- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 19. Supplement. A - Böttiger /
709-710

(1896) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bengerd ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

växtligheten är emellertid ganska hastig, och
vid flere tillfällen begagnas derför benmjölet
i stället för Thomasfosfat och andra dylika
fosforsyrerika gödningspreparat. Då man utströr
benmjölet på fältet, bör man välja en tid på dagen,
när vinden plägar vara mera lugn och stilla, och
före utsåningen genomfukta benmjölet med något
vatten. Härigenom lyckas man ock hålla de finare
partiklarna tillsammans, så att de falla jämnare
till marken och fullständigt upptagas af jorden på
den plats, der man företager gödslingen. Oaktadt på
senare åren en stor mängd andra fosfat inkommit i
marknaden, har benmjölet i alla fall fortfarande
bibehållit sitt stora anseende såsom ett utmärkt
gödningsämne. Förbrukningen deraf blifver med hvarje
år större. Vid inköp af benmjöl från mera obekanta
eller aflägsna orter, der man ej närmare kunnat följa
eller kontrollera fabrikationen, bör man alltid
på förhand låta undersöka varan och se till, att
den icke till en stor del är måhända uppblandad med
finpulveriserade mineralråfosfat. Dessa äro nämligen
i jorden ytterst svårlösliga och visa derför föga
verkan som gödningsmedel. C. E. B.

Benmore head [benmårhä’dd]. Se Fair head.

*2. Bennet, C. S., afled i Stockholm d. 27 Mars 1878.

*Bennett 1. J. G. uppsatte 1835 (ej 1855) »New York
Herald». — 2. James Gordon junior, nord-amerikansk
publicist, den föregåendes son, f. i New York 1841,
ingick som sin faders ende arfvinge i redaktionen
af »New York Herald», hvars spridning under
hans ledning ytterligare ökats. 1874 utsände han
tillsammans med den engelska tidningen »Daily
Telegraph, Stanley på en ny expedition att fullfölja
Livingstones upptäckter och 1879 De Longs olyckliga
»Jeannette»-expedition till polarhafvet. Han är
nu mest bosatt i Paris, hvarest han utgifver en
europeisk upplaga af sin tidning. 1883 associerade
han sig med millionären J. W. Mackay om anläggning
af en ny telegrafkabel mellan Europa och Amerika.

*Bennett, W. Sterndale, var i Leipzig 1837
och 1840–41, dock ej såsom Mendelssohns elev,
stiftade 1849 Bachsällskapet i London, blef 1856
kapellmästare för Filharmoniska sällskapet derstädes
och musikprofessor vid universitetet i Cambridge. Han
utnämdes 1871 till »knight». A. L.

Bennetter, Johan Jakob, norsk marinmålare, f. i
Kristiania 1822, for till sjös i hela 15 år, innan han
beträdde konstnärsbanan, men använde all den fritid
han kunde skaffa sig till teckning. 1844 kom han in
i ritskolan i Kristiania, fick 1849 stipendium och
reste derefter till Haag, der Louis Meyer blef hans
lärare, och två år senare till Paris, der han arbetade
på Th. Gudins atelier. I Paris utställde han många år
på salongerna och fick 1863 »mention honorable». 1880
bosatte han sig i Norge och inrättade en atelier i
den gamla kyrkoruinen på Sole vid Stavanger. B. har
målat sjöstycken, ofta med historisk handling, både
från forntiden och nyare tid. Nationalgalleriet i
Kristiania har ett större bataljstycke: Sjöslag vid
kusten af Madagaskar 1799.


*Ben Nevis. På toppen, 1,343 m. öfver hafvet, ligger
sedan 1883 ett meteorologiskt observatorium, der
iakttagelser göras hvarje timme.

*Bennich, N. A. G., erhöll 1888 afsked från
generaltulldirektörsämbetet. Han var t. o. m. 1892
ledamot af Första kammaren, sedan 1884 för Kalmar
läns norra del, och har ständigt fortsatt sin kamp
för en friare tullagstiftning. B. var 1877–79 vice
ordförande bland Stockholms stadsfullmäktige. Han är
ledamot af Landtbruksakademien (1880) och Musikaliska
akademien (1882). Sedan 1871 har han varit ledamot
af styrelsen för Stockholms handelsbank.

*Bennigsen. 2. A. L. B., var 1881–83 ledamot
af riksdagen. Han afled i Banteln 1893. —
3. R. B. var till 1879 president i preussiska
deputeradekammaren. Han nedlade 1883 sitt mandat såväl
i riksdagen som i deputeradekammaren, emedan han
kommit i en allt starkare opposition mot Bismarcks
tull- och socialpolitik, men han antog 1887 val af
en hannoveransk krets till riksdagen och utnämndes
1888 till öfverpresident i Hannover.

Benoit [benåa’], Peter Leonard Leopold, belgisk
musiker, f. 1834, elev af Bruxelles’ konservatorium,
erhöll prix de Rome 1857 och blef 1867 direktor för
konservatoriet i Antwerpen. B. har skrifvit
Lucifer m. fl. oratorier, Isa m. fl. operor, en Messe
sollennelle,
diverse saker för kör, orkester,
piano och solosång samt flere skrifter, bland hvilka
L’école de musique flamande et son avenir. A. L.

Benoît de Sainte More [benåa’ dö sängt mår],
nordfransk trouvère i 12:te årh. Se Trojasagan,
sp. 758–759.

*Bénouville, J. A., dog 1891 i Paris. Han valde ämnen
till sina landskapsmålningar äfven från (södra och
mellersta) Frankrike.

Ben Sena. Se Avicenna. Suppl.

Bensin. Se Benzin.

Benson [bä’nsön], Eugene, amerikansk målare, f. 1839
i Hyde-Park vid Hudson, studerade vid akademien i
New York och hos porträttmålaren Wright, fortsatte
sina studier i Louvre i Paris samt i Venezia efter
de gamle mästarna, hvarjämte han reste i Egypten
och Syrien. Han blef vid återkomsten till Amerika
1862 medlem af akademien i New York och är berömd
för flere, i veneziansk kolorit målade taflor,
såsom Masker, som gått vilse (1873), Köpman i Kairo
(1877), Andaktsstund i Cadore, Scirocco i Venezia
m. fl. Dessutom har han varit literär medarbetare
i flere nord-amerikanska journaler. Sedan början af
1870-talet har B. lefvat i Rom.

Benspatt, veterin. Se Spatt.

Bensvulst. Se Osteom.

*Bensvärta. Om bensvärta såsom gödningsämne
se Benkol 2. Suppl.

*Bentham, G., afled i London d. 10 Sept. 1884. Hans
mest betydande arbeten äro Handbook of the British
Flora
(1865), Flora Australiensis (1863–70; 5
bd) samt det tillsammans med J. D. Hooker utgifna
storartade Genera plantarum (7 bd, 1862–83), som
innehåller den utförligaste kritiskt genomförda
bearbetning af växtslägtena (ej växtarterna, såsom det
i hufvudarbetet uppgifves), som hittills sett dagen.
G. A.

*Bentinck. 5. G. A. von B. afled såsom
f. d. ryttmästare i hannoverska armén 1876.
Oldenburgs förslag (1854) till lösning af den
bentinckska arfföljdsstriden antogs af grefve
G. A. von B.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:36:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfas/0361.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free