Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Avoirdupoids ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vissa språk saknas b-ljud alldeles (t. ex. i
kinesiskan).
Det indo-europeiska b-ljudet har i de germanska
språken öfvergått till p, t. ex. Lat. sebum,
Sv. såpa (se vidare P). I stället hafva dessa
språk erhållit b-ljud i stor utsträckning, dels i
ordens början, dels efter m, af den indo-europeiska
aspiratan bh, t. ex. Sanskr. bharami (Grek. phero,
Lat. fero), Sv. (jag) bär; Sanskr. bhrartar-
(Grek. phrator, Lat. frater), Sv. broder;
Sanskr. jambhas (Grek. gomphos), Isl. kambr,
kam. Detta b-ljud har i de nordiska språken icke
undergått någon annan nämnvärd förändring, än att
det mot slutet af medeltiden i svenska och danska
(liksom i tyska) assimilerats med ett föregående m,
t. ex. Isl. kambr, Sv. kam (T. kamm). I fornsvenskan
insköts vanligen ett b mellan m och ett följande l
eller r, t. ex. himblar, himlar, kambrar, kamrar,
men detta b aflägsnades åter på 1600-talet. I
forndanskan uppstod på 1300-talet b-ljud af äldre p
efter vokal, t. ex. gabe, gapa, dyb, djup; detta nya
b har numera i dagligt tal vanligen öfvergått till
ett v-ljud, ehuru i skrift fortfarande tecknadt b.
K. F. J. Ad. N-n.
*Baade, K., dog i München d. 24 Nov. 1879.
Baalath, stad. Se Baalbek.
Baardsön [bårds-], Paal. Se Paal Baardssön.
Baarle [barle], van, nederländsk skald. Se Barlaeus.
Baastards [bās-], Holl., syd-afrikanskt folk. Se
Griquas.
Baba, Kap. Se Asien, sp. 1181.
*Babadag ligger i rumanska kretsen Tulcea och hade
3,100 innev. 1889.
Babakuten, zool. Se Indrislägtet.
Babar, stormogul. Se Babur.
Babar-öarna, ögrupp bland Sydvestöarna i Nederländska
Indien, tillhörande residentskapet Amboina, 440
qvkm., med omkr. 22,000 innev., af hvilka Babar har
omkr. 8,000, Vetar 2,000, Dai 2,600, Masela 7,000,
Davaloor 1,350 och Kebir (Davera) 1,000. Hufvudort
är Tepa, på Babar, med god ankargrund.
Babbits metall. Se Antifriktionsmetall. Suppl.
Babeau [-bå], Albert Arsène, fransk historiker,
f. 1835 i Cambrai, bosatte sig i Troyes och egnade
sig åt undersökningar öfver lokalhistorien samt den
inre förvaltningen före franska revolutionen. Han
är sekreterare i depart. Aubes akademiska samfund
och valdes 1887 till korresp. ledamot af Franska
institutet. Bland B:s arbeten, som redan genom
ämnena äro intressanta, må nämnas: Histoire de Troyes
pendant la révolution (2 bd, 1873–74), L’instruction
primaire dans les campagnes avant 1789 (1875), Le
village sous l’ancien régime (1877; ny uppl. 1879),
La ville sous l’ancien régime (1880; ny uppl. 1884),
hvilket arbete prisbelöntes af Franska akademien, La
vie rurale dans l’ancienne France (1882; ny uppl. 1885),
Les artisans et les domestiques d’autrefois (1885),
Les bourgeois d’autrefois (1886) och La vie militaire
sous l’ancien régime (2 bd, 1890).
Bab-el-harem, Arab., haremsdörr. Se Harem.
Babelon [-bölå’ng], Ernest, fransk orientalist och
numismatiker, f. 1854 i depart. Haute-Marne,
tjensteman vid nationalbibliotekets i Paris mynt- och
antik-kabinett, har skrifvit åtskilliga arbeten
öfver fornlandens kultur, konst- och myntväsende,
bl. a. Du commerce des arabes dans le nord de l’Europe
avant les croisades (1882), Description historique et
chronologique des monnaies de la république romaine
vulgairement appellées monnaies consulaires (2 bd,
1885–87), Recherches archéologiques en Tunisie
(1886; med S. Reinach), Le cabinet des antiques à
la bibliothèque nationale (1888–89; illustreradt) och
Manuel d’archéologie orientale (1889). B. har skrifvit
en fortsättning (i flere bd) af F. Lenormants »Manuel
d’histoire ancienne de l’Orient». Han utgifver
tidskrifterna »Revue numismatique» och »Gazette
archéologique».
Babeltop, en af Palau-öarna (se d. o.).
*Babenberg. Leopold (Luitpold) blef markgrefve af
Österrike 976 (ej 983).
Babes (Babesiu), Viktor (Magyar. Géza), ungersk
läkare, f. i Wien 1854, studerade i Budapest och
Wien samt, sedan han promoverats till med. doktor,
i Berlin och Paris. Han utnämndes. 1885 till
e. o. professor i patologisk histologi i Budapest
och verkar numera såsom professor i experimentel
patologi och bakteriologi i Bukarest. B. har utgifvit
en mängd större och mindre afhandlingar förnämligast
i bakteriologi samt, i förening med Cornil, den
första utförliga läroboken i bakteriologi, Les
bactéries (2:dra uppl. 1886), och, i förening
med Blocq o. a., Atlas der pathologischen
histologie des nervensystemes (1893 o. följ.).
R. T–dt.
*Babeuf, F. N. Se Rättelser, bd 18.
Babil. Se Babylon.
Babinets neutrala punkt [babinēs], meteor. Se Neutrala
punkter.
*Babington föddes 1561 och halshöggs d. 20 (ej 13)
Sept. 1586.
Babington [ba’bingtön], Charles Cardale, engelsk
botanist, f. 1808, ännu på sin höga ålderdom professor
i botanik vid Cambridges universitet, har gjort
sig ett namn såsom lärare och skriftställare. Man
har af hans hand bl. a. Flora Bathoniensis
(1834; suppl. 1839), The flora of the Channel
islands (1839), Manual of british botany (8:de
uppl. 1881), botaniska och entomologiska uppsatser i
en mängd tidskrifter samt på ett annat område Ancient
Cambridgeshire (1883), m. fl. bidrag till grefskapet
Cambridges arkeologi.
Babingtonit, miner. Se Pyroxén.
Babinopolje, hufvudort på Meleda (se d. o.).
Babove. Se Bablah.
Bab Sudan, Arab., »de svartes port». Se Agadir.
Babuckur, ett af G. Schweinfurth besökt folk i
det inre Afrika under 6° n. br. och 28° ö. lgd,
mellan floderna Djur och Issu. De höra till
bongoernas stam, hafva den äkta negertypen och äro
fullblodskannibaler. De äro flitiga jordbrukare och
idka äfven getafvel.
Baburen, Dirk van, holländsk målare, tillhörande
skolan i Utrecht, der han skall hafva varit lärjunge
af Moreelse, antages vara född 1570. Han reste i
början af 1600-talet till Italien, der han liksom
flere andra holländare, Terbruggen, Honthorst,
Bylert, i Rom erfor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
