Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Zoologi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den vetenskapliga forskningen bestämd
hufvudsamling. Den förra afdelningen bör erbjuda
ett urval af de mest typiska djurformer, preparerade
och uppställda så omsorgsfullt som möjligt och
försedda med korta, men upplysande beskrifningar;
ej blott djurets yttre form, utan äfven dess inre
organisation bör, såvidt möjligt, göras åskådlig
genom lämpliga preparat. Medgifver utrymmet det,
bör i en särskild afdelning utställas åtminstone de
allmännare inhemska djurformerna, skadliga och nyttiga
insekter o. s. v. I den för det vetenskapliga
råmaterialet afsedda afdelningen kan med fördel det
s. k. magasinssystemet användas: de olika föremålen
ordnas i lämpliga lådor och skåp, lätt tillgängliga
och i närheten af tillräckliga arbetsplatser. Hittills
har dock en mer eller mindre konseqvent tillämpning
af denna plan blifvit vidtagen blott vid fyra stora
museer, nämligen i Cambridge (Nord-Amerika), London,
Berlin och Hamburg. För att gifva en föreställning
om den oerhörda mängd föremål, som ett dylikt museum
omfattar, må anföras, att museet i Berlin (1891)
innehåller af däggdjur 14,250 nummer, af foglar
47,200, af kräl- och groddjur 15,000, af fiskar
13,000, af insekter 850,000, af blötdjur 150,000 samt
af öfriga lägre djur omkr. 29,000.
Så länge zoologiens tyngdpunkt företrädesvis låg i
beskrifning och gruppering af djurformerna, voro
ock de vid läroanstalterna upprättade zoologiska
institutionerna knappast annat än museer i mindre
skala. Uppstoppade och på annat sätt konserverade
djur utgjorde hufvudmassan af samlingarna och
upptogo den öfvervägande delen af det tillgängliga
utrymmet. Med den zoologiska vetenskapens utveckling
och de nya mål, hvilka densamma ställt sig, hafva
också de zoologiska universitetsinstitutionerna
undergått en väsentlig omgestaltning. I de äldre
institutionerna hafva de egentliga samlingarna
måst mer och mer maka åt sig för att lemna plats
dels åt anatomiska och embryologiska preparat,
dels och företrädesvis åt laboratorier, der en
rik instrumentsamling kan ställas till de moderna
undersökningsmetodernas disposition. Ännu mera i
ögonen fallande framträder denna reform vid de nyaste
institutioner af detta slag, som uppförts t. ex. vid
högskolorna i Berlin, Liége och Würzburg. Såsom
ett exempel på anordningen af en dylik modern
universitetsinstitution förtjenar den 1889 vid
sistnämnda universitet upprättade att framhållas. Den
innehåller föreläsnings- och demonstrationssal,
en större arbetssal för nybörjares praktiska
öfningar, flere mindre arbetsrum för utförande af
speciella undersökningar och vetenskapliga arbeten,
särskilda arbetsrum för institutionens tjenstemän,
biblioteksrum samt verkstäder för preparering
m. m. En vigtig beståndsdel af institutionen utgöra
de olika slagen af större och mindre aqvarier samt
ett varmhus för odling af tropiska djur. Samlingarna,
som upptaga en större sal och några korridorer, bestå
af en samling frankiska djur, en öfversigtssamling
öfver djurrikets system, samlingar af djur på sprit,
egnade för vetenskapliga undersökningar, samt
anatomiska och embryologiska preparat. Dessutom äro
i den institutionen omgifvande trädgården inrättade
större vattenbassänger af olika slag och storlek för
fiskodling, en grotta för i mörkret lefvande djur,
stallrum för större däggdjur etc. En på sådant sätt
utrustad zoologisk institution tjenar sålunda i lika
hög grad den vetenskapliga forskningen som den högre
undervisningen. Det är ock numera från de zoologiska
universitetslaboratorierna äfvensom från de zoologiska
stationerna (se d. o.) och ej längre från de stora
museerna, som i allmänhet de arbeten utgå, hvilka
bestämma den zoologiska vetenskapens utveckling.
De största svenska zoologiska institutionerna
finnas i Stockholm, Upsala, Lund och Göteborg. Om
Naturhistoriska riksmuseum se Vetenskapsakademien
(sp. 764 o. f.) och rörande Zoologiska institutionen
i Upsala se Upsala universitet (sp. 1487). — Grunden
till Lunds universitets zoologiska museum lades af
Kilian Stobaeus, som 1735 skänkte sina samlingar till
sagda universitet. Någon vidare förkofran erforo dock
ej de zoologiska samlingarna, förrän A. J. Retzius
1787 blifvit utnämnd till professor i naturalhistoria
och 1811 skänkt till universitetet sina för den tiden
synnerligen rikhaltiga zoologiska samlingar. När
efter Retzius’ afskedstagande, 1812, den af honom
innehafda professuren delades i trenne, af hvilka
den i naturalhistoria anförtroddes åt Fallen, och
sedan Zetterstedt och Sven Nilsson blifvit utnämnda
till adjunkter, kom zoologiens studium att omfattas
med synnerligen stor ifver. Då dessutom samtidigt
såsom zoologer i Lund verkade Sundevall, B. Fries
och Sven Lovén, blef Lund en tid bortåt den egentliga
skolan för Sveriges zoologer. En följd deraf var, att
naturaliesamlingarna tillväxte betydligt. Genom en
mängd gåfvor och förnämligast genom sin föreståndare
Nilssons outtröttliga nit (han hade 1832 blifvit
utnämnd till ord. professor i zoologi) hade
samlingarna vunnit en sådan betydenhet, att rikets
ständer 1841 beviljade en summa af 25,000 rdr b:ko
till uppförandet af ett större institutionshus,
dit 1849 förutom de zoologiska samlingarna
äfven de kemiska och fysiska institutionerna
inflyttades. Genom detta vidgade utrymme blef det
möjligt att emottaga en mycket betydande donation,
nämligen den gyllenkrookska fogelsamlingen. Såsom de
i vetenskapligt afseende mest betydelsefulla delarna
af museet förtjena nämnas de företrädesvis genom
Nilssons försorg sammanbragta djurlemningarna från
Skånes torfmossar samt de af Zetterstedt, Dahlbom
m. fl. skänkta insektssamlingarna. Sedan de kemiska
och fysiska institutionerna blifvit flyttade till egna
byggnader — en del af bottenvåningen upptages ännu af
den geologiska institutionen —, har det ökade utrymmet
delvis användts att inreda arbetsrum för praktiska
öfningar. — Vid Stockholms högskola grundlades hösten
1880 ett zootomiskt institut, ämnadt att tillgodose de
kraf, som nutidens zoologi ställer på vetenskaplig
undervisning och forskning. I öfverensstämmelse
dermed har man afstått från bildandet af ett museum
i egentlig mening och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
