog och medicinhistoriker - Buchholz - Buchhorn, fordom riksstad. Se Friedrichshafen. - Buchner, Max, tysk Afrikaresande och läkare - Buchta, Richard, tysk Afrikaresande - Bucina. Se Buccina. - Bucinariska öarna. Se Buccinariska öarna (äfven i Suppl.) - Buckau, stadsdel i Magdeburg (se d. o.). - Buckhurst, lord. Se Dorset 1. - Bucking, Arnold. Se Pannartz, A. - Buckingham. 1. Grefskap. - Buckingham palace - Buckland, Francis B., regementsläkare och laxfiskeintendent. - Bucklandit. Se Ortit. - Buckle, H. T. engelsk författare. - Buckoblad. Se Bucco-blad. - Buckow, stad öster om Berlin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Transactions of the Royal society», bd 25). Han har
äfven skrifvit om lufttryckets dagliga perioder
m. m. och utgifvit karta öfver isobarer och
isotermer. Hans Handybook of meteorology
(1867: 2:dra uppl. 1868) är öfversatt och delvis
omarbetad af H. H. Hildebrandsson i Upsala (1874). I
Challenger-expeditionens vetenskapliga iakttagelser
skref han Atmospheric circulation och Oceanic
circulation. Han vardt 1878 led. af Vet. soc. i
Upsala.
*Buchanan, J., valdes till president 1856 och
tillträdde ämbetet d. 4 Mars 1857.
*Bucher, A. L., lemnade med Bismarck 1890 sin plats
i utrikesministeriet och afled 1892. Han var broder
till A. B. Bucher.
*Bucher, A. B., den förres broder, blef 1869 (ej 1859)
sekreterare, 1885 vice direktor och 1895 direktor
vid österrikiska konst- och industrimuseet. Hans
Die kunst im handwerk har blifvit öfversatt
äfven till svenska (»Slöjden som konst», 1884);
hans Geschichte der technischen künste utkom i 3
bd 1875–93. 1874–76 redigerade han i förening med
Gnauth »Das kunsthandwerk». B. har vidare utgifvit
Katechismus der kunstgeschichte (3:dje uppl. 1890)
och Real-lexikon der kunstgewerbe (1884).
Buchheim, Rudolf, tysk farmakolog, född i Bautzen
1820, blef efter omfattande medicinska, särskildt
experimentelt-fysiologiska studier, 1846 professor
i farmakologi och medicinens, historia i Dorpat
och 1867 i Giessen, hvarest han verkade till
kort före sin död, 1879. B. utgaf (1846–48) en
tysk bearbetning af Pereiras berömda »Elements of
materia medica», och redan i företalet till detta
arbete framställde han ett program för sina senare
arbeten, gående ut på att skilja farmakologien från
den praktiska medicinen och att grunda densamma på
experiment med användande af fysiologiens metoder,
att alltså göra farmakologien till en gren af
fysiologien. Genom sina många egna arbeten kan
B. anses såsom den egentlige grundläggaren af denna
moderna riktning inom farmakologien. Han är ock den
förste, som upprättat ett experimentalfarmakologiskt
laboratorium, nämligen först privat i sin bostad
i Dorpat, derefter såsom universitetsanstalt
derstädes, utvecklande detsamma till en hög grad
af fulländning. I Giessen blef B. åter inskränkt
till ett privatlaboratorium. Genom B:s och hans
lärjungars arbeten lades grunden till den nya
indelning af den farmakologiska vetenskapens material
i grupper efter de olika ämnenas kemiska egenskaper
och särskildt deras verkningar på den lefvande
organismen (B:s »farmakodynamiska grupper»), medan
man förut i allmänhet följt botaniskt system. Bland
ämnesgrupper, som på detta sått bearbetades, märkas
t. ex. afföringsmedel. åtskilliga maskmedel, nerv-
och muskelgifter, mjöldryga, de pupillutvidgande
alkaloiderna hos Solanaceer. B. verkställde härvid
ofta försök på sig sjelf. Äfven egnade han sig åt
farmakognostiska och farmakotekniska uppgifter. Hans
förnämsta verk är Lehrbuch der arzneimittellehre
(1856; flere uppl.), hvari han genomförde sin omnämnda
»gruppering». C. G. S.
Buchholz, stad i konungariket Sachsen, kretsen
Zwickau, vid statsbanan. 7,808 innev. (1890). Den
hade förr silfverbergverk, men då detta blef
mindre gifvande, började befolkningen egna sig åt
tillverkning af snörmakeriarbeten och spetsar, som
nu utgör förnämsta industrigrenen och hvars alster
gå öfver nästan hela jorden.
Buchhorn, fordom riksstad. Se Friedrichshafen.
Buchner, Max, tysk Afrikaresande och läkare, f. 1846
i München, gjorde 1875 en resa omkring jorden och
for 1879 på uppdrag af tyska afrikanska sällskapet
till Vest-Afrika för att öfverbringa skänker till
Muato Jamvo, som gästvänligt mottagit Pogge. Han
drog upp för Koanza, förbi Punge Ndongo till
Malandsje. Efter ett halft års vistelse i Muato
Jamvos residens återvände han 1882 till Europa,
men följde på våren 1884 generalkonsul Nachtigal på
dennes mission till Vest-Afrika, afslöt jämte honom
skyddsfördrag med Togoland och utnämndes af honom
till konsul i Kamerun. Sedermera blef han direktör
för etnografiska museet i München och besökte i
denna egenskap verldsutställningen i Melbourne. På
återvägen besökte han i etnografiskt syfte Nya
Guinea, Bismarcksarkipelagen, Nya Irland, Honkong,
Kina, Japan och Ceylon. B. har skrifvit Reise durch
den Stillen ozean (1878) och Kamerun. Skizzen und
betrachtungen (1887).
Buchta, Richard, tysk Afrikaresande, f. 1845 i
Galizien, for 1878–80 med understöd af Gordon
uppför Hvita Nilen till Uganda och återvände genom
njam-njams land och Dar Fertit. Hans på denna
resa tagna fotografier och teckningar utgåfvos
under titeln Die obern Nilländer, volkstypen und
landschaften, dargestellt in 160 photographien (med
inledning af R. Hartmann, 1881). 1885–86 besökte
han åter Egypten. Dessutom skref han Der Sudan und
der mahdi (1884) och Der Sudan unter ägyptischer
herrschaft. Rückblicke auf die letzten 60 jahre
(1888) samt var medarbetare i 1:sta bandet af Junkers
stora reseverk öfver Afrika (1890). Död 1894.
Bucina. Se Buccina.
Bucinariska öarna. Se Buccinariska öarna (äfven
i Suppl.).
Buckau, stadsdel i Magdeburg (se d. o.).
Buckhurst [bö’ckhörst], lord. Se Dorset 1.
Bucking, Arnold. Se Pannartz, A.
*Buckingham. 1. Grefskapet har en areal af 1,931
qvkm., med 185,190 innev. (1891).
Buckingham palace [bö’ckingham pa’llas], kungligt
residens i London (se d. o, sp. 66–67).
*Buckland, Francis B., f. 1826 (ej 1823), d. 1880, var
1854–63 regementsläkare. Han inlade stora förtjenster
om fiskodlingen, anlade på egen bekostnad ett
»museum of economic fish culture» i South Kensington
i London, blef 1867 inspektor öfver laxfisket i
England och fick 1870 uppdrag att undersöka den nya
fiskerilagens inflytande på laxfisket i Skotland. Hans
»Curiosities» etc. utgafs i 4 bd 1857–72.
Bucklandlt, miner. Se Ortit.
*Buckle, H. T., föddes 1821. Hans »Civilisationens
historia i England» utkom 1882 i ny, tillökad
upplaga. Jfr Huth: »Life and writings of B.» (2 bd,
1880).
Blickoblad. Se Bucco-blad.
Buckow, stad i preuss. reg.-omr. Frankfurt, 42
km. ö. om Berlin, i ett romantiskt läge i det s. k.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
