Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Baby ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sciences morales et politiques» (2 bd, 1862–63;
4:de uppl. 1875).
Bachelin [basjölä’ng], Auguste, schweizisk målare,
f. 1830 i Neufchâtel, der han inhemtade elementerna
af sin konst, utbildade sig i Paris dels hos Gleyre,
dels en längre tid under Couture. Han började
med genre och landskap och utställde första gången
1855; med 1856 slog han sig på den militära genren,
och ännu mera 1859, då han i alpjägarnas friskaror
stod under Garibaldi. Sedermera reste han i södra
Frankrike och vistades vintern 1864–65 i Italien,
hvarifrån han hemsände bilder ur folklifvet; men mest
sysselsatte han sig med sitt fosterlands historia och
folk. Han deltog äfven i kriget 1870–71 och målade
derifrån en stor vinterbild, Franska arméns under
Bourbaki öfvergång på schweiziskt område. För öfrigt
har han målat Ludvig XVI:s schweizergardes försvar af
Tuilerierna 1792 (nu i Neufchâtels museum). Slutligen
har han målat scener från jagtlif och folkfester i
Schweiz. Han har äfven framträdt som illustrerande
konstnär, och hans förnämsta verk af denna art äro
L’armée suisse, Aux frontières (1873) samt Album de
l’est en Suisse 1871.
Bacher, Wilhelm, judisk teolog och orientalist,
f. 1850 i Ungern, promoverades 1870 i Leipzig
till filos. doktor och genomgick sedermera det
judisk-teologiska seminariet i Breslau, blef 1876
rabbin i Szegedin och kallades 1877 till professor i
bibliska vetenskaper vid rabbinskolan i Budapest. Dels
på tyska, dels på magyariska eller hebreiska språken
har han i facktidskrifter offentliggjort ett stort
antal språkvetenskapliga arbeten, af hvilka här må
nämnas: Nizâmîs leben und werke (1871), Die agada
der babylonischen amoräer (1878), Die agada der
tannaïten (1884–90), Die agada der palästinensischen
amoräer (I, 1892), Die bibelexegese der jüdischen
religionsphilosophen des mittelalters vor Maimuni
(s. å.), Die jüdische bibelexegese vom anfange
des 10. bis zum ende des 15. jahrh. (s. å.) och
Die hebräische sprachwissenschaft vom 10. bis zum
16. jahrh. (1893). Tills. med J. Derenbourg utgaf
han Abulwalids hebreiska grammatik på arabiska
originalspråket (Kitâb al-Luma, 1886) och med
J. Bánóczi 1884–90 Ungersk-judisk revy (»Magyar
zsidó szemle»).
Bachja ben Bakoda, judisk filosof under medeltiden. Se
Rabbinska språket och literaturen, sp. 620.
Bachke, Ole Andreas, norsk rättslärd och politiker,
född i Röros d. 6 Maj 1830, blef jur. kandidat 1852,
men fortsatte 1854–56 sina juridiska studier vid
tyska universitet samt i Paris och London. Efter
sin hemkomst bosatte han sig i Kristiania såsom
öfverrättssakförare, utnämndes 1864 till assessor och
1878 till justitiarius i Kristiania stiftsöfverrätt
samt kallades d. 13 Okt. 1879 till statsråd och chef
för Justitiedepartementet. I denna egenskap blef han,
som var föredragande i ärendet om kunglig sanktion
på stortingets fjerde gången förnyade beslut (1880)
rörande statsrådens tillträde till stortingets
förhandlingar, 1883 tillika med sina öfriga
kolleger i ministèren Selmer ställd under åtal inför
riksrätt. Sedan han genom riksrättens dom d. 26 Mars
1884 jämte de fleste af sina kolleger blifvit
dömd statsrådsämbetet förlustig, utnämndes han
s. å. af ministèren Sverdrup till assessor i
Höjesteret. Död d. 3 Jan. 1890. Vid Köpenhamns
universitets 400-års jubileum kreerades han till
hedersdoktor i den juridiska fakulteten. B. var
utan tvifvel en af sin tids lärdaste jurister i
de tre nordiska rikena. Såväl före som efter sitt
inträde i regeringen inkallades han i flere större
lagkomitéer. Så var han 1877–78 medlem af den
skandinaviska vexellagkomitén och från 1881 medlem
af den skandinaviska komitén för utarbetande af
lagförslag om firma och prokura samt om skydd för
varumärken. Af hans vetenskapliga arbeten må nämnas
Om det borgerlige ægteskab (1861), Om forbrydelsers
sammenstöd (1862), Om den såkaldte litterære og
kunstneriske eiendomsret (1871–75), hvilket sistnämnda
arbete ligger till grund för de norska lagarna af
1876 och 1877 om literär och artistisk eganderätt,
samt (tillsammans med riksadvokaten B. Getz)
Udkast til lov om rettergangsmåden i straffesager,
som fick ett väsentligt inflytande på den norska
straffprocesslagen af d. 1 Juli 1887. B. deltog 1864
i stiftandet af »Det skandinaviske selskab» och var
i tidigare år en varm och talangfull försvarare i den
norska pressen af den politiska skandinavismens idé.
Bachmann, tysk läkare. Se Rivinus.
Bachmann, G. L. E. dog 1881.
Bachofen, Johann Jakob, schweizisk rättshistoriker,
f. i Basel 1815, var 1841–43 professor i romersk
rätt vid sin födelsestads universitet och sedermera
en följd af år ledamot af appellationsrätten
derstädes. Död 1887. Genom sitt arbete Das
mutterrecht, eine untersuchung über die gynäkokratie
der alten welt nach ihrer religiösen und rechtlichen
natur (1861) blef han en af vägbrytarna inom den
jämförande rättsvetenskapen. Han skref åtskilligt
hörande till den romerska rättens område och
Antiquarische briefe vornehmlich zur kenntniss der
ältesten verwandtschaftsbegriffe (2 bd, 1881–86) m. m.
Bachsjisch (Bakh-sjisch), Pers.-Arab., gåfva;
drickspengar; det vanliga medlet, hvarmed man i
Orienten underlättar ärendets gång hos myndigheterna,
t. ex. i tullen, passbyråer o. dyl.; det vanliga
ropet, hvarmed tiggare af alla slag i Orienten
bestorma europeiska resande. H. A.
Bachtsjisarai. Se Baktsjisarai.
Baciller. 3. Stafbakterier. Se Bakteriologi. Suppl.
Bacillus, zool., ett insektslägte. Se Vandrande blad.
Bacillus acidi lactici, bot. Se Oidium.
Bacillus radicicola, biol. Se Assimilation. Suppl. och Symbios.
Back, Sir George, afled i London 1878.
Backa, fisket. Se Ref.
Backa, socken. 1,512 har. 946 innev. (1894).
Backamo. En minnessten till erinran af regementets
deltagande i segern vid Landskrona 1677 aftäcktes
der d. 30 Aug. 1891.
Backaryd, socken. 10,791 har. 2,994 innev. (1894).
Backdike. Se Laggdike.
Backe, stor by i Vesternorrlands län, Fjällsjö socken,
vid kyrkan och norra stranden af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
