- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 17. V - Väring /
1577-1578

(1893) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Välfärdsutskottet kallas ett utskott af Nationalkonventet, hvilket under den stora revolutionen en tid var Frankrikes verkliga regering - Välgörande fruntimmerssällskapet i Stockholm räknar sin upprinnelse från år 1819 - Välinge, socken i Malmöhus län - Välomma, välkomst (D. velkommen, velkomst, T. willkommen), en större bägare eller pokal - Vällinge, gods i Salems socken, Svartlösa härad, Stockholms län - Vällmetall, metallurg., kallas i motsats till götmetall allt jern och stål, som uppkommit genom härdfärskning eller puddlling eller härstammar från på dessa metoder beredt jern

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Slutligen tröttnade konventet och äfven åtskilliga af
Välfärdsutskottets egna medlemmar (såsom Carnot) på
Robespierres tyranni, och d. 27 Juli 1794 störtades
denne och hans kreatur inom utskottet. Dermed
upphörde skräckväldet och Välfärdsutskottets
oberoende af konventet. Till dettas upplösning, d. 26
Okt. 1795, fortfor det väl att vara den egentliga
regeringen, men 1/4 af dess medlemmar fick hvarje
månad afgå, och deras platser fylldes genom nya
val af konventet. Tid efter annan hade utskottet
försärkts, så att det vanligen bestod af flere än
9 medlemmar, och efter Robespierres fall bestämdes
det ordinarie medlemsantalet först till 12 och sedan
till 16. Välfärdsutskottets handlingar äro (1893)
under utgifning af Aulard. S. B.

Välgörande fruntimmerssällskapet i Stockholm räknar
sin upprinnelse från år 1819, då ett större antal
fruntimmer, under ledning af prinsessan Sofia
Albertina, öfverenskom att genom bestämda årliga
penningesammanskott bilda en förening i ändamål
»att efter möjligaste urskiljning med något årligt
bidrag understödja allmänna uppfostringsinrättningar
för fattiga flickor samt behöfvande qvinnor af
olika samhällsklasser inom hufvudstaden». Från
nämnda tidpunkt till år 1825 utöfvade sällskapet
sin gagnande verksamhet på grund af provisoriska
föreskrifter. Först 1825 utfärdades bestämda stadgar
för föreningen. Samtidigt emottogs ordförandeskapet
såväl i sjelfva sällskapet som i dess direktion
af prinsessan Sofia Albertina, som till sitt
frånfälle (1829) behöll detsamma, hvarefter det
öfvertogs af dåv. kronprinsessan Josefina. Denna
furstinna fortsatte sedermera både som drottning och
enkedrottning att leda sällskapets verksamhet. Efter
hennes död (1876) åtog sig prinsessan Eugénie
detta barmhertighetsverk, som numera står under
kronprinsessan Viktorias ledning. Med kronprinsessan
såsom ordförande utgöres sällskapets direktion af 10
damer och herrar. Antalet ledamöter utgör f. n. 56,
af hvilka årsafgifter erläggas med 7 kr. 50 öre. Vid
1892 års slut uppgick sällskapets behållning
till 23,582 kr. Under året utgjorde utgifterna
2,377 kr., bl. a. för understöd åt 60 fattiga
fruntimmer med 30 kr. för hvar och för understöd
till en hushållsskola i Sundbyberg och ett barnhem
i Stockholm. J. M–r.

Välinge, socken i Malmöhus län, Luggude härad. Areal
3,573 har. 1,807 innev. (1892). V. bildar med Kattarp
ett regalt pastorat, Lunds stift, Luggude kontrakt.

Välkomma, välkomst (D. velkommen, velkomst,
T. willkomm), en större bägare eller pokal, ur hvilken
fordom vid festliga tillfällen helsnings- eller
välkomstskålen plägade drickas. Bruket af välkommor
var af nordiskt eller germanskt ursprung och spred
sig tidigt rundt om i Europa, med vexlande former för
kärlen, men med bibehållande af det nordiska eller
tyska namnet (Sp. vellicomen, Ital. bellicone,
Fr. vidrecome). Dessa stora dryckeskärl
förekommo särskildt hos handtverksämbetena under
skråförfattningens tider (hvarje skrå hade sin
välkomma), och hos dem bibehöllo de sig ock
längst. De äro oftast utförda af ädel metall
(silfver med eller utan förgyllning), men också
af tenn eller trä, konstnärligt arbetade och
stundom af väldiga dimensioner (flere fots
höjd). På locket reser sig vanligen en symbolisk
figur. Kring eller nedanför brädden äro anbragta
öglor, i hvilka upphängdes dels små votivplåtar
(oftast af drifvet silfver, med gifvarens namn och
årtal), dels mynt, med hvilka gillets tillgångar
ökades. Åtskilliga präktiga svenska dryckeskärl af
detta slag (i allmänhet i pokalform) hafva efter
illustration placeholder

handtverksämbetenas upplösning (1846) hamnat i våra
museer. Statens historiska museum eger en liten
samling sådana. En annan eges af Nordiska museet,
och bland de derstädes befintliga utmärker sig i
synnerhet Stockholms hattmakareämbetes välkomst
(antagligen från senare hälften af 1600-talet) för
prydlighet och konstnärligt utförande. Fig. visar en
enklare utstyrd välkomma (af år 1741), som tillhört
handskmakarna i Lund. Undantagsvis förekommo äfven
skämtsamma former. Så hade t. ex. de stockholmske
smedernas välkomma formen af en jättestor nyckel
med rymlig pipa. – Om ett annat slags »välkommor»
(af glas) se Glasfabrikation, sp. 1270.
Upk.

Vällinge, gods i Salems socken, Svartlösa härad,
Stockholms län, vid Bornsjöns utlopp i Mälaren, i en
utmärkt vacker nejd. Godset omfattar 5 3/4 mtl och
var 1892 taxeradt till 234,000 kr., deraf de stora
qvarnarna till 71,000 kr. I början af 1800-talet
uppfördes i V:s park af gråsten och tegel ett kapell,
rymmande omkr. 300 pers., i hvilket det åligger
Botkyrka och Salems presterskap att predika 1 söndag
i hvar och en af månaderna Juni–September. Under åren
1657–1778 voro vid V. anställda brukspredikanter
med fast lön. – Gården jämte qvarn egdes på
1530-talet af bönder, bortdonerades 1563 till
Dion. Beurreus, men inlöstes efter hand till
kronan. Af Gustaf II Adolf privilegierades 1623 vid
V. ett mässingsbruk, hvilket, sedan gården i början
af 1700-talet öfvergått i enskild ego, förändrades
till manufakturverk. Detta egde länge bestånd,
men nedlades efter hand. V. inköptes 1813 af major
K. F. König (d. 1858) och egdes derefter en tid af
generallöjtnant David Silfverstolpe, som sålde det
till en grossh. Holmberg, hvarefter det 1872 köptes
af kammarherren J. O. Blomstedt, hvars enka, född
von Schwerin, f. n. (1894) eger gården.

Vällmetall, metallurg, kallas i motsats till
götmetall (se d. o.) allt jern och stål, som uppkommit
genom härdfärskning eller puddling eller härstammar
från på dessa metoder beredt jern. Man skiljer mellan
välljern, som inbegriper allt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:35:29 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfaq/0793.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free