Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brandt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
undantag af understödstagare och soldater i aktiv
tjenst. Förslag till grundlagsändringar kunna väckas
antingen af de enskilda staternas parlament eller
af kongressen. Frågan upptages till behandling,
om 2/3 af staterna genom majoritetsbeslut af sina
parlament eller om 1/4 af ledamöterna i någondera af
kongressens hus äro derom ense, och förslaget blir
lag, om 2/3 af båda husens ledamöter antaga det. Bland
andra bestämmelser i författningen märkas stadgandena
om allmän värnpligt, obligatoriskt civiläktenskap,
fri religionsöfning (intet religionssamfund åtnjuter
statsunderstöd), konfessionslös skolundervisning,
församlings-, tal- och tryckfrihet, frånvaro af
adelskap och ordnar. Dödsstraff är afskaffadt utom i
hären under krig. Hären räknade 1895 i fredstid 28,000
man och 1,600 officerare, hvartill komma ett gendarmeri
på omkr. 20,000 man, deraf 2,000 i Rio de Janeiro,
och ett frivilligt bildadt nationalgarde. Flottan
upplöstes under sista inbördeskriget, men håller på
att å nyo bildas genom beställningar hos europeiska
varf.
Rättskipning. Landets högsta domstol,
förbundsdomstolen, hvilken har ungefär
samma befogenhet, som förbundsdomstolen i
Nord-Amerikas Förenta stater, består af 17 af
senaten utnämnda ledamöter. I andra instans döma
11 appellationsdomstolar. Derjämte fungera 7
handelsdomstolar. Första instans äro i brottmål
aflönade polisdomare (delegados och subdelegados de
policia) och i civilmål valde fredsdomare (juizes de
paz). I svårare brottmål användes jury. Med undantag
af fredsdomare äro alla domare och assessorer
oafsättliga. Strafflagen är bildad efter Code
Napoleon; i civilmål gäller den brasilianska kodex, en
blandning af äldre portugisiska lagar, tillökad med
nya, ofullständiga, hvarandra motsägande paragrafer
och tolkningar.
Finanser. Budgeten har nästan alltid uppvisat ett
deficit. För 1894 upptog den i utgifter 250,46
mill. milreïs (deraf 17,8 för marinministeriet,
30 mill. för krigsministeriet, 100,7 mill. för
ministeriet för allmänna arbeten, handel och jordbruk
samt 85,6 för finansministeriet), men endast 233,5
mill. milreis i inkomster, största delen in- och
utförseltullar. Statsskulden uppgick 1895 till 1,355,8
mill. milreïs (deraf 31,4 mill. utländsk skuld),
motsvarande aktiva till 233,6 mill. milreïs.
B:s nuv. vapen eller rättare emblem är en femuddig
gyllene stjerna med uddarna facetterade och försedda
med smal röd innerkant; i vinklarna mellan uddarna
gyllene strålar. Stjernan täckes af en blå skifva,
som inom en silfverkantad, blå, med 20 femuddiga
silfverstjernor belagd ring visar Södra korsets
stjernbild. Den stora stjernan omgifves af en
lagerqvist och en tobaksstjelk, nedtill sammanhållna
af en rosett, som halft täcker fästet af ett upprätt
svärd. Under det hela ett band med inskrift »Estados
unidos do Brazil. 15 de Novembre de 1889». Flaggan
är grön med en ockrafärgad rombyta; i denna en
blå glob, delad i två hälfter af ett hvitt band,
som bär valspråket »Ordem e progreso» (ordning och
framsteg). I det blå fältet ses 21 stjernor: 1 öfver
bandet, symboliserande det neutrala municipiet, och 20
(bland dem Söderns kors) under detta, representerande
de 20 staterna.
Mynt, mått och vigt. Myntenheten är milreïs (à
1,000 reis, à pari = 2,04 kr.); 1,000 milreïs =
1 conto. Milreïs delas i nickel- och kopparmynt,
hvaraf det minsta gäller 10 reïs. Jämte dessa småmynt
cirkulera nästan uteslutande papperspengar. Kursen
är mycket vexlande. Metersystemet infördes genom
lag af 1862 och är sedan 1874 ensamt lagligt,
men äldre mått och vigter äro dock ännu i bruk.
A. W–g.
Historia. Slafveriet hade börjat afskaffas under
kriget med Paraguay genom en lag af 1871, som gaf
alla statens slafvar frihet. Genom en lag af 1885
bestämdes, att slafveriet skulle småningom alldeles
upphäfvas, senast inom 17 år. Dermed åtnöjdes ej de
ifrigaste emancipationsvännerna, och de funno ett
oväntadt stöd i kejsar Pedros dotter, den bigotta
grefvinnan Isabella d’Eu, som kejsaren, hvilken vid
denna tid vistades i Europa, 1887 förordnat till
regentinna. För att vinna folkgunst föreslog hon
d. 8 Maj 1888 kamrarna en lag, som antogs d. 13
s. m. och enligt hvilken allt slafveri genast
och fullständigt afskaffades. Denna åtgärd, hvars
ögonblickliga följder voro en fullständig förvirring
inom plantagedriften och kaffeskördens nedgång till
en tredjedel af sin förra storlek, framkallade helt
naturligt stor förbittring bland plantage-egarna,
som dittills varit monarkiens stöd, men nu sällade
sig till republikanerna. Jäsningen växte till
följd af missnöjet med den starkt centraliserade
provinsförvaltningen, och äfven bland trupperna ökades
de missnöjdas antal. När i Nov. 1889 förberedelser
vidtogos att flytta några bataljoner från Rio till
gränsen och att ombilda nationalgardet, sannolikt i
afsigt att skydda tronföljden för den illa omtyckta
Isabella, så vägrade d. 10 Nov. en bataljon att
lemna hufvudstaden. Andra trupper förenade sig med de
uppstudsige, ministrarna häktades, kejsaren och hans
familj fördes följande natt ombord på en ångare och
tvungos att afresa till Europa, hvarpå en provisorisk
regering med marskalk Deodoro da Fonseca i spetsen
bildades d. 15 Nov. En motrevolution, som försöktes
d. 18–20 Dec., nedslogs. Den nya regeringen gaf d. 21
Nov. alla brasilianer, som kunde läsa och skrifva,
politisk rösträtt, offentliggjorde ett utkast till
författning för Brasiliens förenta stater, utskref
val till en konstituerande nationalförsamling till
d. 15 Sept. 1890 och förklarads d. 10 Jan. kyrkan
skild från staten. Valen utföllo till följd af
ämbetsmännens ingripande till regeringens förmån. Den
15 Dec. sammanträdde nationalförsamlingen, och d. 24
Febr. 1891 antogs författningsförslaget med några
ändringar. Dock hade ministèren till följd af ett
misstroendevotum undergått några ändringar, och äfven
mot Fonseca var missnöjet så stort, att han endast med
ringa majoritet valdes till president. Den nya staten
erkändes af makterna, men den inre ställningen blef
snart mycket dålig. Finanserna vanvårdades, i det
att presidentens gunstlingar förstodo att rikta sig
genom allahanda svindelaffärer, sedelstocken ökades
genom nya emissioner, hvarigenom krediten ruinerades i
grund och prisen stegrades oerhördt. Dertill kom ett
ogynsamt handelsfördrag med Nord-Amerikas Förenta
stater. Allt detta framkallade allmänt missnöje,
som i Okt. 1891 tog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
