Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åreskutan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Årstider, astron., meteor. Emedan jordens
rotationsaxel ej är vinkelrät mot ekliptikans
(jordbanans) plan, utan med detsamma bildar en 66 1/2
graders vinkel, måste de parallelcirklar på jordytan,
å hvilka solen vid middagstid står i zenit (se d. o.),
förflytta sig under årets lopp mellan 23 1/2 graders
nordlig och 23 1/2 graders sydlig bredd. Vid det förra
tillfället, som inträffar d. 21 Juni, mottager den
norra jordhalfvan från solen den största värmemängden,
vid det senare tillfället, d. 21 Dec., den minsta. Man
skulle derför vänta sig, att d. 21 Juni hos oss
vore den varmaste, d. 21 Dec. den kallaste dagen. Så
blir emellertid ej fallet, emedan hafven och de öfre
jordlagren behöfva ganska lång tid för att uppvärmas
och afkylas. Detta gör, att den varmaste dagen i
våra trakter i medeltal infaller i midten af Juli,
den kallaste i slutet af Jan. eller i början af
Febr. Den af nämnda orsaker i förening framkallade
årliga vexlingen i klimatiska förhållanden på samma
ort, benämnes årstider. I meteorologiskt afseende
delas året i 4 lika långa årstider, af hvilka vintern
på norra halfklotet innefattar månaderna December,
Januari och Februari, våren Mars, April och Maj,
sommaren Juni, Juli och Augusti, hösten September,
Oktober och November. På södra halfklotet blifva
beteckningarna motsatta, så att Juni, Juli och Augusti
äro vintermånader o. s. v. Se vidare Meteorologiska
årstider. E. S.
Årstrycket. Se Författningssamling.
Årsunda, socken i Gefleborgs län, Gestriklands
östra tingslag. Areal 23,046 har. 2,372
innev. (1892). Å. utgör ett konsistorielt pastorat,
Upsala stift, Gestriklands östra kontrakt.
Årta, Anas querquedula, zool., tillhör andslägtet
inom ordningen andfoglar och foglarnas klass. Den
skiljer sig från flertalet af de skandinaviska
andarterna derigenom att den ej har flere än
14 stjertpennor. Vingspegeln, som framtill och
baktill har hvit infattning, är grågrön eller
mörkgrå. Vingpennorna hafva hvita spolar. Hos den
gamle hannen i vinterdrägt äro nacken och öfre
delen af hufvudet svarta; ett bredt hvitt band går
genom ögontrakten. Hufvudets sidor och halsen äro
röda. Ryggen är svart, med gråa fjäderkanter.
Kräfvan och bröstet äro till midten rostgråa, med
svarta, vågiga streck; buken är hvit. De långa,
hängande skulderfjädrarna äro svarta, med ett
hvitt band långs midten; näbben är svart. Honan
är spräcklig af svart och rostbrunt; bröstet och
magen äro hvita, med rostgul anstrykning. Öfver
ögonen går ett blekt rostgult band och bakom dem ett
mörkbrunt. Vingtäckarna äro brungråa, enfärgade. Årtan
förekommer inom Sverige som häckfogel från Skåne
ända upp till trakten af Gefle. I Norge och Finland
är hon sällsynt. I öfrigt förekommer hon i större
delen af Europa. Till lefnadssättet liknar årtan
mest krickanden, men är mindre skygg än denna. Hon är
flyttfogel och lemnar södra Sverige i Oktober eller
November samt återvänder i April. Man ser henne om
hösten ofta tillsammans med andra änder. Hennes
föda består af vattenväxter, frön, maskar och
insekter. Honan lägger 7–12 ovala, gulhvita ägg på en
bale eller i en håla bland gräset ej långt från vattnet.
L–e.
Årup, fideikommiss i Kristianstads län, Ifvetofta
socken, med den anspråkslöst bebyggda hufvudgården
belägen vid Ifösjöns utlopp Skräboån och nära
Bromölla station å Kristianstad–Sölvesborgs
jernväg samt omgifven af en präktig parkanläggning,
hvilken såväl som de vidsträckta furuplanteringarna
i närheten tillkommit i 19:de årh. genom
exc. Trolle-Wachtmeister. Godset omfattar inom
socknen, jämte 3 1/3 mtl frälsesäteri, tillsammans
14,39 mtl, tax. till 670,700 kr. (1892). Gården egdes
under 1700-talet af medlemmar af slägten Coijet,
gjordes med underlydande till fideikommiss af
Magdalena Sofia Coijet (d. 1796) och tillföll i
enlighet med fideikommissbrefvet hennes systerdotters
man riksdrotset grefve K. A. Wachtmeister, sedermera
äfven egare af Ljungby. Å. har sedan haft samma
innehafvare som Trolle-Ljungby. Fideikommissarien är
patronus i församlingen.
Årvak. Se Allsvinn.
Åryd, socken i Blekinge län, Bräkne härad. Areal
9,130 har. 2,982 innev. (1892). Annex till Hellaryd,
Lunds stift, Listers och Bräkne kontrakt.
Åryd, bruks- och landtegendom i Hemmesjö socken,
Kronobergs län, vid Åryds jernvägsstation
å Vexiö–Emmaboda jernväg och vid Årydssjön
(med aflopp till Åsnen). 3 3/8 mtl, tax. till
115,500 kr.; manufaktursmedja, masugn, rostugn
och kupolugn, qvarn, såg m. m., tax. till 54,000
kr. (1892). Å. var från början kronohemman och gafs
1560 på lifstidsfrihet till Nils Birgersson, stamfader
för ätten Rosenqvist af Åkershult. Reduceradt
1690, återgafs det efter ett par år åt slägten, från
hvilken det såldes i början af 1700-talet. 1823 köptes
det af bergsrådet J. L. Aschan, och det tillhör nu
Lessebo bolag.
Årännare. Se Id.
Årö. Se Aarö.
Ås. I allmän bemärkelse torde hvarje på jordytan
förekommande, långsträckt, ej alltför stor höjd
kunna benämnas en ås, den må bestå af sand, grus,
sten eller berg, men inom Sverige afses med denna
benämning nästan uteslutande de egendomliga, af
rundadt grus och sand bestående, jämförelsevis smala
ryggar (rullstensåsar och sandåsar,
se dessa ord), som i merendels nordsydlig riktning milslångt
genomlöpa de flesta trakter af landet. E. E.
Ås. 1. Socken i Hallands län, Viske härad. Areal
3,699 har. 1,316 innev. (1892). Annex till Veddige,
Göteborgs stift, Fjäre och Viske kontrakt. —
2. Socken i Jämtlands län, Rödöns tingslag. Areal
11,253 har. 1,210 innev. (1892). Annex till Rödön,
Hernösands stift, Jämtlands norra kontrakt. —
3. Socken i Jönköpings län, Vestbo härad. Areal 8,918
har. 1,251 innev. (1892). Ås bildar med Kållerstad
ett alternerande konsistorielt och till egaren af
Svanaholms säteri patronelt pastorat, Vexiö stift,
Vestbo kontrakt. — 4. Socken i Kalmar län, Gräsgårds
härad. Areal 2,416 har. 556 innev. (1892). Ås bildar
med Ventlinge ett regalt pastorat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
