Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Agat ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gator) eller under vistelsen i teatrar, kyrkor eller
andra stora rum. Den deraf angripne har vanligen en
känsla af att han skall mista förmågan att bibehålla
jämnvigten eller röra sig hvart han vill. Denna känsla
kan blifva så häftig, att verklig oförmåga till att
gå upprätt eller röra sig från stället inträder,
utan att någon muskel förlamas eller verklig
svindel är för handen. Agorafobien har sin grund
i en särskild form af hjernretning, hvilken icke
inskränker sig till stora hjernan, utan fortplantar
sig till förlängda märgen, hvarigenom de egendomliga
kroppsliga funktionsstöringarna framkallas.
*d’Agoult, M. C. S., dog i Paris d. 5 Mars 1876.
Jfr Liszt.
Agra, latinska namnet på floden Eger (se d. o.).
*Agra. 1. Division, 26,290 qvkm., 4,85
mill. innev. — 2. Distrikt, 4,791 qvkm., 974,656
innev. (1891). — 3. Hufvudstad i nämnda distrikt
(ej i Nordvestprovinserna, hvilkas hufvudstad är
Allahabad). 168,622 innev. (1891). Om de indiska
agra-mosaikerna (agra-arbetena) se Inlagdt arbete
och Mosaik.
Agrafa, Grek., oskrifha utsagor, kallas de i den
äldsta kristna traditionen Kristus tillagda yttranden,
som icke äro bevarade i de fyra evangelierna. Sådana
utsagor finnas hos flere apostoliska fäder och
kyrkofäder. I Nya testamentet finnes blott en:
»Saligare är gifva än taga» (Apostlag. 20: 35).
*Agrafi, med., en genom sjukliga rubbningar af stora
hjernans bark framkallad förlust af förmågan att
åstadkomma de vid skrifvandet nödvändiga koordinerade
rörelserna, utan att dervid de vid skrifning använda
musklerna äro förlamade.
R. T–dt.
*Agram (Kroat. Zagreb, »bakom bergen»,
Magyar. Zágráb). 1. Komitat i nordvestra delen
af Kroatien-Slavonien. Areal 7,210 qvkm. 483,365
innev. (1890), de fleste katolska kroater och
serber. — 2. Hufvudstad i nämnda komitat och i
konungariket Kroatien-Slavonien, nära Save och vid
tvänne jernvägslinier. 37,529 innev. (1890). Staden,
som är säte för konungarikets bank, regering
och högsta domstol, en romersk-katolsk ärkebiskop
m. fl. myndigheter, består historiskt af tre delar:
den amfiteatraliskt byggda öfre staden med banens
palats, regeringsbyggnaderna, nationalteatern,
den zoologiska och mineralogiska afdelningen
af nationalmuseum samt rådhuset, den i en
halfcirkel omkring den förra liggande nedre staden samt
kapitelstaden. Hufvudgatan i den förra är Ilica,
hvars östra ände slutar vid Jellačičplatsen, med
(Fernkorns) ryttarestaty af banen Jellačič. Detta torg
är A:s medelpunkt och genom en vacker gata förenadt
med Zrinyiplatsen, nu en vacker park. Der ligga
justitiepalatset och den sydslaviska
vetenskapsakademiens praktbyggnad (uppf. 1867 af
Schmidt i Wien). Akademien, som stiftadas 1866 af
den kroatiska landtdagen och har till ändamål att
vårda kroatiskt språk och vetenskap, eger en stor
förmögenhet (hufvudsakligen gåfvor och stiftelser af
dess protektor, biskop Josip Juraj Strossmayer),
ett stort bibliotek och ett icke obetydligt
tatvelgalleri, det senare likaledes en gåfva af biskop
Strossmayer. Den är delad i en filologisk-historisk
och en matematisk-naturvetenskaplig klass samt understödjer
med sina årsinkomster (omkr. 20,000 fl.) niisktt
inhemska författare, hvarjämte den utgifver
innehållsrika »handlingar». I nedre staden ligga
vidare det 1874 öppnade Frans Josefsuniversitetet
(3 fakulteter, ej medicinsk), nationalmuseets
tafvelgalleri och arkeologiska afdelning samt den
vackra synagogan. I kapitelstaden ligga bl. a. den
sengotiska, i 15:de årh. uppförda katedralkyrkan
(nyligen restaurerad), ärkebiskopens palats och
ärkebiskopliga seminariet. Staden drifver en ganska
liflig industri (tobak, läder, linne, siden, bränvin)
och handel, företrädesvis med vin och spanmål. I
Nov. 1880 och följ. månader hemsöktes A. af jordskalf,
som förstörde många hus och skadade flere kyrkor.
Agrarföreningar. Se Agrarier.
Agrarförfattning. Se Agrarpolitik.
Agrarier l. agrarer (af Lat. agrarius, som hänför
sig till jorden, jordbruket), en under sista tiden i bruk
kommen benämning på medlemmar af vissa partier och
föreningar i olika land, hvilka arbeta för jordbrukets
intressen. — I Tyskland är die agrarier namn på ett
politiskt parti, som uppträdde första gången vid
valen 1874 och fastställde sitt program på ett möte
i Berlin i Febr. 1876. Dess mål äro: afskaffande
af den dubbelbeskattning, som ligger deri att både
jorden, husen och afkastningen beskattas, införande
af börsskatt, jernvägarnas öfvertagande af staten,
upphäfvande af differentialtullar, inskränkning af
arfsrätten och rätten att inteckna jord. I politiskt
afseende är partiet konservativt. I början var det
ett frihandelsparti, men har sedermera blifvit ett
protektionistiskt och har på senare tiden (1893)
lifligt agiterat mot de handelsfördrag, som Tyska
riket ingått med Ryssland och Österrike-Ungern.
I Danmark bildades 1893 en agrarforening af
jordbrukare af alla klasser (godsegare, arrendatorer,
torpare) utan hänsyn till politisk ståndpunkt, med
uppgift att taga om hand jordbrukets sociala och
ekonomiska intressen under dess nuvarande tryckta
ställning. Föreningen arbetar för sparsamhet i
statsutgifterna (genom nedsättning af anslagen
till försvaret och andra improduktiva ändamål) och
ändringar i beskattningsväsendet (i frihandelsvänlig
riktning). Föreningen organiserades d. 22 Nov. 1893 i
Odense vid ett möte af ombud från alla delar af landet
och räknade då 80,000 medlemmar. Agrarforeningen var
ett vigtigt stöd vid afslutandet af den politiska
förlikningen, som stadfästes af riksdagens bägge
ting d. 1 April 1894.
I Sverige uppstodo 1894 några lokala agrarföreningar
i de södra provinserna (den första bildades i
Åstorp d. 10 Nov.), hvilka togo till uppgift att
befordra jordbrukets intressen hufvudsakligen
genom tekniska reformer, men äfven genom ändrad
tullagstiftning. Sådana föreningar bildades snart inom
andra delar af landet, och på flere håll sammanslöt
man sig i länsföreningar. Den 8 Mars 1895 bildades
på ett af öfver 100 ombud från agrarföreningar och
af medlemmar af sådana bevistadt möte i Stockholm
Sveriges agrarförbund. Detta afser enligt stadgarnas
1:sta § att blifva en oberoende sammanslutning
af landets agrarföreningar, med ändamål att samla
landtbrukets idkare och öfriga för jordbruket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
