Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Z är den tjugutredje bokstafven i det vanliga (yngre) latinska alfabetet, den tjugufemte - eller, i fall V och W räknas hvart för sig, den tjugusjette - i det allmänna europeiska alfabetet - Zaandam, Zaardam l. Saardam, stor by i nederländska prov. Nord-Holland, vid Zaans utlopp i viken Ij - Zaba. Se Biskra - Zabaikal l. Sabaikal. Se Transbajkalien - Zabalkanskij. Se Diebitsch Sabalkanski - Zabarella, Francesco - Zabathai Zevi. Se Schabbathai Zevi - Zabern (Fr. Saverne), stad i Elsass-Lothringen, området Unter-Elsass - Zabier, sabier. Se Johanneskristna och Mandéer - Zacatecas. 1. En af de centrala staterna i Mejico
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på den grund att efter 4:de årh. före vår tidr. det
allmän grekiska ζ öfvergick till ett enkelt ljud,
nämligen z-ljud, ett ljudvärde, som fortlefvat till
nygrekiskan i våra dagar. I eliskan och arkadiskan
betecknade ζ interdental tonande spirant (ð). I
Lat. återgafs Grek. ζ ursprungligen mest med s. Efter
s-tecknets införande betecknade det snarast s-
och z-ljud. Samma ljudvärde hade och har z först
och främst i de alfabet, som i senare tid direkt
utgått från det grekiska, nämligen de slaviska
och gotiska. Detta är ock för det mesta fallet
i de direkt ur det latinska härledda alfabeten,
såsom i det äldre runalfabetet samt de germanska och
romanska språkens ljudbeteckningssystem. I franskan
beteckna z z-ljud: zéro, zone, Balzac, gaz, Berlioz,
Buloz, allez-y, chez-eux. I italienskan nyttjas z
för att beteckna dels ts (benefizio, corruzione),
dels dz (pranzo, mezzo, midt, zelo). Engelskt z är
a-ljud: zealj buzz, buzzard. Det är hufvudsakligen
från italienskan och tyskan som ljudvärdet ts för z
härstammar. I fornhögtyskan användes tecknet z för att
uttrycka de ur samgermanskt t (Indo-europ. d) uppkomna
ljuden och ljudförbindelserna s, ss (tecknadt zz)
och ts, tts (tecknadt z och zz). Det förra fallet
förekommer i inljud (utljud) efter vokaler: T. wasser
af Fht. wazzar af *watar, das(s) af daz af *þat. Det
senare i uddljud, i inljud efter konsonanter (l,
r, m, n) samt i gemination: ziehen af ziohan af
*tiohan (jfr Got. tiuhan), schwarz af swarz af
*swart (jfr Sv. svart), schatz af scaz af *skatts
(jfr Got. skatts), setzen af setzan af *settian
(jfr Fornsachs. settian, Got. satjan), i hvilka
senare fall tyskt tz = Fht. z. I de skandinaviska
språken betecknar z mest s. Specielt i svenskan
har ts antingen ljudlagsenligt, äfven i lånord,
öfvergått till s i början af ord, eller ock tecknas
det nästan allmänt med ts. — Angående den fonetiska
beskaffenheten och den språkhistoriska utvecklingen
af de i ljudförbindelsen (affrikatan) ts (resp. dz)
ingående ljuden t och s (resp. d och z) se under D,
S, T. K. F. J.
Under medeltiden nyttjades stundom Z som tecken
för talet 2,000. Z har vidare användts som tecken
för 1/3 as, zz för 2/3 as. I gamla läkareskrifter
träffas z som tecken för 1 1/2 uns eller 1 drachma
eller 8 skrupel, och zz betecknar der dels myrra,
dels ingefära. På äldre franska mynt betecknar
Z myntningsorten Grenoble. I kemien är Zr tecken
för zirkonium, Zn för zincum, zink. I matematiken
nyttjas z som tecken för en obekant storhet (jfr X). —
Z förekommer dessutom såsom förkortningstecken för
Fr. zéro (noll) och för zon.
Zaandam [sān-], Zaardam l. Saardam, stor by i
nederländska prov. Nord-Holland, vid Zaans utlopp
i viken Ij. Platsen, med öfver 14,000 innev.,
har husen merendels af trä, hvit- eller grönmålade,
och utmärker sig liksom andra byar i Nord-Holland
för en utomordentlig renlighet. I omgifningen ligga
flere hundra väderqvarnar utmed Zaan, hvilka begagnas
för målning och krossning af alla möjliga föremål,
såsom mjöl, gryn, oljefrön, färgämnen, senap, snus,
lump till papper m. m., till sågning af bräder och,
icke minst, till krossning af trass,
en vulkanisk produkt, som ditföres från Andernach
och Laachsjön, och som blandad med kalk och sand
utgör ett förträffligt bindemedel vid sluss-,
damm- och andra vattenbyggnader. Äfven idkas något
skeppsbyggeri. Ännu visas det lilla hus med två rum,
der Peter den store bodde en vecka 1697, då han
uppehöll sig vid mynheer Kalfs varf i Z. för att
förvärfva kunskap i skeppsbyggeri. Öfver kaminen lät
kejsar Alexander I vid sitt besök der 1814 uppsätta en
marmortafla med inskriften: »Petro magno — Alexander».
Zaba. Se Biskra.
Zabaikal (af R. za, på andra sidan om) l. Sabaikal. Se
Transbajkalien.
Zabalkanskij (af R. za, på andra sidan). Se Diebitsch
Sabalkanski.
Zabarella, Francesco, italiensk prelat och
skriftställare, f. i Padua 1339, var juris professor
i sin födelsestad, tills venezianerna underkufvade
densamma. Han flyttade då till Florens, valdes
af denna stads innevånare till ärkebiskop samt
utnämndes 1411 af påfven Johannes XXIII till kardinal
och sändebud hos kejsar Sigismund. Z. deltog
i Konstanz-konciliet och dog derunder af
öfveransträngning, 1417. Bland hans arbeten må
nämnas Commentarii in Decretales et Clementinas (6
foliobd), Acta in conciliis Pisano et Constantiensi
och De felicitate.
Zabathai Zevi. Se Schabbathai Zevi.
Zabern (Fr. Saverne), stad i Elsass-Lothringen,
området Unter-Elsass, vid Zorn (ett
tillflöde till Rhen), Rhen–Marne-kanalen
och jernvägen Strassburg–Paris. 7,341
innev. (1891). Gymnasium. Vinodling. Tillverkning af
slipstenar. Staden har ännu många trähus från 16:de
årh. och ett monumentalt slott, bygdt 1780 af kardinal
de Bohan, biskop i Strassburg. Det gamla l. öfre
slottet (Oberhof), bygdt i slutet af 15:de årh.,
är sedan 1858 fornsaksmuseum. På de skogklädda
höjderna ö. om staden ligga intressanta ruiner af
feodalslotten Hoh-Barr, Greifenstein, Klein- och
Gross-Geroldseck. Från Z. går en 1728–37 anlagd
präktig väg öfver Vogeserna; passet som skiljer
Central-Vogeserna från Nedre Vogeserna, är endast
380 m. högt. — Z., romarnas Tabernae (se
Taberna), en station vid vägen mellan Argentoratum
(Strassburg) och Divodurum (Metz), är en af de
äldsta tyska städer. Det tillhörde under medeltiden
biskoparna af Metz, senare biskoparna af Strassburg,
hvilka der en tid hade sitt residens. 1525 hade en hop
upproriska bönder, omkr. 20,000, tagit sin tillflykt
till staden, der de belägrades af hertig Anton af
Lothringen. Trots kapitulationsvilkoren blefvo de
nästan till sista man nedhuggna.
Zabier, sabier. Se Johanneskristna och Mandéer.
<b>Zacatecas.</B> 1. En af de centrala staterna i
Mejico. Areal 65,167 qvkm. Omkr. 527,000 innev. Det
är ett högland genomdraget af Mazapil, Norillos,
Guadalupe och andra malmförande bergskedjor, hvilka
göra denna stat till en af de främsta i republiken i
afseende på mineralrikedomar. Näst Veta Madre i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
