- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 19. Supplement. A - Böttiger /
785-786

(1896) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bertrand d'Agoust ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af Cauchy behandlade frågan om antalet värden af
en funktion vid permutering af de deri ingående
bokstäfverna. Senare har han i synnerhet behandlat
geometriska frågor och under de sista åren framförallt
matematisk fysik. Han har utgifvit flere handböcker,
såsom en störrre, Traité du calcul differentiel et de
calcul intégral
(2 bd, 1864–70), hvilken dock numera
representerar en något föråldrad ståndpunkt. Han har
vidare skrifvit bl. a. Thermodynamique (1887), Traité
du calcul des probabilités
(1888) och Leçons sur
la théorie mathématique de l’électricité
(1890). Han
har ofta uppträdt såsom kritiker af andras arbeten,
ehuru ej alltid med framgång. Bekanta äro hans
strider med Helmholz dels angående dennes arbeten
i teorien för hvirfvelrörelser i vätskor, dels inom
elektricitetsläran. I sina arbeten har B. visat sig
vara en stor stilist, hvilket i synnerhet framgår af
hans historiska arbeten Les fondateurs de l’astronomie
moderne
(1865) och L’académie des sciences et les
académiciens de 1666–1793
(1868) samt af biografierna
öfver d’Alembert (1889) och Blaise Pascal (1890).
2. G. K.

Bertrand d’Agoust [bärtra’ng dagou]. Se Klemens,
påfvar. 5.

Beruela, cistercienskloster. Se Börja. Suppl.

Berufjördr. Se Bernfjördr (tryckfel för Berufjördr).

Berulle [bäryll], Pierre de. Se Oratorianer.

Berustadt infanteri och berustadt kavalleri. Se
Rustning, förv.

Berût. Se Bejrût. Suppl.

Berwalde. Se Bärwalde. Suppl.

*Berwick. 1. Grefskapet har officielt
en areal af 1,202 qvkm., med 32,406
innev. (1891). 2. B.-upon-Tweed hade 13,378
innev. 1891. Den af Stephenson 1850 byggda
jernvägsviadukten öfver Tweed till Tweedmouth har
en längd af 658 m.

Berytos, stad. Se Bejrut.

Berzelianit, miner. Se Selenkoppar.

Berzelianska stipendiet. Se Vetenskapsakademien,
sp. 759.

Berzelii park, en liten täck parkanläggning
i Stockholm, belägen mellan Nybron, Hamngatan
och Berns’ salonger samt uppkallad efter den
store kemisten Berzelius, hvars af Qvarnström
modellerade, 1857 resta bronsstaty beherskar parkens
midt. Anläggningens mark har liksom Nybrohamnen
vunnits genom utfyllning. Ännu på 1700-talet gick
nämligen Ladugårdslandsvikens (Nybrovikens) inre
del ända fram till Packartorget (nu Norrmalmstorg)
och nuv. Kungsträdgårdsgatan, men hamnen igenfylldes
alltmera från midten af 1700-talet till början af
1800-talet, så att den bildade en stinkande pöl,
benämnd »Katthafvet», tills denna på 1850-talet
igenfylldes och af trädgårdsarkitekten Knut Forsberg
(f. i Stockholm 1827, d. i Brooklyn, Nord-Amerika,
1895) omskapades till en park.

*Berzelius, J. J. En minnessten öfver honom restes
1879 i Väfversunda invid det hus, i hvilket han
föddes. 1892 utgaf J. Carriere (en dotterson till
Liebig) »Berzelius und Liebig. Ihre briefe von
1831–1845».

*Besançon hade såsom kommun 56,055 innev. 1891. Det
har två fakulteter: faculté des sciences och fac. des
lettres, samt en école préparatoire
de médecine et de pharmacie. Från 1691 hade staden ett
universitet, hvars juridiska fakultet 1722 flyttades
till Dijon, medan den teologiska och medicinska
egde bestånd i B. till revolutionen.

Besant [bä’sönt]. 1. Sir Walter B., engelsk romanförfattare,
f. 1838 i Portsmouth, idkade med utmärkelse
matematiska studier vid Cambridges universitet och
var i sex år lärare vid Royal college å Mauritius,
men lemnade omkr. 1867 af helsoskäl denna befattning
och är sedan dess bosatt i Hampstead Heath invid
London. Han var länge sekreterare i stifteisen
för Palestinas utforskande och ombesörjde dess
21-års-berättelse (1886), skref tillsammans med
E. H. Palmer Jerusalem, the city of Herod and Saladin
(1871; ny uppl. 1888) och utgaf från 1881 »The survey
of western Palestine». Han uppträdde äfven i början
som literaturhistoriker och författade Studies in
early french poetry
(1868), The french humorists
from 12:th to 19:th century
(1873) samt Rabelais (1877)
m. fl. biografiska karaktersbilder, lemnade bidrag
till en mängd tidskrifter och var medutgifvare af
»New Plutarch». B. hade tidigt förvärfvat sig
mångsidig kännedom om olika folkklassers och i
synnerhet de fattigares lif, något som kom hans
romanskriftställeri till godo. Han ingick 1871
författarebolag med James Rice (död 1882), men större
anparten af deras samskrifna berättelser härrör dock
från B. Här må nämnas The golden butterfty (1871;
»Guldfjäriln», 1883), Ready money Mortiboy (1872;
»Rike Mortiboy», 1884) och The son of Vulcan
(1876). De skrefvo äfven några teaterpjeser i
bolag. Ensam fortsatte B. med mycken framgång att
författa romaner, bl. a. den fantastisk-humoristiska
The revolt of man (1882), All sorts and conditions of
men
(s. å,; »Folkets palats», 1886, i »Aftonbladets»
följetong), hvilken bok gaf idén och impulsen till
byggande af Folkets palats (se d. o. Suppl.) i London
och annanstädes, vidare All in a garden fair (1883),
Dorothy Forster (1884; med ämne från Jakobiternas
restaurationsförsök), The children of Gibeon (1886;
»De fattigaste i London», 1888), en af hans bästa
romaner, For faith and freedom (1888), Armorel of
Lyonnesse
(1890; »Armorel. En nutidsroman», 1891)
The demoniac (1890; »Dämonen», 1892) och Beyond the
dreams of avarice
(1895). B. har varit ordförande i
engelska författareföreningens verkställande utskott
och utgifver tidskriften »The author», ett organ
för skriftställarnas intressen. Han upphöjdes 1895
af drottning Viktoria i adligt stånd. — 2. Annie
B
., född Wood, engelsk qvinlig agitator på det
socialpolitiska och det religiösa området, svägerska
till den föregående, föddes af irländska föräldrar
i London d. 1 Okt. 1847 och tillbragte sin ungdom
i Harrow. Djupt religiöst anlagd och uppfostrad i
anglikansk ortodoxi, vardt hon en hängifven troende
och deltog ifrigt i de väckelsegudstjenster, som
kommo i bruk i England vid midten af 1860-talet. Hon
trädde 1867 i äktenskap med en ung prest Frank B.,
men makarnas sympatier drogo åt olika håll, i det
att mannen var konservativ och höll strängt på det
konventionella, medan hon svärmade för liberalism och
»home rule». Växande religiösa tvifvel förde henne
efter en våldsam själskris öfver

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:36:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfas/0399.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free