Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Abdu-l-kerim ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1494 l. 1495 grundade A. university (King’s college)
i Old A. och det 1593 stiftade Marischal college i
New. A. Universitetet, som är öppet för såväl qvinnor
som män, har 23 professorer och omkr. 900 studerande.
Abergavenny [a’börgeve’nni l. abörge’nni], stad
i eng. grefkapet Monmouth, vid floden Usk. 11,686 innev. (1891).
*Abert, Johann Joseph, anställdes 1852 vid hofkapellet
i Stuttgart och var 1867–88 hofkapellmästare derstädes.
*Aberystwith, vid Rheidols (ej Rheidiols) och Ystwiths
mynning, är säte för University college of Wales,
grundadt 1872 genom frivilliga bidrag från hela
Wales och många i utlandet bosatta walesare såsom
ett nationelt institut för högre universitetsbildning.
Sedan 1881 understöddes det med ett årligt tillskott af
engelska regeringen och blef 1889 statsinstitution. Sedan
1891 är dermed förenad en fakultet för landtbruk och sedan
1892 ett lärare- och lärarinneseminarium. Läroanstalten är
öppen för båda könen.
Abesje l. Abesjr, hufvudstad i Wadai, vid karavanvägen
från Kartum genom Kordofan och Darfur till Kuka,
anlades 1850 s. om den forna hufvudstaden Vara. Den
besöktes 1856 af Vogel. Nachtigal uppehöll sig
der nära ett år (1873–74). Matteucci och Masari
besökte den 1890 och angåfvo folkmängden till 20–30
tusen. pers.
*Abessinien (jfr Rättelser, bd 18) har i sitt
nuvarande omfång, enl. Lüddeckes karta, en areal af
omkr. 508,000 qvkm. eller enl. en annan beräkning
(af Levasseur) omkr. 444,200 qvkm., deraf för
A. norr om Blå Nilen 178,336 qvkm., för Sjoa 74,668
qvkm. och för syd-abessinska höglandet till Kaffa
191,184 qvkm., hvartill kommer det sydöstra förlandet
till Harar. — Efter engelsmännens aftåg (Juni 1868)
kämpade de tre mäktigaste furstarna, Kasa, Gobaze
och Menelek, om öfverväldet. Den förstnämnde slog
och tillfångatog 1871 Gobaze samt lät i Jan. 1872 i
Axum kröna sig till kejsare af A., hvarvid han antog
namnet Johannes. Ehuru han länge hade att kämpa med
oroligheter inom eget land, utvecklade han ovanlig
kraft mot egypterna och vann såsom kristendomens
beskyddare mot muhammedanismen anseende i hela
landet. Egypterna, som under Munzinger 1872 eröfrat
landskapen Mensa, Bilen, Marea m. fl., blefvo 1875
och 1876 slagna, men fred slöts först 1879. Sedan
Johannes 1878 tvingat Menelek i Sjoa och 1880 Ras
Adal i Godsjam att erkänna hans öfverherrskap,
voro alla forna abessinska provinser förenade under
hans spira. Då efter upplösningen af egyptiska
väldet i Sudan Egypten behöfde fri passage genom
A. för sina sudanska besättningar, fick A. 1884
tillåtelse att besätta Bogoslanden, som sedan 1872
stått under Egyptens välde, och 1887 eröfrade
Menelek i samförstånd med Johannes de s. om Sjoa
belägna landskapen Kaffa, Enarea och Gurage samt
Harar vid Adenviken. 1885 inträdde förvecklingar
med italienarna, som sedan 1882 fattat fast fot vid
Röda hafvets vestkust. De besatte 1885 Masaua, A:s
vigtigaste hamn, befäste detsamma och inlade der en
besättning af 3,000 man. Abessinska trupper under Ras
Alula angrepo 1887 italienarna och vunno några fördelar,
men då italienarna erhållit förstärkningar,
måste abessinerna draga sig tillbaka, dertill
föranledda af nödvändigheten att försvara sig mot
mahdisterna. Johannes stupade i en strid mot dem
vid Metamme (d. 8 Mars 1889), och den kraftfulle Menelek
ryckte till sig regeringen och tilltvang sig erkännande
af de öfrige furstarna och kröntes 1890 såsom Menelek II.
Inseende fruktlösheten af ett krig med Italien, skickade
han 1889 sändebud till Italien och slöt fördrag med denna
makt, då gränserna för de italienska besittningarna vid
Röda hafvet fastställdes och Menelek förband sig att
endast genom italienska regeringen underhandla med andra
makter. Sedan dess har italienska regeringen en ständig
representant vid abessinska hofvet. Hufvudstad är Debra Tabor.
*Abgar. Rad 5 står Uchomo läs Uchama.
Abgeordneter, T., deputerad, representant, ombud. —
Abgeordnetenhaus l. Das haus der abgeordneten,
benämning på representationens Andra kammare i
Österrike och Preussen.
*Abich, Hermann (Vilhelmovitj),
tysk geolog, född i Berlin 1806, fick redan i
fädernehemmet väckelse till vetenskapligt arbete,
studerade vid Berlins och Heidelbergs universitet
och blef filos. doktor 1831. A. egnade sig först
åt undersökningar (förenade med stora personliga
faror) af de italienska vulkanerna och framlade sina
resultat i Erläuternde abbildungen geologischer
erscheinungen beobachtet am Vesuv und Aetna,
1833 und 1834 (1836) och Über die natur und den
zusammenhang vulkanischer bildungen (1841). Han
mottog 1842 kallelse till professor i geologi vid
Dorpats universitet. Sin mesta tid tillbragte han
emellertid derefter i Kaukasus och är grundläggaren
af Kaukasiens geologi. 1853 ord. medlem af ryska
vetenskapsakademien, öfverflyttade han 1854
definitivt till Kaukasus. 1876 bosatte han sig i Wien
och afled 1886. Utom en stor mängd mindre athandlingar
i fysisk geografi, meteorologi, mineralogi, geologi,
geognosi (de flesta och vigtigaste publicerade i
ryska vetenskapsakademiens »Bulletins», »Mélanges»
och »Mémoires») har A. utgifvit bl. a.: Über
die geologische natur des armenischen hochlandes
(1843), Vergleichende geologische grundzüge der
kaukasisch-armenischen und nordpersischen gebirge
(1858), Beiträge zur paläontologie des asiatischen
Russlands (1859), Sur la structure et la géologie du
Daghestan (1862), Einleitende grundzüge der geologie
der halbinseln Kertsch und Taman (1865). Beiträge
zur geologischen kenntniss der thermalquellen in den
Kaukasusländern (1865) och Geologische forschungen
in den kaukasischen ländern (3 dlr., 1882–86).
Lll.
*Abietinae, bot., familj inom växtgruppen Coniferae,
barrträd, omfattar träd eller mera sällan buskar med
smala, långsträckta, fyrkantiga eller plattade barr
och skildkönade blommor. Hanblommorna hafva många
spiralställda ståndare, hvilka ega med flygblåsor
försedda frömjölskorn. Honblommorna bestå af
spiralställda, till basen i tvänne fjäll klufna
fruktblad, hvilka hvardera täcka två nedåtvända
fröämnen. Frukten är kotte. Fröna äro försedda med en
falsk (af en del af fruktbladet bildad) vinge. Vid
groningen utvecklas flere än två kranssittande
hjertblad. Till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
