Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Örebro, uppstad och residensstad för landshöfdingen öfver Örebro län - Örebrogranit, en i trakterna af Örebro m. fl. ställen förekommande, medel- till grofkornig, vanligen röd granit - Örebro härad, i Örebro län - Örebro kontrakt, i Strengnäs stift - Örebro län omfattar Nerike, vestra hälften af Vestmanland och den östligaste delen af Värmland (Karlskoga bergslag)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på Gustaf Vasas »blotta» svärd svuro att blifva
äfven konungens »lifsarfherrar trogne och
hulde», d. v. s. förbundo sig till arfrikets
erkännande. Äfven i 19:de årh. hafva riksdagar
hållits i Ö., nämligen 1810, då fursten af
Ponte-Corvo d. 21 Aug. valdes till tronföljare,
och 1812, då vår nu gällande tryckfrihetsförordning
antogs och beväringsinstitutionen infördes. I
Ö. (i »fru Hjorths hus») afslöts d. 18 Juli
1812 fred mellan England och Sverige samt mellan
England och Ryssland, hvarigenom »grunden lades
till Napoleons omstörtande». Underhandlare voro
L. von Engeström, Thornton och van Suchtelen. 1849
och 1850 höllo de liberale »reformmöten» i Ö.,
hvarvid diskuterades och antogos förslag till
regeringsform och vallag. Staden har några gånger
varit hemsökt af större eldsvådor, senast 1854. Jfr
J. Fr. Bagge: »Beskrifning om upstaden Örebro» (1785).
A. G.
Örebro kloster, beläget på Tingstugubacken, n. om
ån, der grundmurarna nyligen blifvit uppgräfda och
aftecknade, bar namnet Vårfruklostret och tillhörde
munkar af »den heliga Guds moders och obefläckade
jungfru Marias af berget Karmel orden». Det var
sålunda ett af de få karmelit-kloster, som i
vårt land förekommit. Första gången det omtalas
är i ett bref, hvarmed konung Karl Knutsson 1456
till klostret upplät sin rättighet å den n. ö. om
staden belägna skogen Kränglan (Kräklan), med
vilkor att klostret skulle underhålla broar och
vägar derstädes. Ännu 1480 stod klostret i skuld
för sina byggnader och måste då pantförskrifva
fast egendom. Antalet munkar utgjorde 1495 tolf,
förutom priorn. Klostret egde några tomter inom
staden samt dessutom några landtgårdar, men uppnådde
aldrig någon större betydelse; det märkligaste
man vet om detta kloster är, att reformationens
främste förkämpe i Sverige, Olaus Petri, äfvensom
hans broder Laurentius der erhållit sin första
undervisning. Se H. Hofberg: »Nerikes Gamla Minnen».
C. S–e.
Örebrogranit, en i trakterna af Örebro m. fl. ställen
förekommande, medel till grofkornig, vanligen röd
granit, i hvilken fältspatskornen delvis äro utbildade
i större kristaller, »fältspatsögon». Jfr Granit.
E. E.
Örebro härad, i Örebro län, ingår i Öster-Nerikes
domsaga och fögderi samt omfattar socknarna Mosjö,
Täby, Vintrosa, Tysslinge, Kil, Gräfve, Eker, Längbro,
Ånsta, Almby, Axberg, Hofsta. Areal 62,650 har. 13,531
innev. (1892).
Örebro kontrakt, i Strengnäs stift, omfattar de
5 pastoraten Örebro stad och Ånsta samt Längbro
(jfr Örebro); Almby; Mosjö och Täby; Vintrosa
och Tysslinge; Eker. Areal 35,009 har. 23,255
innev. (1892).
Örebro län omfattar Nerike, vestra hälften af
Vestmanland och den östligaste delen af Värmland
(Karlskoga bergslag) samt är beläget mellan 58°
39’ och 60° 6’ n. br. samt 2° 12’ och 3° 51’
v. lgd från Stockholms observatorium. Det gränsar
i n. till Kopparbergs län, i ö. till Vestmanlands
och Södermanlands län samt Hjelmaren, i s. ö. till
Östergötlands län, i s. v. till
Skaraborgs län samt i v. till Värmlands län. Af länets
areal utgöra enligt senaste beräkningar Nerike 4,347
qvkm. samt andelen af Vestmanland 3,972 qvkm. och af
Värmland 744 qvkm., tillsammans 9,063 qvkm., deraf
8,260 qvkm. land och 803 qvkm. vatten, i hvilket ej
inräknats länets andelar af sjöarna Hjelmaren och
Vättern. Länets största längd är i n.–s. 160 km. och
största bredd i ö.–v. 96 km. Folkmängden vid 1892
års slut utgjorde 183,554 pers. (89,539 mankön,
94,015 qvinkön), deraf 164,100 å landsbygden och
19,454 i städerna. Folkmängdstätheten var sålunda
fullt 22 pers. på 1 qvkm. land. I anseende till
folkmängden intager detta län det 14:de rummet och
i fråga om folkmängdstätheten det 11:te af rikets
samtliga län. Tillväxten i folkmängd, som under
de sista 13 åren varit helt obetydlig, har dock
under de sista femtio åren uppgått till 45 proc. —
I judiciellt hänseende är länets landsbygd delad
i 4 domsagor (omfattande 10 härad och 5 bergslag,
under Svea hofrätt): Öster-Nerikes, omfattande 4
härad och tingslag (Örebro, Glanshammars, Askers
och Sköllersta), Vester-Nerikes, omfattande 5
härad och tingslag (Kumla, Hardemo, Grimstens,
Edsbergs och Sundbo), Nora, omfattande 3 bergs- och
tingslag (Nora och Hjulsjö, Karlskoga samt Grythytte
och Hellefors), Lindes, omfattande 2 bergs- och
tingslag (Lindes och Ramsbergs samt Nya Kopparbergs)
och 1 härad och tingslag (Fellingsbro). Fögderierna
äro äfven 4 och sammanfalla till omfånget med de
likbenämnda domsagorna samt omfatta: Öster-Nerikes
fögderi 5 länsmansdistrikt, Vester-Nerikes 6 och de
båda öfriga hvartdera 3. Städerna, Örebro, som är
residensstad, Askersund, Nora och Lindesberg, hafva
hvar sin rådstufvurätt. Vid 1894 års början voro
landskommunerna 58 till antalet. — I ecklesiastikt
hänseende hör länet dels till Strengnäs stift, med
5 kontrakt och 45 församlingar, dels till Vesterås
stift, med 1 helt och 1 deladt kontrakt samt 13
församlingar och del af 1, dels till Karlstads stift,
med en del af ett kontrakt och 4 församlingar samt
del af 1. — Länet är indeladt till underhåll åt
474 nummer af Nerikes regemente, som numera heter
Lifregementet till fot, 55 nummer af Vestmanlands
regemente och 335 nummer af Lifregementets husarer. —
Vidare ingår länet i Mellersta bergmästaredistriktet,
i Mellersta väg- och vattenbyggnadsdistriktet, i Inre
tullbevakningsdistriktet, i Bergslags skogsdistrikt,
i 5:te distriktet för döfstumundervisningen
samt utgör 2 justeringsdistrikt. För helso- och
sjukvården är länet deladt i 5 provinsial- och 7 extra
provinsialläkaredistrikt; 1 länslasarett och kurhus
finnes vid staden Örebro, hvarjämte i länet äro på
flere ställen (f. n. 8) anordnade mindre sjukhus. En
länsveterinär finnes i länet. — Å egendomen Lund
(i Hofsta socken) är länets landtbruksskola
och i Käfvesta by (i Sköllersta socken) är en
folkhögskola. — Till riksdagens Första kammare utser
länet f. n. 6 ledamöter, och till Andra kammaren sända
landsbygden 6 ledamöter och Örebro stad 1, hvaremot
de öfriga städerna äro förenade med Kristinehamn till
en valkrets. — Länets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
