- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 19. Supplement. A - Böttiger /
871-872

(1896) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Birger Gunnarsson ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lushai- och katsjm-(ka-khyen-)landens samt sjanstaternas
areal och befolkning. Hufvudmassan af befolkningen
utgöres af birmaner (af mranma, uttal. bama, »de
starke»). Dessa äro småväxta, väl proportionerade,
med brun, men aldrig mörk hudfärg, svart, sträft,
rikligt hår, men svag skäggväxt. Tatuering är
allmänt bruklig. De utmärka sig framför sina
grannar genom liflighet och företagsamhet, äro
gent emot främlingar höfliga och gästfria, men
otillförlitliga och fulla af förställning. Språket
är liksom kinesiskan ett enstafvigt rotspråk; de
grammatikaliska förhållandena uttryckas i regeln blott
genom ordställningen, dock finnas, äfven ansatser
till grammatiska element, hvilka merendels sättas
framför det ord de närmare bestämma, t. ex. tsa,
äta, atsa, mat. Jfr Judson: »Grammar of the Burmese
language» (1866) och »English and Burmese dictionary»
(3:dje uppl. 1877), Sloan: »Practical method with de
Burmese language» (1877), Harmand: »Birmanie. Résumé
ethnographique et linguistique» (1884). Skriftecknen
härstamma från Indien (pali) och hafva endast runda
former. Det fins en icke obetydlig literatur,
särskildt äldre skrifter rörande religiösa och
historiska ämnen, hvilka både till form och innehåll
visa tillbaka till Indien. Det vanliga skrifmaterialet
är palmblad. Genom missionärer har boktryckarekonsten
på sista tiden införts. Ett trettiotal tidningar
utgifvas nu. Flere amerikanska och europeiska
missionssällskap hafva stationer i B. — Britiska
B
., nu kalladt Nedre B., har en areal af 227,804
qvkm., med 4,658,627 innev. (1891), och delas i 4
divisioner: Arakan, Irawadi, Pegu och Tenasserim. 1874
förenades det af sin furste frivilligt till England
afträdda malajiska riket Queda på halfön Malakka
med Tenasserim. I början af 1880-talet inträdde
åter ett spändt förhållande mellan engelsmännen och
den då sjelfständiga staten B., som vid den tiden
(sedan 1878) regerades af den tyranniske konung Thibå
(Eng. Theebaw). Han hade fatt en fullkomligt engelsk
uppfostran, men blef trots denna en af de grymmaste
och lastbaraste tyranner B. haft. Innevånarna höllos i
ett fullkomligt slafveri, konungen ådömde godtyckligt
pinbänk, fängelse och dödsstraff, så att en mängd
innevånare utvandrade. England gjorde föreställningar,
men dess representant hånades och vardt slutligen
hemkallad. Då alla den indiska regeringens
klagomål öfver kränkningar af den engelska handeln
lemnades utan afseende (Thibå lät bl. a. konfiskera
Bombay-Birma-handelsbolagets egendom), och ett
engelskt ultimatum af d. 17 Okt. 1885, som fordrade
gemensam reglering af tvistefrågorna, afvisades,
for general Prendergast i Nov. 1885 med en flotta och
11,000 man uppför Irawadi, eröfrade forten vid Miala,
besatte d. 26 Nov. Ava och inryckte d. 28 Nov. i
Mandalaj. Konungen gaf sig fången d. 1 Dec. och
internerades i Indien. Den 1 Jan. 1886 fick landet
britisk förvaltning och förenades i Mars s. å. med
britisk-indiska riket, men först sedan ett stort
uppror s. å. blifvit kufvadt, kunde engelsmännen
genomföra en ordentlig förvaltning af det i lång tid
hårdt hemsökta landet. Denna del af B. kallas nu Öfre
B
. och har en areal af 216,200 qvkm., med 2,946,933
innev. (1891), hvartill komma de af konungariket
B. förr beroende sjan-, lushai och ka-khyenstaterna,
hvilka i slutet af 1880-talet erkände Englands
öfvervälde, ehuru de stå i ett tämligen löst
förhållande till Indien.

Birmanska språket. Se Birma. Suppl.

*Birmingham. 1. B., sedan 1888
eget grefskap (51,4 qvkm.), hade 1891 tillsammans
med Aston Manor (68,639 innev.) en folkmängd af
497,810 pers. Bland dess läroanstalter må tilläggas
den polytekniska skolan, ett af independenter
underhållet teologiskt college och tre katolska
colleges i förstäderna, Edgbaston, Olton och Oscott,
samt King Edward’s school (stiftad 1552, ej 1522,
reorganiserad 1878), bestående af 3 latinskolor för
gossar, 4 latinskolor för flickor samt en högre skola
för gossar och en annan för flickor, med tills. 2,000
lärjungar. Queen’s college (nu kalladt Queen’s faculty
of medicine) är förenadt med det 1875 af Josiah Mason
genom en donation af 210,000 pd grundade Mason college
l. Science college. — Under anläggning är sedan ett
par år tillbaka en vattenledning från Wyes källfloder
Elan och Claerwen i de walesiska grefskapen Cardigan,
Radnor och Brecknock, der jättelika dammar och
reservoarer anläggas, hvarifrån vattnet i kanal öfver
och under jord skall föras till B., som derigenom
beräknas kunna få öfver 1,2 mill. hl. vatten om dagen
under den torraste årstiden. Anläggningskostnaderna
hafva beräknats till 6,6 mill. pd st. — 3. Stad
i nord-amerikanska staten Alabama, anlagd 1871,
hade 1880 3,086 och 1890 26,178 innev., af hvilka
40 proc. färgade. För denna snabba tillväxt, som
förskaffat den namnet »the magic city» (trollstaden),
har staden att tacka den stora utvecklingen af norra
Alabamas stenkols- och jernindustri. Det närbelägna
Red mountain innehåller jämte kol och kalksten
ofantliga tillgångar på jernglans. Mer än 20 masugnar
lemna dagligen öfver 2,000 t. jern, och många stora
stenkols-, förädlings- och landbolag hafva sitt säte
i staden. Flere vigtiga jernvägslinier mötas der,
bl. a. Louisville–Nashville-, Alabama–Great-Southern-
och Georgia–Pacific-jernvägen.

Birnam [börnöm], kulle vid Dunkeld, Skotland,
omkr. 300 m. hög, med vacker utsigt öfver Tay-dalen,
är bekant från Shaksperes »Macbeth» genom sin fordom
präktiga skog.

*Birnbaum, K. J. E., lemnade 1886 professuren i
Leipzig. Hans riksdagsmannaskap upphörde 1873. Jämte
Werner redigerade B. Thiels »Landwirthschaftliches
konversationslexikon» (7 bd, 1876–81; suppl. 1884
och 1888).

*Biron (Biren). 1. Ernst Johan, föddes 1690. —
2. Peter, föddes 1724. Om hans tredje gemål, Anna
Charlotta Dorotea (född grefvinna Medem 1761,
död 1821), och hennes äldre döttrar se El. Tegnér:
»Gustaf Mauritz Armfelt» (bd 2). Om hans yngsta dotter
se Sagan, Dorotea.

Biron [birå’ng], Anne Armand Elie, vicomte de
Gontaut-B
., fransk diplomat. Se Gontaut-Biron. Suppl.

Bi-rot, bot., kallas hvarje rot, som, med undantag
för hufvudroten och dess förgreningar (se Rot),
uppstår från stamdelar af olika slag eller, ehuru mera
sällan, från blad. I synnerhet hos kärlkryptogamer
(pteridophyta) och de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:36:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfas/0442.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free