Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Österrikisk-ungerska monarkien, Österrike-Ungern (Oesterreich-Ungarische monarchie, Oesterreich-Ungarn)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
grundade Österreichisch-Ungarischer Bank, i Wien och
Budapest, med ett aktiekapital af 90 mill. fl. Af
bankens nettovinst erhåller staten under vissa
vilkor en del (Österrike 70 proc., Ungern 30
proc.), som användes att amortera statens skuld
(ursprungl. 80 mill. fl.) till banken. I slutet af
1890 funnos derjämte i Österrike 50 och i Ungern
158 penninginstitut med ett inbetalt aktiekapital
af 251,3 mill. fl., 430 sparbanker i Österrike och
435 (för 1889) i Ungern, med ett insatt kapital af
1,689 mill. fl. (deraf 406,3 mill. i Ungern), samt
postsparbanker, med ett insatt kapital af öfver 65
mill. fl.
Mynt, mått och vigt. Genom lagen af d. 2 Aug. 1892
öfvergick Ö.-U. till guldmyntfot, att gälla
fr. o. m. 1893 års ingång. Myntenheten är 1 krone =
100 heller; hufvudmynt äro 20- och 10-kronestycken,
hvaraf resp. 164 och 328 st. präglas af 1 kg. fint
guld. 20-kronestycket skall väga 6,775 gr. och
hålla 6,09756 gr. fint guld samt motsvarar sålunda
21 francs, 17,01 riksmark och 15,12 skandinaviska
kronor. 1 krone motsvarar 1/2 gulden (70,56 öre). Af
silfvermynt präglas 1-krone- och 50-hellerstycken,
af ren nickel 20- och 10-hellerstycken samt af brons
2- och 1-hellerstycken. Silfvermynten innehålla 835
delar fint silfver, så att af 1 kg. af legeringen
präglas 200 kr. och af 1 kg. fint silfver 239,52
kr. — Förut var myntsystemet grundadt på silfver
(enl. lagen af d. 19 Sept. 1857) med myntenheten
gulden l. florin (enl. den s. k. 45-guldenfoten:
45 gulden = 500 gr. fint silfver och således 1
gulden = 11 1/9 gr. fint silfver). Det metriska
mått- och vigtsystemet är lagligt gällande sedan
d. 1 Jan 1876. De äldre måtten och vigterna voro,
jämförda med de nya: 1 fuss = 0,31606 m., 1 elle =
0,77921 m., 1 meile (24,000 f.) = 7,585,6 m., 1 joch
= 5,754,64 qvm., 1 metze = 61,487 liter, 1 eimer =
56,59 l., 1 centner = 100 pfund = 56,0012 kg.
Undervisningsväsendet. Undervisningsanstalterna
äro elementar- l. folkskolor, gymnasier
och realskolor, universitet samt fack- och
specialläroanstalter. Folkskoleväsendet är i
Österrike organiseradt genom rikslagen af d. 14
Maj 1869 och åtskilliga landslagar, i Ungern genom
en lag af 1868 och i Kroatien-Slavonien genom en
lag af 1888. Den skolpligtiga åldern börjar i båda
rikshälfterna vid fyllda 6 (i Kroatien-Slavonien 7)
år och räcker i österrik. rikshälften till fyllda
14 (i Istrien, Galizien, Bukovina och Dalmatien
till fyllda 12) år, i ungerska rikshälften till
fyllda 12 år och för repetitionsskolan till 15
års ålder. Af folkskolor finnas i Österrike 2 slag
(allmänna folkskolor och borgareskolor), i Ungern
3 (elementarfolkskolor, högre folkskolor och
borgareskolor), i Kroatien-Slavonien 2 (lägre och
högre folkskolor). Kostnaden för uppbyggande och
underhåll af dessa skolor samt lärares aflöning
bestrides på olika sätt i olika land, men endast
i få särskilda fall understödjas folkskolorna af
staten. 1891 funnos i Österrike 18,666 folkskolor,
med 63,159 lärare och lärarinnor och besökta af
3,156,618 barn, 1889 i Ungern 16,737 skolor, 24,622
lärare och lärarinnor samt 2,013,539 barn. Antalet
seminarier var i Österrike 70,
i Ungern 71. Minst besökas skolorna i Bukovina (af
45,6 proc. skolpligtiga) och Galizien (58,4 proc.). —
Gymnasier och realskolor (de förra med 8-, de senare
med 7-årig kurs) förbereda till universitet och
tekniska högskolor samt underhållas, för såvidt de
äro offentliga, af staten, af särskilda provinser,
af större kommuner eller, om de äro konfessionella,
af kyrkliga stiftelser etc., eventuelt med understöd
af staten. 1889 funnos i Österrike 172 gymnasier med
3,510 lärare och 55,089 lärjungar, i Ungern resp. 162
samt 2,510 och 38,503, samt i det förra 85 realskolor
med 1,370 lärare och 18,860 lärjungar, i det senare
33 med 630 lärare och 7,416 lärjungar. — Monarkien
eger 11 af staten underhållna universitet: i Wien,
Budapest, Prag (2), Graz, Krakov, Lemberg, Innsbruck,
Klausenburg, Agram och Czernowitz, hvart och ett
med 4 fakulteter: teologisk (katolsk, i Czernowitz
grekisk-ortodox), rätts- och statsvetenskaplig,
medicinsk och filosofisk; endast vid universiteten i
Lemberg, Czernowitz och Agram saknas den medicinska,
vid tsjechiska universitetet i Prag och vid högskolan
i Klausenburg den teologiska fakulteten, hvaremot vid
den sistnämnda den filosofiska fakulteten är delad
i två: en filosofisk-filologisk-historisk och en
matematisk-naturvetenskaplig. Äldst äro det tyska
universitetet i Prag (1348) samt universiteten i
Krakov (1364) och Wien (1365), yngst universiteten
i Klausenburg (1872), Agram (1869, öppnadt 1874) och
det tsjechiska universitetet i Prag (1882). Ordnade
efter de studerandes antal vintersemestern 1891–92,
kommer Wiens först (med 6,029), derefter Budapests
(med 3,223), det tsjechiska i Prag (med 2,670),
det tyska derst. (med 1,460), Graz’ (med 1,456),
Krakovs och Lembergs (med 1,283), Innsbrucks (med
960), Klausenburgs (med 575), Agrams (med 445)
och Czernowitz’ (med 310). Såsom likställda
med universiteten kunna anses de sjelfständiga
fakulteterna för den romersk-katolska teologien
i Salzburg och Olmütz, 14 läroanstalter för den
evangeliska teologien i Wien och Ungern, 85 biskopliga
och klosterliga katolska bildningsanstalter,
5 grekisk-ortodoxa läroanstalter, 1 unitarisk
i Ungern samt 11 rättsakademier i Ungern,
af hvilka senare de i Pressburg, Kaschau,
Grosswardein och Raab äro statsinstitut, de i
Erlau och Fünfkirchen biskopliga, de i Debreczen,
Kecskemét, Marmaros-Sziget, Sáros-Patak och Eperjes
äro protestantisk-konfessionella institut. Antalet
tekniska högskolor är 7: i Wien, Budapest, Prag (2),
Lemberg, Graz och Brunn, af hvilka de fem första
hafva 4 fackskolor, de båda sista endast 3. Dessutom
finnas omkr. 1,500 fackläroanstalter i Österrike
och 450 i Ungern, bl. a. landtbrukshögskolan i
Wien, 6 högre landtbruksläroanstalter i Ungern,
97 landtbruksskolor i Österrike och 39 i Ungern,
bergsakademierna i Leoben och Pribram samt bergs-
och forstakademien i Schemnitz, 9 bergsskolor,
handels- och nautiska akademien i Trieste,
5 navigationsskolor, 6 veterinärskolor, 6 högre
konstskolor (akademien för de bildande konsterna i
Wien, konstskolan i Krakov samt mönsterritningsskolan, 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
