Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 18. Värja - Öynhausen / 429-430 (1894) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ångermanlands östra kontrakt ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

England	5,694	ångare	af	9,383,000	tons	brutto
Tyskland	779	»	»	1,144,000	»	»
Frankrike	500	»	»	856,000	»	»
Amerika	423	»	»	642,000	»	»
Spanien	354	»	»	439,000	»	»
Norge	490	»	»	367,000	»	»
Italien	218	»	»	323,000	»	»
Holland	201	»	»	302,000	»	»
Ryssland	297	»	»	235,000	»	»
Sverige	459	»	»	212,800	»	»
Österrike	137	»	»	209,700	»	»
Danmark	226	»	»	183,000	»	»
Japan	179	»	»	142,000	»	»
Grekland	96	»	»	128,000	»	»
Brasilien	176	»	»	120,000	»	»
Belgien	63	»	»	113,000	»	»
Portugal	39	»	»	64,000	»	»
Turkiet	63	»	»	59,000	»	»

Segelfartygen utträngas i våra dagar alltmer af
ångare, och man torde kunna påstå, att f. n. minst
3/4 af all sjötrafik ombesörjes med ångkraft. — Om
de moderna krigsångfartygen se Pansarfartyg. Jfr
för öfrigt Ångmaskinen och Ångpanna samt Flotta,
Handelsflotta, Skeppsbyggeri och Sjöfart.
L. H.

Ångfartygsbefälhafvare. Enligt för Sverige gällande
bestämmelser skall å hvarje till handelsflottan
hörande passagerare-ångfartyg samt å utomskärs
gående ångfartyg med mera än 10 hästars nominel
maskinkraft behörig befälhafvare vara anställd,
som skall hafva uppnått 21 års ålder samt vara
svensk eller norsk undersåte. — Är fartyget ett
utomskärs gående bogseringsångfartyg med mera än
10 hästars nominel maskinkraft eller ett mindre,
fjerde klassens passagerare-ångfartyg, som icke
får föra flere än 120 passagerare eller hvilket,
oberoende af passagerare-antalet, icke gör längre
resor än inom 1 geografisk mil (= 4’) från sin
hufvudstation, må såväl dess befälhafvare som dess
maskinist vara oexaminerade, med vilkor dock att
den förre innehar af konungens befallningshafvande
utfärdadt tillståndsbevis att sådant fartyg föra samt
att den senare deltagit i ångmaskiners skötsel och
företett intyg af sakkunnig person, att han eger för
maskinistbefattning praktisk duglighet. För erhållande
af omförmälda tillståndsbevis för befälhafvare
fordras nöjaktigt intyg om nödig erfarenhet i
sjömansyrket och i ångmaskiners skötsel samt att
hafva gjort sig känd för ordentligt uppförande. Detta
tillståndsbevis kan af samma myndighet återkallas,
när sådant finnes nödigt. — Om ett ångfartyg af
hvad slag eller storlek som hälst befar Östersjön,
Nordsjön, Engelska kanalen t. o. m. Brest samt
Storbritannien och Irland med dithörande öar, skall
dess befälhafvare innehafva åtminstone styrmansbref
och derjämte hafva aflagt antingen särskild examen i
ångmaskinlära, sedan han undergått styrmansexamen,
eller ock sjöofficersexamen eller sjökaptensexamen
enligt 1890 års navigationsreglemente. Dessutom
skall å sistnämnda fartyg vara anställda en styrman
och en maskinist, båda examinerade, samt, om fartyget
eger föra passagerare och är bestämdt till farvatten
bortom Skagen och Lindesnäs, äfven en andre
styrman. — Skall ett ångfartyg befara vidsträcktare
farvatten än de nyss nämnda, måste dess befälhafvare
vara försedd dels med befälhafvarebref, dels med
betyg öfver aflagd ångfartygsbefälhafvare-examen
eller öfver aflagd examen i ångmaskinlära vid
navigationsskola i riket eller vid någon af
flottans underbefälsskolor, hvarjämte å fartyget
skola finnas anställda en öfvermaskinist och en
maskinist, båda examinerade. Sistnämnda bestämmelse
om anställande af öfvermaskinist gäller äfven
ett passagerare-ångfartyg, som är bestämdt till
farvatten bortom Skagen och Lindesnäs. Den, som
före d. 1 Apr. 1880 varit berättigad att föra befäl
å passagerare-ångfartyg, eger, utan att innehafva
befälhafvare- eller styrmansbref, fortfarande samma
rättighet.

Före 1851 kräfdes endast ett intyg af sakkunnig
person, att befälhafvaren egde vederbörlig
insigt i förande af ett ångfartyg. Föreskriften om
s. k. »ångfartygsbefälhafvare-examen», som 1851 (med
närmare bestämmelser år 1861) anbefalldes för vinnande
af behörighet att föra befäl å passagerare-ångfartyg,
upphörde att vara gällande 1890, då nu gällande
reglemente för navigationsskolorna i riket utfärdades,
enligt hvilket ångmaskinlära ingår bland öfriga ämnen
i sjökaptensexamen. Särskild examen i ångmaskinlära
kan dock få afläggas af den, som genomgått endast
styrmansexamen, hvarigenom behörighet vinnes att
föra ångfartyg enligt de närmare bestämmelser här
ofvan angifvits (jfr k. förord. angående befälet
å svenska handelsfartyg 1878 jämte förändringar i
Sv. förf. saml. 1880, 1882 och 1890).

År 1857 bildades Ångfartygsbefälhafvaresällskapet
i Stockholm (»Sällskapet Å. B.»), som har till
ändamål bl. a. att i mån af sina tillgångar bereda
pensioner och understöd åt dem bland sina medlemmar,
hvilka till följd af sjukdom eller andra ömmande
omständigheter deraf kunna komma i behof. Vid 1893 års
slut uppgick sällskapets pensions- och understödsfond
till 110,700 kr. och ledamöternas antal till 250.
R. N.

Ångfärgtryck. Se Tygtryck.

Ångfärja. Se Färja.

Ånggevär. Se Ångskjutvapen.

Ånghammare. Se Hammare 1.

Ånghvissla. Se Ljudsignaler och
Mistsignalapparater.

Ångkanoner. Se Angskjutvapen.

Ångkokning. Under det att man i hushållet vanligen
sätter direkt öfver elden den vätska, som skall
upphettas, nyttjas i fabriksdriften till betydlig
utsträckning metoden att frambringa vattenånga i
en särskild ångpanna och låta denna ånga upphetta
de vätskor, som skola kokas. Fördelarna af ett
sådant förfaringssätt äro att vidbränning
omöjliggöres, att man från en enda eld kan förse en
massa kokapparater med ånga samt att kokningen ofta
kan företagas i träkärl, då ju desamma icke komma i
beröring med elden. I många fall är det lämpligt att
leda ångan ur ångpannan genom ett metallrör direkt
in i den ifrågavarande vätskan. Ångan af gifver då
fullständigt sitt värme och förtätas sjelf till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>