Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bengerd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Berât, Turk., kejserlig resolution, patent,
konfirmation. Jfr Barât (äfven i Suppl.).
Béraud [berå], Jean, fransk målare, född i Petersburg
1849, är lärjunge af Bonnat. Han framställer det
eleganta Paris och älskar framförallt rampljuset,
med skådespelerskor eller ballettdamer, eller ock
den mondaina verlden i teaterlogerna, bulevarderna i
aftonbelysning, det inre af kaféer eller ölstugor. Men
hans bilder synas i utförandet alltför tunga
för det lätta innehållet. Derför lyckas han också
bäst i teckningen. I Stockholm har man af denna art
sett Avantscen i Théâtre français. Vid franska
utställningen i Köpenhamn 1888 representerades han
af tre karakteristiska taflor: Sortie de l’Opéra,
La brasserie och Le sarcophage de Victor Hugo.
C. R. N.
*Berber, det allmänna europeiska namnet på den sedan
7:de årh. af araberna öfversvämmade och under islam
hemfallna hamitiska urbefolkningen i norra Afrika,
hvilken är utbredd från vestra kanten af Nil-landen
öfver Sahara och dess oaser till Atlantiska hafvet
i v., från Medelhafvet i n. till Sudans negerstater
i s., och som trots alla inom det stora området
uppträdande olikheter med afseende på språk,
kroppsbyggnad, hudfärg och ansigtsbildning dock
är tämligen likformig. Typiska för dem äro ovalt
ansigte med afplattning i trakten af kindkotorna,
kort, trubbig, platt näsa, små ögon, rund haka. De
förr ofta omtalade blonda berberna äro enligt
Rohlfs endast några få individer, hvilkas typ
måhända härstammar frän vandalerna. Till berberna
böra otvifvelaktigt räknas, jämte de nu utdöda
guancherna (urbefolkningen på Kanarieöarna),
forntidens libyer, mauror l. mauretaner, numider,
gaetuler, fazanier, nasomoner m. fl. Redan
forntidens geografer kände den rätta inhemska
benämningen på alla dessa folk, amaziker l. maziker,
ett namn (amasigh, i plnr. i-mosjar), som många
hithörande folk ännu gifva sig. I Marokko kalla sig
de rene berberna masig (amasig) eller
sjelluh, sitt språk te-masig-t eller sjellah. Till
dem höra närmast sanhandsja i vestra Sahara,
de portugisiske upptäckarnas azanagues. Större
delen af mellersta Sahara innehafves af tuarik,
hvilka sjelfva kalla sig i-mosjar (se d. o.). I
Algeriet höra till de rene berberna fransmännens
kabyler (af Arab. qābile, stam). I Tunisien
kalla berberna sig suawua (åtminstone de från
Algeriet vid den franska eröfringen öfver gränsen
komna, fransmännens zuaver), medan araberna kalla
dervarande bergsstammar med ber-biskt språk djebelija
(bergsbor). Berber äro vidare innevånarna kring
Ghardaja i algeriska Sahara. (Beni-Mzab), kring
Ghadames, i Sokna vid Fessans gräns, i Siwah samt i
de Egypten närmare belägna oaserna i Libyska öcknen,
i hvilken berbertypen icke forsvunnit trots den mycket
tidiga egyptiska eröfringen och senare uppblandningar
med främmande blod. Alla dessa libyska folk bära
i hierogiylinskrifter namnet tehennu (ljusa)
och kännetecknas på de egyptiska monumenten genom
tatueringar i form af ett kors, hvilka ännu lära vara
brukliga bland kabylqvinnorna. Till berberna torde
ock, efter Nachtigals undersökningar, få räknas
tibbu (se d. o.) i östra delen af Sahara. Samtliga
berberfolk och berberspråk bilda den libyska gruppen
af den hamitiska folk- och
språkstammen (se Hamiter och Hamitiska
språk). Språket skrifves med arabiska bokstäfver;
endast i-mosjar hafva utbildat ett eget, efter
rent geometriska principer konstrueradt alfabet,
det s. k. tifinar.
Berber, stad i Nubien, på högra Nilstranden under
17° 59’ n. br. Omkr. 10,000 innev. Det är en vigtig
handelsplats, öfver hvilken de från det inre Afrika
kommande karavanerna taga vägen till det 420
km. aflägsna Sauakin vid Röda hafvet.
*Berbera besattes 1875 af Egypten och 1884 af
England. Det har en liten garnison af indiska trupper
och en folkmängd af omkr. 2,000 pers., som tidtals,
vid karavanernas ankomst, mer än fördubblas.
Berbiska apan, zool. Se Inuus ecaudatus.
*Berceau betyder såsom konstterm granuleringsstål.
Se Mezzotinto-gravyren.
Berceuse [-sös], Fr., vaggsång, vaggvisa.
*2. Berch, Anders, stiftade i Upsala ett »Theatrum
oeconomico-mechanicum», som skulle omfatta
slöjdredskap och prof på »varor utur de tre naturens
riken, ifrån råa ämnet, alla förädlingsgraderna
igenom, till yttersta färdighet». Samlingen är nu
införlifvad med Nordiska museet och har värde för
vår odlingshistoria.
Berchtesgadener hoher thron. Se Untersberg.
*Berck-Heyde. 1. Job B., holländsk målare, född i
Haarlem 1630, död derstädes 1693, utgick ur Frans
Hals’ skola och studerade äfven under Jacob de Wet
samt målade förnämligast arkitektur. På grund af
misstag vid tolkningen af signaturen har han ända till
midten af 1870-talet varit sammanblandad, åtminstone
delvis, med sin broder, Gerrit. Job B. målar
mest interiörer med den finaste clairobscur och
förträffliga figurer. Så Amsterdams börs (flerestädes
i Holland) och flere kyrkointeriörer, såsom Groote
Kerk i Haarlem (1676, i Dresdens galleri), så äfven
åtskilliga taflor, i hvilka figurerna äro nästan
hufvudsak, såsom Kristus välsignar barnen. (1662) och
Frans Hals’ atelier (i Haarlems museum). Mera enstaka
står ett Vinterlandskap (i Berlins museum). —
2. Gerrit B., holländsk målare, den förres broder,
f. 1638 i Haarlem, död derstädes 1698, var äfven
lärjunge af Frans Hals samt af sin äldre broder
Job och intogs 1660 i Haarlems S. Lukas-gille. Han
uppehöll sig en tid jämte sin broder i Heidelberg, och
från denna tid härstamma troligen hans om Wouwermans
skola påminnande ryttare- och hästtaflor, som finnas
i Dresden, Petersburg och Wien, likasom äfven gatuvyer
från Bonn och Köln (i Schwerin, Rotterdam och Florens’
Uffizi) förskrifva sig från denna resa. Mestadels
har han för öfrigt framställt stadsvyer, torg och
offentliga byggnader, skildrade med godt perspektiv,
pittoresk verkan och förträfflig luft. Oftast har
han målat Damm i Amsterdam med rådhuset (4 gånger
i Rijksmuseum, men dessutom i Dresden, Antwerpen,
Schwerin, Karlsruhe m. fl. st.). Utsigter af
Haarlem finnas äfven på flere ställen. I Sveriges
nationalmuseum ses af honom en holländsk hamn.
C. R. N.
Berck-sur-Mer [-syr mär], stad i franska
depart. Pas-de-Calais, 2 km. från Kanalen, i skydd af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
