Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arvika ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
biträden. Hemmahörande ångfartyg var s. å. 5, om
378 tons. I köpingen finnes kommissionskontor
af Värmlands enskilda bank. 1892 utdebiterades 2
kr. pr bevillningskrona för såväl fast egendom som
inkomst. Köpingens inkomster uppgingo s. å. till
44,253 kr., utdfter till 71,882 kr. Dess tillgångar
voro 255,595 kr., skulder 28,398 kr. I A. tillämpas
sedan 1883 ordningsstadgan för rikets städer.
*Arvika, socken. Arealen, äfven omfattande
A. köping, 19,355 har. 3,872 innev. (1894).
Ny kapell, som är en socken, heter numera Ny.
Arzberg, stad i bajerska reg.-området Oberfranken, på
Fichtelgebirge, vid Egers biflod Rösla, 480 m. öfver
hafvet. 2,164 innev. (1890). Porslinsfabrikation.
Arzeu, hamnstad i algeriska depart. Oran, vid
Arzeu-viken, som bildar Algeriets bästa hamn. 5,607
innev. (1891). Ändpunkt för jernvägen till Ain
Sefra. Export af halfagräs och salt (från den söder
om staden belägna A.-sjön).
Arz-oda-si, högsta sjeri-domstolen i Turkiet (se
d. o., sp. 990).
*As. Jfr Mark, Troy-vigt, Vigt och Viktualievigt.
*Asa, socken. 13,600 har. 1,664 innev. (1894).
Asadi, persisk skald på 900-talet. Se Persiska
literaturen, sp. 1106.
Asaffi. Se Safi.
*Asahem, åsagudarnas hem. Se Åsar.
Asaprol, farmak. Under detta namn har
β-naftol-α-monosulfonsyrans kalksalt fått användning
såsom läkemedel. Det är ett hvitt eller rödaktigt,
luktlöst, i vatten och sprit lättlösligt pulver, som i
dos af 1–4 gr. användts såsom ett kroppstemperaturen
nedsättande medel vid vissa sjukdomar, särskildt
tyfoidfeber och akut ledgångsreumatism. Enligt
uppgift skall det ej hafva någon retande verkan
på digestionskanalen eller öfver hufvud visa några
giftverkningar. S. J–n.
Asarin och asaron, farmak. Se Asarum, bot.
*Asarum, socken. 12,604 har. 6,964 innev.
(1894). Från A. är afskild en del, som under
namn af Ringamåla sedan 1883 utgör egen
socken, annex till A.
*Asbest. Se vidare Krysolit.
*Asbjörnsen, P. K., dog i Kristiania d. 6 Jan.
1885. — Hans sittande staty (modellerad af
B. Bergslien, aftäckt 1891) på Sankt Hans Haugen
i Kristiania är åstadkommen genom insamling bland
Norges skolbarn.
Asblomma, bot. Se Stapelia.
*Asby, socken. 14,202 har. 1,654
innev. (1894).
Ascalon. Se Askalon, äfven i
Suppl.
Ascanius, Aeneas’ son. Se Iulus.
*Ascaris. Se vidare Spolmask och
Ängerslägtet.
*Ascension har en areal af 88 qvkm. Den enda bebyggda
platsen är Georgetown, som 1889 hade 140 innev.,
bestående af garnisonen, några qvinnor och afrikanska
tjenare. Sedan 1881 är A. endast kolstation.
*Asch hade 15,557 innev. 1890.
Aschabad. Se Askabad. Suppl.
*Aschaffenburg hade 13,630 innev. 1890. Skogsinstitut.
Ascham [āsköm], Roger, engelsk humanist, född
omkr. 1515 i grefskapet York, fick genom en välgörare
en lärd uppfostran, idkade klassiska språkstudier vid
Cambridges universitet 1530–37 och tillegnade sig en
ovanligt god latinsk prosastil. Han gaf enskilda och
offentliga lektioner i grekiska vid universitetet och
utnämndes 1544 till orator derstädes. 1548–50 var han
lärare åt prinsessan Elisabet, 1550–53 sekreterare
hos Sir R. Morisine, den engelske ambassadören hos
kejsar Karl V, och användes länge till att affatta
statsskrifvelser på latin. Ehuru protestant, antogs
A. 1553 till latinsk sekreterare hos drottning Maria
och innehade efter hennes död (1558) en liknande
ställning hos drottning Elisabet, hvars klassiska
studier han derjämte ledde. A. dog 1568. Efter
hans död offentliggjordes hans latinska bref (bästa
uppl. 1703). A:s engelska verk utgåfvos bl. a. 1771,
med biografi af d:r Johnsons hand, och hans samlade
arbeten 1864–65 (i 3 bd). På en för sin tid ovanligt
manlig och ren engelska skref han arbetet Toxophilus,
i hvilket han, sjelf en god bågskytt, anbefallde
denna idrott som en nationalsak, och det pedagogiska
verket The scholemaster, som närmast gaf råd för
latinundervisningen. Bägge upplefde flere editioner.
Aschanien. Se Askanien.
Ascharien. Se Askanien.
*Aschbach, J., afled 1882. Af hans Wiens universitets
historia utkommo 2:dra och 3:dje banden 1877 och 1888.
*Ascheberg, R. von. Se Rättelser, bd 18.
*Aschehoug, T. H. Efter prof. Schweigaards död (1870) öfvertog
han äfven dennes ämnen statsekonomi och statistik
och förestår sedan 1886 professuren i endast dessa
ämnen. Han tillhörde stortinget t. o. m. 1882, då han
undanbad sig återval. Vid Lunds univ:ts jubelfest
1868 blef han hedersdoktor i jur. fakulteten,
och vid sitt 40-årsjubileum som akademisk lärare
d. 4 Okt. 1892 mottog han diplom som hedersdoktor
af Königsbergs universitet. Af Norges offentlige
ret hafva utkommit 3 bd 1874–81; af en ny, delvis
omarbetad och åtskilligt utvidgad uppl. hafva utkommit
2 bd. Ett mera kortfattadt kompendium lemnade A. i Den
nordiske statsret (1885), som utgör en del af »Nordisk
retsencyklopædie», af hvilket samlingsverk han äfven
är medutgifvare. Dessutom har han för Marquardsens
encyklopediska »Handbuch des öffentlichen rechts»
skrifvit, en utförlig monografi öfver Sveriges och
Norges statsrätt samt f. ö. en mängd afhandlingar i
in- och utländska tidskrifter.
*Aschem. Se Atsjin (äfven i Suppl.).
Aschera, hos fenicerna den alstrande naturkraftens
qvinliga princip. Se Astarte.
*Aschersleben hade 22,865 innev. 1890.
Ascherson, Paul Friedrich August, tysk botaniker,
f. 1834 i Berlin, sedan 1873 e. o. professor i
växtgeografi vid universitetet derstädes, var
under vintern 1873–74 Rohlfs följaktig på dennes
expedition för utforskande af libyska öcknen och
genomforskade sjelf ensam den s. k. lilla oasen,
1876. A. har utgifvit Flora der provinz Brandenburg
(3 del., 1859–64) och för Rohlfs’ 1881 utg. arbete
om oasen Kufra bearbetat de från mellersta Nord-Afrika
hittills kända växter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
