Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Zend-avesta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
broder Antonio, som han få år efter sin ditkomst,
kanske redan året efter, hade kallat till sig, och som
vid Nicolòs fyra år senare inträffade död öfvertog
broderns ställning hos Zichmni. Från »Frislanda»
företogo bröderna och Zichmni flere expeditioner,
och Antonio qvarhölls hos Zichmni i 14 år, till
sin död. Den först 1558 af en brödernas ättling
offentliggjorda reseberättelsen, som uppgifver sig
vara stödd på bref först från Nicolò till Antonio
och derefter från denne till den yngre brodern
generalkaptenen Carlo (se nedan) i hemmet, bär titeln
Dello scoprimento dell’ isole Frislanda, Eslanda,
Engroneland, Estotilanda et Icaria, fatto per due
fratelli Zeni M. Nicolò il canaliere, et M. Antonio
och är åtföljd af en karta, som utgifvaren säger
sig så troget som möjligt hafva kopierat efter en
i familjearkivet förvarad, illa medfaren karta. Den
rikedom på öar och land t. o. m. en flik af den nya
verlden, som denna karta utkastat i norra Atlanten:
Islanda med flere öar n. ö. derom, Grislanda, straxt
i s., samt längre söderut Frisland, Néomé, Estland,
Podanda och Scocia, mellan Engronelant, Grolandia,
Norvegia, Svecia, Gocia och Dania i v., n. och ö.,
samt längst i v. Icaria, Estotiland och Drogeo,
har satt fackmannen i en förlägenhet, som synts
outredbar. Förlägenheten var redan stor nog på grund
af det läge många af öarna och landen fått, och
den ökades i icke ringa grad genom de icke blott
okända, utan oigenkänliga eller besynnerliga namn,
hvarmed många af dem uppträda. Medan berättelsen om
kartan mycket tidigt, ja t. o. m. omedelbart efter
offentliggörandet väckte ett lifligt intresse och
kartbladet helt eller delvis, oförändradt eller något
tillämpadt upptogs i en mängd geografiska atlaser
från 16:de och 17:de årh. — och mycket länge fortforo
de att lemna spår efter sig i dessa —, så framträdde
ock mer eller mindre bestämda uttalanden af misstro
till berättelsens trovärdighet eller rent af ett
förnekande af resans verklighet. Man betraktade
både resebrefven och kartan som en dikt (Torfaei
»Vinlandia», Suhm: »Historie af Danmark», Zahrtmann:
»Bemærkninger over de venetianerne tilskrevne reiser
i Norden», i Nord. Tidskr. f. Oldkynd. 1833), ja
t. o. m. hopspunnen i det bedrägliga syftet att genom
de venezianerna tillskrifna resorna tillförsäkra
Venezia, Genuas rival, den stora hedern att den nya
verlden blifvit upptäckt genom en af hennes söner. Mot
denna senare åsigt uppträdde bl. a. J. R. Forster,
Cooks berömde ledsagare på hans sydpolsfärd, i sin
»Geschichte der entdeckungen und schiffarten in
Norden» (1784), som ansåg reseberättelsen stå på
historisk grund och dess »Frislanda» vara att söka
i Orkenöarna, A. v. Humboldt, i »Examen critique de
l’histoire de la géographie du Nouveau Continent»
(1837), och den berömde polske geografen Joachim
Lelewel, i sin förträffliga »Géographie du moyen
âge» (1852). Andra författare, som icke förneka
berättelsens trovärdighet, antaga, att många af
de på kartan upptagna land och ögrupper, som icke
låta bringa sig i öfverensstämmelse med senare
årh:ns kartor öfver samma del af verlden, genom
jordrevolutioner sjunkit ned
i hafvet (så bl. a. kardinal Placido Zurla:
»Dissertazione intorno ai viaggi e scoperte
settentrionale di Nic. ed Ant. fratelli Zeni»,
Venez. 1808). Bland de förf., som på senare tid
sysselsatt sig med Zeniproblemet, må nämnas danskarna
J. H. Bredsdorff (»Bröderne Zenos reiser. Med
indledning og anmærkninger», i »Grönlands historiske
mindesmærker», III, 1845), som förlägger »Frislanda»
till Färöarna, arkivassistenten F. Krarup (»Zeniernes
reise til Norden», 1878), som påstår, att »Frislanda»
aldrig funnits till, och amiral C. Irminger
(»Zenos Frislanda is Iceland and not the Faeroes»,
i »Journal of the R. Geographical society», 1879)
samt sekreteraren i k. geografiska sällskapet i London
R. H. Major (»The voyages of the venetian brothers
Nic. and Ant. Zeno to the northern seas in the 14:th
cent.», med öfversättning, anmärkningar och inledning,
1873, och »Zenos Frislanda is not Iceland but the
Faeroes; an answer to admiral Irminger», i »Journal
of the R. Geographical society», 1879). Senast
hafva tre framstående vetenskapsmän från de tre
nordiska landen egnat frågan sin uppmärksamhet och
kommit till vidt skilda resultat. Den 13 Dec. 1881
och d. 16 Maj 1882 föredrog i Köpenhamn inför
N. Oldskriftselskab etatsrådet J. J. Steenstrup sin
mening om Zeniernas upptäckter (intagen i »Aarböger
for nordisk oldkyndighed og historie», 1883), och
d. 12 April 1882 höll prof. A. E. Nordenskiöld i
Vetenskapsakademien i Stockholm ett tal om samma ämne
(intaget i »Studier och forskningar föranledda af
mina resor i höga Norden»). Båda utgingo icke från
berättelsen, utan från kartan, jämförde den med alla
de äldre kartorna öfver nordiska farvatten, som då
öfver hufvud voro kända från denna tid, och funno
likheter mellan Zenokartan och andra äldre kartor. Så
fäste t. ex. Steenstrup uppmärksamheten på att namnet
Frislanda på en ö i Atlanten är äldre än Zenokartan
och att på flere äldre kartor ses både Frislanda,
Estlanda och Engronelandia. Likaledes visade både
Steenstrup och Nordenskiöld, att det på en karta,
som trycktes i Venezia 1482, den s. k. Donis’ karta
(ett tillägg till Ptolemaios’ karta), finnes långt mot
n. en halfö, Engroneland, med en hel del namn, som
återfinnas på Zenokartan. Nordenskiöld menade, att det
är den ursprungliga Zenokartan (d. v. s. originalet
för den 1558 tryckta kartan), som bildar grundvalen
för de likheter, som förefinnas å kartorna från 15:de
och 16:de årh., och af hvilka flere äro bifogade
hans afhandling; likaså ansåg han berättelsen på det
hela äkta och sökte bevisa, att hvad den förtäljde om
Grönland var i allt väsentligt äkta samt att Frislanda
är Färöarna. Steenstrup deremot var af den åsigten
att författaren eller utgifvaren af berättelsen
sannolikt godtyckligt begagnat ett äldre material,
att hans berättelse härstammar från olika källor och
att det hela hänföres till de gamla Zenierna samt
kom till det resultat att karttecknaren begagnat
åtskilliga äldre kartor öfver de nordliga farvattnen,
men att de resande i verkligheten icke varit längre
än i Nordfrisland eller på vestkusten af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
