Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversvämning, den tilldragelse, då vattnet vid en strand, vare sig en flods, insjös eller hafvets, stiger öfver sina normala bräddar och utbreder sig öfver omgifningen - Öfversynthet. Se Hypermetropi - Öfvertackladt l. öfverriggadt, sjöv., säges ett fartyg vara, då dess tackling är så hög och tung eller segelarean så stor, att fartyget under häftigt byväder eller storm löper fara att förlora riggen eller att kantra - Öfvertalig. Se Öfver stat - Öfverterm. Se Slutledning - Öfver-Tjurbo härad, i Vestmanlands län - Öfvertoner. Se Aliqvottoner - Öfver-Torneå. 1. Socken och tingslag i Norrbottens län - Öfver-Torneå. 2. (F. Alkkula) konsistorielt pastorat af 3:dje kl. jämte underlydande Turtola och Kolari kapellförsamlingar i Uleåborgs län, Finland - Öfvertro. Se Vidskepelse - Öfvertryck kallas inom litografien det förfaringssättet att anbringa bilden eller skriften på stenens yta icke direkt, utan genom att låta stenen gå genom pressen med ett pappersblad, på hvars motvända sida den färska bilden (skriften) finnes - Öfvertryck, fys., kallas ångans verksamma tryck i en ångmaskin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
icke kan brista, enär den annars har en motsatt
inverkan mot den åsyftade.
Särskildt utsatta för öfversvämningar äro de stora
flodernas deltaområden, hvilka ligga obetydligt
högre än såväl flodens yta som hafsytan, ofta lägre
än den förra. Öfversvämningarna der kunna bero derpå
att floden af en eller annan anledning förflyttar
sin fåra, genombrytande fördämningar och äldre
uppvallningar (se Hoang-ho). En annan anledning
till öfversvämningar inom deltaområden är det under
vissa förhållanden stigande hafsvattnet, som ej blott
uppdämmer och tillbakatränger flodens vatten, så att
detta drifves öfver sina bräddar, utan äfven sjelf kan
bryta in öfver det flacka området. När cyklonvågen tar
sin väg mot deltalandet och intränger i flodmynningen,
blir öfversvämningen i hög grad förhärjande, i
synnerhet om det inträffar vid springflod. Från
Indiens floder, med deras vidsträckta och tätt
befolkade deltalandskap, känner man fruktansvärda
exempel derpå. 1737 omkommo på detta sätt vid Ganges’
och Brahmaputras delta 300 tusen menniskor, 1876
100–200 tusen. Samma verkningar som cyklonvågen har
äfven jordskalfsböljan, och allra mest förhärjande
blir ödeläggelsen, om båda inträffa samtidigt,
såsom sannolikt var fallet vid den öfversvämning af
Eufrats mynning, som gif vit upphof till
»syndaflods»-berättelsen (se Syndafloden).
Äfven de öfversvämningar, som vid hafvets kuster
förorsakas enbart af jordskalfs- (eller hafsskalfs-)
böljan, kunna vara mycket ödeläggande, ja ofta är
det just denna svallvåg, som åstadkommer den största
förödelsen, när ett häftigt jordskalf inträffar i
någon kusttrakt. Vanligen skildras tilldragelsen så,
att hafvet först drager sig tillbaka från stranden
för att sedan såsom en oerhörd våg bryta in öfver
landet. Vid det bekanta jordskalfvet i Lissabon
1755 omkommo sålunda de flesta menniskorna just
genom den inbrytande svallvågen, och Callao i Perú
ödelades fullständigt af en dylrk jordskalfsbölja
1746. Dessa böljor hafva för öfrigt en mycket
vidsträckt utbredning, så att de t. ex. kunna gå
tvärs öfver Atlanten, Stilla hafvet o. s. v., och
de hafva helt visst mången gång förorsakat svåra
ödeläggelser på de låga korallöarna i det senare. Ej
blott vid jordskalf, utan äfven vid submarina
vulkanutbrott eller vid utbrott på vulkanöar uppstå
dylika ödeläggande svallvågor, såsom vid Krakatoas
utbrott 1883, hvarvid 40,000 menniskor omkommo,
mestadels dränkta af den ända till 30 m. höga vågen,
som med aftagande styrka fortplantade sig nästan
öfver jordens alla haf. De närmaste kuststräckorna
på Java och Sumatra voro så förändrade till sitt
utseende, att de endast på grund af läget kunde
identifieras. Städer, byar, skogar, fördämningar,
hela landsträckor hade förstörts eller försvunnit,
då vågen drog sig tillbaka; en ångbåt qvarlemnades
af vågen midt i en skog, 4 km. från kusten.
En öfversvämning af särskildt slag var den, som
inträffade kring södra Östersjön under den svåra
stormen mellan d. 12 och 14 Nov. 1872. Stormen blåste
till en början från n. ö., så att
väldiga massor af Östersjöns vatten drefvos mot s.,
och förändrade derpå sin riktning till östlig,
hvarigenom vattenmassorna drefvos vesterut mot
Schleswig-Holstein och Belten. Medan vattnet i Finska
viken sjönk 0,6 m., steg det deremot i södra Östersjön
alltmera, vid Bornholm 0,95 m., vid Ystad 1,27 m.,
vid Kiel 3,17 m. och vid södra mynningen af Lilla
Belt ej mindre än 3,5 m. öfver sin vanliga höjd,
öfversvämmande lägre mark och förorsakande skador
af mångahanda slag, ehuru denna stormflod visserligen
var ett intet mot de katastrofer, som ofvan omtalats.
Alla de öfversvämningar, om hvilka ofvan varit tal,
hafva det gemensamt, att de varit öfvergående. Det
finnes dock äfven sådana, vid hvilka vattnet, efter
att hafva inkräktat på landet, icke åter drager sig
tillbaka. Dessa öfversvämningar, af geologerna kallade
transgressioner, äro sådana, som stå i samband
med en landsträckas verkliga sänkning, och hvilka
vanligen ske så långsamt, att de först i tidernas
längd blifva märkbara. Det gäller dervidlag sålunda
verkligt sekulära förändringar. A. G. N.
Öfversynthet. Se Hypermetropi.
Öfvertackladt l. öfverriggadt, sjöv., säges ett
fartyg vara, då dess tackling är så hög och tung
eller segelarean så stor, att fartyget under häftigt
byväder eller storm löper fara att förlora riggen
eller att kantra. R. N.
Öfvertalig. Se Öfver stat.
Öfverterm. Se Slutledning.
Öfver-Tjurbo härad, i Vestmanlandslän, ingår i
Vestmanlands östra domsaga och i Salbergs-Väsby
fögderi samt omfattar socknarna Kumla, Kila,
Sala landsförsamling och Möklinta. Areal 53,995 har.
7,437 innev. (1892).
Öfvertoner. Se Aliqvottoner.
Öfver-Torneå. 1. Socken och tingslag i Norrbottens
län. Se Torneå 3 och 4. — 2. (F. Alkkula)
konsistorielt pastorat af 3:dje kl. jämte underlydande
Turtola och Kolari kapellförsamlingar i Uleåborgs län,
Finland, Kemi kontrakt, Kuopio stift. Pastoratet
hör till Kemi härad och Torneå domsaga. Areal 6,369
qvkm. Befolkningen, finsktalande, 6,752 pers. (1890).
A. G. F.
Öfvertro. Se Vidskepelse.
Öfvertryck kallas inom litografien det
förfaringssättet att anbringa bilden eller skriften
på stenens yta icke direkt, utan genom att låta
stenen gå genom pressen med ett pappersblad, på
hvars motvända sida den färska bilden (skriften)
finnes, hvilken dervid upptages och qvarhålles af
stenen, så att man från denna, sedan den vederbörligen
preparerats, kan taga nya aftryck i mängd. På detta
sätt kan man på litografisk sten öfverflytta färska
aftryck af en på trä, koppar, sten eller annat
ämne anbragt bild och dymedelst mångfaldiga den,
medan originalet sparas, tills ett nytt öfvertryck
behöfves. Öfvertryck af musiknoter och skrift
åstadkommes vanligen derigenom att man skrifver på
sjelfva papperet med litografiskt bläck (se Bläck)
och derefter pressar det mot stenen, hvarefter aftryck
tagas af den sistnämnda.
Öfvertryck, fys., kallas ångans verksamma tryck i en
ångmaskin, d. v. s. ångans hela tryck, minskadt med
det motverkande trycket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
