Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vrena ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sig der ända till 1844, förnämligast sysselsatt med
att måla lägre djur och växter för naturvetenskapliga
ändamål (bl. a. för prof. S. Lovéns och
prof. P. F. Wahlbergs räkning). Oafsedt snart åter
afbrutna studier i konstakademien i Stockholm och
för R. W. Ekman i Åbo samt en år 1858 i konstnärligt
syfte till Berlin och Dresden företagen resa,
är han, liksom bröderna, avtodidakt. Först 1847
begynte han måla i olja; dittills hade han användt
endast vattenfärger. – W:s fogelbilder äro allmänt
spridda och mycket skattade i Finland. Väl hafva de
i jämförelse med utländska djurmålningar ännu i viss
mån tycke af förträffliga zoologiska planscher. Men
W. har dock bragt sitt konstnärskap till en
betydligt högre ståndpunkt, än den hans broder
Magnus nådde. Det är mera liffull karakteristik
i hans foglar. Anordningen är mera pittoresk,
färgen friskare, föredraget ledigare och bredare;
djur och landskap sammansmälta bättre till en hel
bild ur naturen. Och beundransvärdt är huru han trots
bristande underbyggnad, trots den absoluta isolering,
hvari han lefvat under senare och största delen af
sitt lif på det sköna Haminanlaks i djupet af Finland,
samt trots tilltagande ålder och sjuklighet under hela
sin vackra konstnärsbana städse gått framåt mot en
högre och friare tolkning af den natur han egnar sin
flärdlösa kärlek. – Bland W:s många bilder må nämnas
en ännu med naiv petighet målad Utsigt från Haminanlaks
(1854, af dåvarande tronföljaren Alexander skänkt till
Finska konstföreningen); några kungs- och hafsörnar
från olika år (en tillhörig Finska konstföreningen);
Berguf, som slår ned på en hare i vinterdrägt
(1860); Skator kring en i snara död tjäderhöna
(1867); Landtlig idyll (svin och skator; 1875)
och Kämpande tjädertuppar (1886), alla sistnämnda
tillhöriga Finska konstföreningen. Flere utmärkelser
och belöningar (bl. a. en extra lifstidspension af
finska regeringen 1885) hafva kommit konstnären till
del. J. J. T–n.
Wright [räjt], Thomas, engelsk astronom. Se
Verldssystem, sp. 615.
Wright [räjt], Thomas, engelsk arkeolog och
kulturhistoriker, f. 1810, blef master of arts i
Cambridge 1834 och egnade sig derefter i London
åt literära värf. Han var medstiftare af British
archaeological association, Camden society samt
Percy och Shakspeare societies. 1842 kallades
han till korresp. ledamot af Franska institutet,
en ära, som icke förr vederfarits någon vid så
pass unga år. Död 1877. W. vann ett högt ansedt
namn såsom kännare af den britiska medeltiden och
utgifvare af literära minnesmärken derifrån. Han
författade bl. a. Biographia britannica literaria
(öfver angelsachsiska och normanniska skedena; 2 bd,
1842–46), Essays on the literature, superstitions,
and history of England in the middle ages (2
bd, 1846), Narratives of sorcery and magic (2 bd,
1851), The celt, the roman, and the saxon (1852; 4:de
uppl. 1885), History of Ireland (3 bd, 1854), History
of France (3 bd, 1856–62), Essays on archceological
subjects (1861), Domestic manners and sentiments in
England in the middle ages
(1862), History of caricature and grotesque in
literature and art (1865) och Womankind in western
Europe (1869). Man värderar mycket hans Dictionary of
obsolete and provincial evglish (1857). W. ombesörjde
sorgfälliga editioner af angelsachsiska, normanniska,
medeltidsengelska och franska literaturalstcr,
bl. a. »Reliquiae antiquae» (2 bd, 1839–43),
Langlands »Piers the plowman» (1842), »The Chester
plays» (2 bd, 1843–47), Chaucers »Canterbury tales»
(1847–51; efter en originalhandskrift), »Les cents
nouvelles nouvelles» (1858; efter ett af honom
upptäckt manuskript) och »Political poems and songs
from Edward III to Richard III» (2 bd, 1859–61).
Wright [räjt], William, engelsk orientalist, f. i
Bengalen 1830, gjorde sina universitetsstudier i
S:t Andrews och Halle, blef professor i arabiska
vid Londons university college 1855 och vid
Dublins universitet 1856, anställdes 1861 vid
manuskriptafdelningen i British museum och erhöll
1870 den arabiska professuren i Cambridge. Han
kallades till hedersdoktor vid flere universitet och
korresponderande eller hedersledamot af lärda samfund
i olika land. Död 1889. W. utgaf bl. a. »The travels
of Ibn Jubair» (på arabiska; 1852), »The book of Jonah
in four oriental versions» (1857), Opus-cula arabica
(1859) af honom sjelf, en engelsk bearbetning af
Casparis arabiska språklära (2 bd, 1859–62; 2:dra
uppl. 1874–75), »The Kàmil of el-Mubarrad» (11
del., 1864–82), »Apocryphal acts of the apostles»
(på syriska och engelska; 1871) och »The book of
Kalilah and Dimnah» (syr., 1883).
Vrigstad, socken i Jönköpings län, Vestra härad. Areal
12,035 har. 1,732 innev. (1892). V. bildar med
Svennarum och Nydala ett konsistorielt pastorat,
Vexiö stift, Vestra härads kontrakt. Socknens
forna kyrka, som byggdes under 1100-talets senare
hälft och refs 1865, var prydd med högst märkliga
väggmålningar från medeltidens början. Åtskilliga
af dessa blefvo 1865 aftecknade på bekostnad af
Vitt. hist. o. ant. akad. Se »Svenska konstminnen
från medeltiden och renässansen, afteckn. och bearb.
på föranstaltande af Sv. fornminnesföreningen»
(h. 4–5, 1S87–88).
Vrihaspati. Se Brihaspati.
Vrijburg [frej-]. Se Potchefstroom.
Vriontes (Vriome). Se Omer Vrionis.
Wrisberg, Heinrich August, tysk anatom, f. 1739,
med. doktor 1763, d. 1808 såsom anatomie professor
i Göttingen, egde en djup och omfattande lärdom
samt är mest känd genom sina många arbeten öfver det
sympatiska nervsystemet, hvilka äro offentliggjorda i
Göttingens Vetenskaps-societets skrifter. Efter honom
har gangl. Wrisbergii i hjertplexen fått sitt namn.
Vrist. Se Tars.
Vristdjur, Tarsiidae, zool., familj tillhörande
ordningen halfapor, inom däggdjurens klass. Genom
tandsystemets beskaffenhet skiljer sig denna
skarpt afgränsade familj rätt mycket från de öfriga
halfaporna, på samma gång den närmar sig vissa utdöda
djurformer. Ögonhålan i kraniet är mycket stor och
skild från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
