Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åtvidaberg, kopparverk, hufvudorten inom »baroniet Adelsvärd», ligger i Åtvids socken, Bankekinds härad, Östergötlands län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
socken. De måste dock snart sluta med detta arbete, då
det gick med förlust; men 1754 upptogs arbetet å nyo
af fänriken David Hallonqvist, som erhöll mutsedlar
å grufvorna samt å »Åtvids kopparverk». Då hans egna
penningemedel ej räckte till för ett fortsatt arbete,
lyckades han med sig förena direktören A. Schenbom
och krigsrådet, sedermera tit. landshöfdingen och
baronen Johan Adelsvärd. Desse bildade d. 2 Maj 1761
ett bolag med 100 lotter. Adelsvärd blef disponent,
och arbetet bedrefs med kraft. Till en början funnos
flere intressenter i bolaget; men sedan Adelsvärd
småningom samlat alla lotterna, utom 20, på sin hand,
stiftade han och hans friherrinna, Katarina Funck, ett
fideikommiss af dels sina andelar i Åtvidaberg, som
kopparverket kallades, med tillhörande jordegendomar,
dels sina öfriga fasta egendomar m. m. Å denna
stiftelse söktes redan år 1777 konungens sanktion,
då det tillika begärdes, att fideikommisset skulle
varda ett baroni och bära namnet Adelsvärd. Efter
det emellertid Johan Adelsvärd af bergsrådet Jean
Lefebure inköpt återstående delar i Åtvidabergs
bolag, gjordes d. 20 Dec. 1781 af Adelsvärd och
hans friherrinna en ny fideikommiss-stiftelse af
egendomarna Adelsnäs, Bersbo, Qvistrums och Bersbo
säteri, Åtvidabergs gods och kopparverk, Forsströms
och Ormstorps jernverk m. m. Denna stiftelse, som
är den nu gällande, erhöll under namnet »Baroniet
Adelsvärd» k. stadfästelse d. 9 Maj 1783. På grund af
k. resol. d. 12 Juli 1872 egde vissa egoutbyten rum,
hvadan baroniet Adelsvärd numera består af 32 5/8 mtl
frälse och 32 5/8 mtl kronoskatte, eller tillsamman
65 1/4 mtl, af hvilka 51 5/8 mtl ligga i Östergötlands
och 13 5/8 i Kalmar län. Hela arealen är 21,734,9 har
(ungefär 1,9 gammal qv.-mil). Taxeringsvärdet 1890
var 2,677,100 kr.
De grufvor, från hvilka malmen till Å:s kopparverk
hemtats, ligga i två skilda fält, nämligen ett i
Åtvids socken, omkr. 6,5 km. v. från Å., och ett 10
km. n. n. ö. derifrån. i Värna socken. Det förra
fältet, af hvars grufvor Mormorsgrufvan är den
största (med ett lodrätt djup af 407 m.), arbetas icke
längre. Under början af 1880-talet vanns der dock ännu
någon malm. I det andra hufvudfältet, Bersbofältet,
utgöres fyndigheten af ett malmförande lager, som har
formen af ett omvändt S och en längd af omkr. 570
m. På detta lager äro flere grufvor med olika namn
upptagna, men det hela utgör dock ett sammanhängande
grufsystem. Bland de olika grufvorna kunna anföras
Bondgrufvan, Katrinebergs eller Storgrufvan och
Steffenburgs-grufvan. Malmerna i det böjda lagret
utgöras af kopparkis med magnetkis, zinkblende och
svafvelkis samt hafva förekommit linsformigt efter
hvarandra med någon s. k. omstjertning. På omkr. 350
m. djup började emellertid de rika malmerna att
aftaga, och derunder hafva inga brytvärda malmer
ännu anträffats. Bersbo Storgrufvas största djup är
412 m. Omkr. 2 km. ö. s. ö. om Bersbo malmfält ligger
en annan grufva, Grönhögsgrufvan (Björsäters socken),
som ännu på 1880-talet arbetades på kopparkis, men der
denna malm mot djupet alltmer utträngts af magnetkis.
Grufvorna, tillhörande vestra fältet, förekomma i
granulitisk gneis, inlagrad uti den i malmen eljest
rådande urgraniten. Enstaka grufvor träffas äfven i
en hornblendeskiffer. Äfven Bersbo-fältets grufvor
ligga i ett granulitiskt gneislager, som stryker utmed
och böjer sig omkring ett dioritparti. Sjelfva det
malmförande lagret består af öfvervägande qvarts,
med pleonast samt magnetkis, brun glimmer m. m.,
hvari kopparkis och svafvelkis förekomma, dels som
en fin impregnation, dels som strimmor och ränder,
parallella med lagrets strykning.
Malmbrytningen i Å:s grufvor har på senare tiden
varit följande:
| meter-ton | |||
| 1866–70 | 20,966 | skrädd | malm |
| 1871–75 | 9,812 | » | » |
| 1876–80 | 3,442 | » | » |
| 1881–85 | 3,815 | » | » |
| 1886–90 | 4,057 | » | » |
| 1891 | 636 | » | » |
| 1892 | 583 | » | » |
| ton | medeltal pr år i ton | ||
| åren | 1765–99 | 3,448,8 | 98,5 |
| » | 1800–49 | 8,046,8 | 161,3 |
| » | 1850–74 | 18,000,8 | 720,0 |
| » | 1875–79 | 1,233,7 | 616,8 |
| » | 1880–84 | 1,025,1 | 212,5 |
| » | 1885–89 | 676,5 | 135,3 |
| » | 1890 | —— | 224,3 |
| » | 1891 | —— | 213,9 |
| » | 1892 | —— | 201,7 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
