Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Botkin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skaffa sig existensmedel. B. uppsatte 1871 en
revolutionär tidning i Braila, undergick 1872
en tids fängelse för upprorisk propaganda (han
hyste socialistiska sympatier) och utgaf 1874
i Bukarest tidningen »Zname» (Fanan). Han knöt
der förtrolighet med sin sedermera så ryktbare
landsman Stambulov. Underrättad om ett bulgariskt
resningsförsök mot turkarna våren 1876, eldade B. 200
man att följa honom å en äfventyrligt och lösligt
planlagd invasion till fäderneslandets frigörelse. Man
skaffade pengar (genom att råna en klosterkassa)
och vapen samt inskeppade sig under förklädnad å
en österrikisk Donau-ångare, öfvermannade dess
besättning och lyckades d. 17 Maj 1876 landa å
bulgarisk mark. Men det väntade understödet af
befolkningen uteblef, friskaran anfölls efter en dag
af öfverlägsna turkiska trupper, B. sjelf stupade för
en kula, och de öfriga nedgjordes eller skingrades. —
B. äras af sitt folk som frihetsmartyr. Hans politiska
skriftställeri utöfvade stort inflytande. På det
religiösa området bekämpade han de egennyttige
grekisk-katolske prelaternas öfvermakt i
Bulgarien. Han hade sin styrka i sarkasm och bitter
satir, och den i bildning stadda bulgariska prosan
fick under hans händer afrundning och grammatikalisk
stadga. Från tidigare år (1870–71) härröra B:s bästa
dikter; de flesta äro halft lyriska hjeltedikter,
genomnationella, brinnande af turkhat och lyckligt
hållna i den bulgariska folkpoesiens naiva ton. Sällan
hafva skaldestycken så omedelbart framsprungit ur en
skalds lefnadshändelser. B:s dikter hafva samlats
och utgifvits i 4 uppl. Hans biografi är skrifven
af sobranje-presidenten Z. Stojanov. Jfr A. Jensen:
»Kristo Botjov. En bulgarisk frihetsskald» (1891).
Botkin, Sergej, rysk läkare, född i Moskva 1832, blef
student derstädes 1850, undergick läkareexamen 1855
och begaf sig straxt derpå till krigsskådeplatsen
(Krim), der han arbetade under Pirogov. Derefter
företog han en längre utrikes resa, blef 1860 adjunkt
och 1861 professor i terapi vid mediko-kirurgiska
akademien i Petersburg samt qvarstod i denna
befattning till sin död, 1889. B. vann hastigt ett
mycket betydande anseende både såsom klinisk lärare
och praktisk läkare; och sjuka från Rysslands alla
delar uppsökte honom. Derjämte inlade han stora
förtjenster om sjukvårdsanstalterna i Petersburg
och utöfvade en omfångsrik literär verksamhet. Hans
1867 på ryska språket utgifna arbete öfver de inre
sjukdomarnas klinik betecknas såsom epokgörande inom
den ryska medicinska literaturen. Slutligen redigerade
han två ryska medicinska tidskrifter, nämligen ett
arkiv för invärtes medicin och en klinisk veckoskrift.
R. T–dt.
*Botkyrka, socken. 8,938 har. 1,908 innev. (1894).
*Botokuder, äfven kallade guaymores (se d. o.) och
burung, af kolonisterna bugres, tillhöra
den af Martius bildade och sedan af Steinen och
Ehrenreich utvidgade språkgruppen gēs och anses utgöra
omkr. 5,000 individer, af hvilka den ena hälften ännu
är fullkomligt oberoende, medan den andra hälften
i senare tid förmåtts bosätta sig i byar, ehuru
fientligheterna med de hvita ännu icke upphört.
Botosjan, riktigare Botosjani (Rum. Botoşani),
hade 31,024 innev. 1891, öfver hälften judar.
Botrychium, bot., ett växtslägte. Se Ophioglosseae.
Botrydiaceae, bot., en naturlig familj inom
ordn. Siphoneae (se d. o. Suppl.) bland de gröna
algerna (Chlorophyceae). Botrydiacéerna, som
lefva i salt vatten eller på fuktig lerjord, äro
mycket enkelt byggda; de bestå af en enda cell,
hvilkens ena del är äggformigt uppsvälld, under
det att den motsatta är antingen endast utdragen
eller rikt förgrenad (rhizoid) och tjenar att fästa
växten. Fortplantning eger rum på såväl könlös som
könlig väg (Botrydium). Den vanligaste i Sverige
förekommande arten är Botrydium granulatum Grev.,
som bildar celler af ett senapskorns storlek.
G. A.
*Botrytis Mich., bot., är ett namn, under hvilket
man sammanfört ett stort antal konidieformer af
olika svamparter. De fortgående undersökningarna
hafva emellertid klargjort, att en mycket
stor del, om ej alla, hit räknade arter ej äro
sjelfständiga svampar, utan endast ett visst
utvecklingsstadium (en konidieform) af olika
arter bland ascomyceterna. Så t. ex. är med
all sannolikhet den bekanta silkesmaskpesten,
»muscardine», alstrad af Botrytis Bassiana Bals,
endast konidieformen af en Cordyceps-art etc.
G. A.
Botrytisk, bot., drufartad, drufliknande. Se
Blomställning. Suppl.
*Boträd. Jfr Vårdträd.
Botsaris, suliotslägt. Se Botzaris.
*2. Botta, P. E., afled i Achéres vid Passy 1870
(ej 1871).
Botta, Vincenzo, italiensk skriftställare, född 1818
i prov. Cuneo, förvärfvade filos. doktorsgrad
i Turin och verkade som lärare, valdes 1849 till
parlamentsledamot och erhöll 1850 af sardinska
regeringen uppdrag att tillsammans med L. Parola
studera undervisningsväsendet i Tyskland. Deras
1851 afgifna rapport lades till grund för åtskilliga
universitetsreformer. 1853 nedslog B. sina bopålar
i New York. Genom en mängd tidningsuppsatser, som
öfversattes till flere språk, bidrog han med
framgång till att åt det nya konungariket Italien
förvärfva Amerikas och andra lands sympatier.
Af erkänsla för dessa goda tjenster lät konung
Umberto 1878 prägla en guldmedalj till B:s ära.
Efter Cavours död (1861) skref B. på engelska en
biografi öfver den store statsmannen (öfversatt
till italienska 1865). Han författade vidare
på engelska ett arbete öfver Dante (1865)
m. m. B. dog 1894. Han var sedan 1855 gift
med amerikanskan Anne Charlotte Lynch, som gjort
sig ett namn genom dikter och romaner.
*Bottenfynd. Hvad som förr kallades bottenfynd ingår
numera under den generella benämningen sjöfynd. Dermed
förstås öfvergifvet fartyg eller skeppsvrak eller
till fartyg hörande redskap eller gods, ehvad sådant
upptages från bottnen eller anträffas flytande på
vattnet eller dritvet å strand (strandvrak). Om
sjöfynd handlar lag af d. 12 Juni 1891. Hvad der
stadgas är i sak lika med förut gällande, i 1864 års
sjölag innehållna bestämmelser i ämnet. I tullstadgan
af d. 2 Nov. 1877 (§§ 132–136) samt en kung. af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
