Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ackusativ ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stadsdelen är genom en naturlig park skild från den
södra delen, i hvilken det egentliga affärslifvet
är koncentreradt. Från A. går jernväg norrut
till Angle Pool (1,108 km.), hvilken jernväg torde
komma att fortsättas öfver kontinenten till Port
Darwin längs den 1872 fullbordade telegraflinien
dit, hvarjämte A. är medelst jernväg förenadt med
Australiens öfriga storstäder (Melbourne, Sydney,
Brisbane). A:s hamn är det vid hafvet belägna Port
Adelaide (12,164 innev. 1891), som genom jernväg (13,5
km.) är förenadt med hufvudstaden. Andra hamnplatser
äro Largs bay och Glenelg.
Adelaide-öarna [ä’diled-]. Se Patagonien.
*2. Adelcrantz, K. F. Öfver honom lät Svenska
akademien 1890 slå en medalj, och C. R. Nyblom
författade ett berömdt »Minne» af honom (tryckt i
»Sv. akad:s handl. ifrån år 1886», 5:te d., 1891).
Adeler, Max, psevdonym för nord-amerikanske
författaren Ch. H. Clarke.
Adelhus. Se Borg.
Adélles land [-lis], Se Polarland, sp. 1468.
Adelkona. Se Adalkona.
Adelsbetjente. Se Betjente.
Adelskalender, skrift, innehållande genealogiska
uppgifter rörande adliga familjer. Kalendern meddelar
vanligen äfven redogörelse för de olika personernas
yrken, titlar och utmärkelser samt innehafvande
landt-, bruks- och stadsegendomar. Jfr Adel. Suppl.
*Adelsköld, C. A., hade i Maj 1849 såsom nivellör
vid Fryksta-Klarelfsbanan i Värmland tagit det första
spadtaget jord å den första svenska jernvägen. Bro-
och vattenbyggnader samt jernvägsundersökningar
m. m. har han utfört äfven i Finland. Befattningen
som statens ombud vid Hjelmare kanal innehar han
ännu (1895) i förening med ordförandeplatsen i
kanaldirektionen. 1875 valdes A. af Vesterbottens
läns landsting till ledamot af riksdagens Första
kammare, och från denna tid egnade han sig flitigt åt
riksdagsmannakallet. Under nioårsperioden 1885–93
var han representant för Blekinge län i Första
kammaren. Af de 29 motioner A. väckte i riksdagen
godkände båda kamrarna dem, som rörde lönereglering
åt teckningslärare (1877), en nationalbelöning åt
alla deltagarna i Vega-expeditionen omkring Asien
1878–80 (1880), förbättrad pensionering åt tåg- och
bevakningspersonalen vid statens jernvägar (1885)
samt sammanslagning af post- och telegrafverken
(1888). Bland motioner, som afslogos, märkas de om
praktiska undervisningsförsök vid enskildt läroverk
(1888, sedermera upptagen af K. M:t), om lag till
ålderdomsförsäkring (1890), om ordnande af det
oefterrättliga förhållandet mellan nybyggare och
lappar (1891) samt, vid urtima riksdagen 1892, om ett
kombineradt landt- och sjöförsvar, afpassadt efter
Sveriges naturliga förhållanden, militär-teknikens
och taktikens nuvarande ståndpunkt samt landets
förmåga att bära kostnaderna. Försvarsfrågans
praktiska lösning har legat A. mycket om hjertat,
på samma gång som han röjt sympatier för freds- och
skiljedomsidén. Han valdes 1878 till led. af
bevillningsutskottet samt 1877 och 1878 till
statsrevisor. Till sina ekonomiska åsigter är A. frihandlare.
— A. återförvärfvade 1876 familjeegendomen
Nolhaga (se d. o.), hvilken han har försatt i ett
utmärkt skick. Han har företagit vidsträckta resor för
att studera utlandets förhållanden. A. invaldes 1870 i
Vetenskapsakademien, der han 1891 utsågs till preses,
och 1879 i Vet. o. Vitt. samhället i Göteborg. Han har
för Vet. akad. författat lefnadsteckningar öfver Nils
Ericson och O. Carlsund samt en längre, innehållsrik
och lifligt skrifven, äfven i illustrerad uppl. 1894
på A:s bekostnad tryckt Lefnadsteckning öfver John
Ericsson och är ifrigt sysselsatt med att medelst
sistnämnda biografi insamla medel till resande af en
staty öfver denne storman. Vidare har han författat
de lekande reseskildringarna En resa till Nordkap
(1890) och Äfventyr under en resa till Bornholm
(1892), Utdrag ur mitt dagsverkskonto (1893) samt
broschyrer, tidningsartiklar m. m., tonsatt solosånger
(4 häften utg.) samt sysselsatt sig med målning och
fotografering.
*Adelsnäs, oriktigt namn på baroniet, hvars namn är
Adelswärd. Se för öfrigt Rättelser, bd 18.
Adelsten. Se Ethelstan.
Adelswärd, baroni. Se Adelsnäs (i Rättelser, bd 18)
och Åtvidaberg.
*Adelsvärd. 2. G. N., föddes d. 31 Aug. 1810, blef
1856 envoyé i Petersburg och 1858 i Paris. Han tog
afsked 1877 och afled i Paris d. 26 Nov. 1878. —
3. R. K. O., föddes d. 8 Dec. 1811 och afled d. 31
Dec. 1880.
*Adelsö, socken. 3,063 har. 629 innev. (1893).
*Adelöf, socken. 11,816 har. 1,677 innev. (1893).
*Aden. Det 1839 af engelsmännen i besittning tagna
området inskränkte sig till den lilla vulkaniska
halfö, på hvars östra sida staden A. ligger (54
qvkm.). 1868 köpte engelsmännen den v. derom belägna
halfön Djebel Hasan eller Little Aden (39 qkm.) af
sultanen af Lahedj och 1882 en smal kuststräcka, som
förenar båda halföarna (88 qvkm.), så att A. nu utgör
181 qvkm. med en folkmängd (trupperna oberäknade) af
41,910 pers. (1891). Dertill kommer ett skyddsområde
af omkr. 20,000 qvkm. A. lyder administrativt under
guvernören i Bombay.
Adenin, kem., en af Kossel upptäckt organisk
förening C5H5N5, som bildas vid sönderdelning af
cellkärnans nuklein. Adenin, som är nära slägt med
guanin, bildar perlemorglänsande fjäll eller nålar,
svårlösliga i kallt, men lättlösliga i hett vatten.
P. T. C.
Adenoid (af Grek. aden, körtel, och eidos, form),
med., körtelaktig.
Adenom (af Grek. aden, körtel). Se Tumör.
Aden-viken, den del af Arabiska hafvet, som intränger
vesterut mellan södra Arabien och Somal-landet förbi
Aden till sundet vid Bab-el-mandeb.
Adeps, Lat., fett. — Adeps suilla (a. suillus) se Ister.
*Aderer l. Adrar (Berb., »berg»), ett af berber och
araber bebodt bergland (74,000 qvkm.) i vestra Sahara,
hör sedan 1887 till spanska kolonien Rio-di-Oro,
men 1892 slöt franska regeringen ett skyddsfördrag
med sjeichen.
À deux crayons [dö kräjå’ng]. Se Handteckning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
