Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Annesium ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Antepilani, Lat., kallades med ett gemensamt namn
den första och andra träffen (hastati och principes)
i den romerska legionen, emedan de stodo framför
(Lat. ante) den med pilum (se d. o.) beväpnade och
derför pilani kallade tredje träffen, triarii.
Anteponera (af Lat. anteponere), ställa framför. Se
Inteckning.
*Anthelmintiska medel. Visserligen har allmänheten,
såsom i artikeln framhållits, vant sig att tillskrifva
närvaron af mask åtskilliga sjukdomstecken
hos barn, hvilka i sjelfva verket hafva andra
orsaker. Men å andra sidan är det otvifvelaktigt,
att med mask behäftade barn ofta förete en
del, särskildt nervösa, symtom — stundom t. o
m. konvulsioner — hvilka försvinna efter maskarnas
aflägsnande. Jfr Maskfrö, Masksjukdom och Santonin.
C. G. S.
Anthemion (af Grek. anthos, blomma), byggnadsk. Se
Pelareordning, sp. 963.
*Anthemis. Jfr äfven Surkulla.
Anthemius, Flavius, från Galatien, gift med kejsar
Marcianus dotter, var romersk kejsare 467–472. Se
Romerska riket, sp. 1382.
Anthericum, bot. Se Sandlilja.
Anthero de Quental. Se Quental.
Antheunis [-tönes], Gentil Theodoor, flamländsk skald,
f. 1840 i Oudenaarde, blef 1866 jur. doktor i Gent
och är nu såsom domare bosatt i Bruxelles. Han är en
framstående lyriker, hvars innerliga och klangfulla
visor gerna tonsättas. Bland samlingarna af A:s dikter
märkas Uit het hart (1874) och Leven, lieven en zingen
(1879).
Anthocerotaceae bot., en af de 4 familjer,
i hvilka lefvermossorna (se d. o.) vanligen
indelas. Tre Anthoceros-arter finnas i
Skandinavien. G. A.
Antholithus, paleont. Hvad
som i artikeln benämnes frukter är i verkligheten
frön. A. G. N.
*Anthomyia, zool. Se Blomsterfluga.
Anthonissen, Hendrik van, holländsk målare, f. 1605,
antagligen i Amsterdam, d. kort före 1660, var utan
tvifvel lärjunge af marinmålaren Jan Porcellis,
hans svåger (A. gifte sig 1630 i Haag med P:s
syster). Han arbetade i förbigående i Leiderdorp
1635, i Rotterdam 1645, men förnämligast i Amsterdam
1630–55. Han var en ganska duktig målare, af hvilken
signerade sjöstycken finnas i Antwerpen, Shwerin,
Petersburgs Eremitage m. fl. ställen. I Sveriges
Nationalmuseum ses Sjöstrid mellan engelsmän och
holländare. C. R. N.
Anthoniszoon [-sån] 1. Teunisse, Kornelis,
holländsk målare, var verksam i Amsterdam
1533–59 såsom målare för skyttegillena. Hans bilder
bestå af mycket ålderdomligt stela porträtt af
skyttar i rader. I Amsterdams Rijksmuseum finnas
tvänne sådana af hans hand, den ena med 20 porträtt
(målad 1559), den andra med 17 st. (1557). Dessutom
ses i Amsterdams rådhus en sådan från 1533.
C. R. N.
Anthonomus pomorum, zool., äpplevifveln. Se
Snabelbaggar.
Anthony [-ni], Susan Brownell, nord-amerikansk
författarinna af qvinnans rättigheter, f. 1820 i
Massachusetts, dotter till en qväkare, var 1835–50
lärarinna och verkade från 1847 som
talarinna och skriftställarinna oförtrutet för
nykterhetssaken, negerslafvarnas emancipation och
qvinnans likställighet i rättigheter med mannen såväl
i äktenskapet som i det offentliga lifvet. Hon har
särskildt agiterat för qvinnans rösträtt och författat
The history of woman suffrage (2 bd, 1881–82) i
samarbete med mrs. E. C. Stanton och miss M. J. Gage.
Anthophora, zool. Se Muraregetingar.
Anthoxanthum Puelii Lee. et Lam., bot.,
eller, såsom växten troligen rättare bör heta,
A. ovatum Lag. β aristatum (Boiss.) Perez Lara,
åkerbrodd, ett i sydvestra Europa inhemskt
ettårigt gräs. Det observerades först i midten af
1800-talet i Tyskland (Lüneburgheden), dit det
troligen inkommit med foder under de napoleonska
krigen. Det har sedermera spridt sig öfver hela
norra Tyskland samt har anträffats några gånger i
Danmark och i Sverige. Dess jämförelsevis hastiga
utbredning under de senare åren står i samband
dermed att dess lätt erhållna frön i ganska
stor skala inom fröhandeln hafva fått användning
såsom förfalskning för vårbrodd (A. odoratum
L.), hvilken är ett mycket eftersökt fröslag till
s. k. fleråriga vallar. Då åkerbrodden är ettårig, är
den tydligtvis för detta ändamål fullkomligt värdelös.
G. A.
Anthozoa (af Grek. anthos, blomma, och zoon, djur),
zool., »blomsterdjur». Se Koraller.
*Anthozon, oriktig form för Anthozoa.
Anthracosis pulmonum (af Grek. anthrax, kol), med.,
en sjukdom i lungorna, framkallad af inträngande
kolpartiklar. Jfr Siderosis pulmonum. Se
Yrkessjukdomar. Suppl.
Anthropopithecus gorilla (af Grek. anthropos,
menniska, och pithekos, apa). Se Gorillan.
Anthurium Schott, bot., ett slägte inom
nat. fam. Aroideae, som innefattar omkr. 160 arter
från det tropiska Amerika. Dessa växter äro höga,
fleråriga örter med stora, vanligen vackert i olika
färger skiftande blad med lång spets och pillik eller
hjertlik bas. Blommorna äro samlade till långa,
ofta spiralvridna kolfvar af olika färg. Dessa
omgifvas vid basen af ett stort, utbredt, ofta
praktfullt färgadt hylsblad. Dels på grund af ana
utomordentligt vackra blad, dels på grund af sina
lysande blomkolfvar odlas omkr. 40 hithörande arter
jämte ett stort antal under de senare åren uppdragna
hybrider och varieteter. Knappast i något varmhus
saknas numera detta i hög grad moderna slägte. I
Sverige äro de vanligast odlade arterna den 1877 till
Europa införda A. Andraeanum Lind. från Columbias
förenta stater, med lifligt gröna blad, hvit, i toppen
gulaktig, svagt böjd kolf och brunrödt hylsblad, och
A. Scheizerianum Schott. från Guatemala och Costa
Rica, med lifligt röd kolf och hylsblad och vackert
sjatterade blad. Denna art blommade första gången
i Europa i Kew vid London 1862, men har nu redan
länge jämte ett stort antal olika varieteter varit
en af de vanligast i varmhus förekommande växtarter.
G. A.
Anthyllis L., bot., växtslägte, tillhörande
nat. fam. Leguminosae, i Sverige representeradt af
en art A. vulneraria L., getväppling. Denna är en
flerårig ört med många stjelkar, 30–50 cm. höga,
utgående från en kort, grenig och upprätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
