Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Xenofon. 1. Forngrekisk fältherre och skriftställare - Xenofon. 2. Forngrekisk bildhuggare - Xenofon. 3. X. från Efesos - Xenografi, kännedom om främmande språk och skriftarter - Xenokles, forngrekisk arkitekt - Xenokrates (Lat. Xenocrates). 1. Forngrekisk filosof - Xenokrates. 2. Forngrekisk läkare - Xenokrati, främlingars öfvervälde i ett land - Xenomani, öfverdrifven förkärlek för allt utländskt - Xenotim l. ytterspat, miner., ett sällsynt tetragonalt ytterjordsfosfat - Xeranthemum Tourn., bot., en ört, som är typen för en efter detta slägte benämnd särskild grupp inom nat. fam. Synanthereæ Juss., kl. Syngenesia L. - Xeres, den äldre namnformen för Jeres, Eng. sherry, namn på hvita spanska viner, som äro betydligt torra och mycket starka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ensidigt spartansk partisynpunkt; Kyru paideia
(Lat. Cyropaedia, Cyropedien, d. v. s. Cyrus’
uppfostran), en historisk-filosofisk tendensroman
i 8 böcker, i hvilken Kyros d. ä. framställes såsom
idealbilden af en enligt sokratiska grundsatser
uppfostrad monark; Apomnemonevmata, (Lat. Memorabilia
l. Commentarii; Hågkomster om Sokrates), 4 böcker,
och Symposion (Dryckeslaget), båda egnade åt minnet
af den vördade ungdomsläraren; dessutom några mindre
skrifter om praktiska ämnen (offentlig och enskild
hushållning, jagt, ridkonst o. s. v.). Mer eller
mindre betviflad är äktheten af »Lacedemoniernas
statsförfattning» och »Äreminne öfver Agesilaos». Med
säkerhet understucken är den under X:s namn befintliga
skriften om »Athens statsförfattning». X:s samtliga
arbeten äro utgifna af bl. a. Schneider, Bornemann,
Dindorf och Schenkl. Af de särskilda skrifterna
finnes en mängd upplagor. Skolupplagor af »Anabasis» med
svensk kommentar äro utgifna af Gumaelius, Melander,
Aulin och Hallström. I svensk öfversättning finnas:
»Anabasis» af L. Westerberg (1829), A. Hallström (4:de
uppl. 1865) och S. G. Dahl (1876) och »Hågkomster om
Sokrates» af S. Ljungdahl (1888). — 2. Forngrekisk
bildhuggare, tillhörde den attiska skolan under
öfvergångstiden mellan den äldre, Fidias’ skola,
och den yngre, Skopas’ och Praxiteles’ skola. X. var
samtidig med och medarbetare åt Praxiteles’ lärare,
Kefisodotos (se denne); han bistod nämligen denne
i utförandet af den tronande Zevs för gudens tempel
i Megalopolis. På egen hand utförde han i Thebe en
bild af Tyche, lyckans gudinna, med Plutos såsom barn
på armen, en komposition, som i motivet påminner om
Kefisodotos’ Eirene (fridens gudinna) med Plutosbarnet
på armen, hvaraf en efterbildning finnes i München.
— 3. X. från Efesos kallar sig författaren till en
grekisk roman i 5 böcker med titeln Efesiaka
(Efesiska berättelser), hvilken handlar om Anthias
och Habrokomes’ trofasta kärlek. Beträffande tiden för
dess författande vexla meningarna mellan det 2:dra och
det 5:te årh. e. Kr. Den är utgifven af bl. a. Hercher
i »Erotici scriptores graeci». 1. A. M. A.
Xenografi (af Grek. xenos, främling, och grafein,
skrifva), kännedom om främmande språk och skriftarter.
Xenokles, forngrekisk arkitekt, var en af de
konstnärer, som bidrogo till utförandet af det stora
och för firandet af mysterierna egendomligt anordnade
templet åt Demeter i Elevsis (Attika), hvilket först
anlades af Iktinos, en af Parthenons mästare. I
det femskeppiga templet, hvars midtskepp erbjöd
en ljusöppning (opaion) af 60 fots bredd, utförde
X. takkonstruktionen, som på grund af den betydliga
bredden erbjöd särskilda svårigheter. C. R. N.
Xenokrates (Lat. Xenocrates). 1. Forngrekisk
filosof, f. i Chalcedon 396 f. Kr., var en lärjunge
af Platon och förestod i ett fjerdedels århundrade
dennes »akademi». Han var en strängt sedlig och ädel
personlighet, i lif som i lära, men någon spekulativ
originalitet egde han visserligen icke. Snarare
omtalas han såsom egande ett »trögt ingenium». Platons
lära, hvilken han sjelf trodde sig i alla delar omfatta, sökte
han systematisera och i detaljer utföra. Filosofiens
indelning i logik, dialektik, fysik och etik
förskrifver sig från honom. Äfven i öfrigt
sysselsatte han sig med klassifikationer. Hans
tendens var afgjordt rationel; och när han fattade
idéerna såsom tal, bestämde han dessa så, att de ej
kunde blifva föremål för vanliga räkneoperationer
(»odelbara storheter»). Å andra sidan framträder
dock hos honom ganska märkbart den platonska
skolans benägenhet för formalism, hvilken visar
sig bl. a. i sträfvan att fixera mästarens läror
i bestämda dogmer. En viss tendens till dualism,
som sedermera vidare utfördes och visserligen i
platonismen sjelf har sin anledning, förefinnes ock
hos honom. — 2. Forngrekisk läkare, lefde vid tiden
närmast före eller närmast efter Kristi födelse. Han
är författare till ett delvis ännu i behåll varande
arbete om vattendjurens lefnadssätt, hvilket är
af intresse för kännedomen om naturvetenskapens
dåvarande ståndpunkt. 1. L. H. Å.
Xenokrati (af Grek. xenos, främling, och kratein,
herska), främlingars öfvervälde i ett land.
Xenomani (af Grek. xenos, främling, och mania,
galenskap), öfverdrifven förkärlek för allt utländskt.
Xenotim (af Grek. xenos, främling, och time, värde,
ära, med afseende på mineralets sällsynthet och
värde) l. ytterspat, miner., ett sällsynt
tetragonalt ytterjordsfosfat, som har röd,
rödbrun eller gulbrun färg och förekommer
tillsammans med orthit och gadolinit vid Ytterby
i Sverige och Hiterö i Norge samt i Amerika.
Ant. Sj.
Xeranthemum Tourn., bot., en ört, som är typen
för en efter detta slägte benämnd särskild grupp
inom nat. fam. Synanthereae Juss., kl. Syngenesia
L. Den förekommer vild i stepptrakter inom
sydliga och östliga Europa och odlas icke sällan i
mellersta Europas trädgårdar för att användas till
s. k. eternell-kransar. Den art, X. annuum L., som
vanligast odlas (och äfven kan uppdragas i Sverige),
är en ört af 30–60 cm. höjd, som på eftersommaren
och hösten utvecklar hvitaktiga blomkorgar på långa
ensamma skaft. De papperstorra, stora holkbladen hafva
i Tyskland förskaffat växten namnet »papierblume»
och i Frankrike »la grande immortelle». Flere
artförändringar med vexlande färg å blommorna hafva
frambragts genom odling. O. T. S.
Xeres [chere’s], den äldre namnformen för Jeres
[med samma uttal], Eng. sherry [sjä’rri], namn på
hvita spanska viner, som äro betydligt torra och
mycket starka samt växa på ett underlag af kalksten
och konglomerat (på ett område, som innehåller ungefär
100 qvkm. vinbärande mark) mellan Guadalquivirs och
Guadaletes mynningar, v. och n. v. om Jeres de la
Frontera (prov. Cadiz i Andalusien), efter hvilken
stad dessa viner uppkallats. Sherry-beredningen
företer olikhet med de flesta andra viners, i det att
de stora faktorierna i Jeres (hvilka till stor del
egas af engelsmän) direkt uppköpa drufsaften eller
drufvorna och sjelfva ombesörja mustens jäsning. Vinet
lagras icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
