Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wood ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
atelier. Han gjorde der raska framsteg och utarbetade
en mängd värdefulla stick. W. var för öfrigt den
förste, som på samma plåt förenade de tre olika
manéren, med grafstickel, etsning och kall nål,
och genom riktig fördelning af ljus och skugga
åstadkom något af samma verkan som en målning. Han
lyckades i synnerhet i framställning af landskap,
dels efter Claude Lorrain, Wilson o. a., men äfven
efter figurbilder af andra engelsmän, så »General
Wolfes död» af Benjamin West, m. fl.
Woolner [ou’lnör], Thomas, engelsk bildhuggare, f. 1825
i Hadleigh (Suffolk), visade tidigt stora anlag för
plastik och utbildade sig under sex års tid i Behnes
atelier. Han blef 1877 professor vid konstakademien i
London och dog derst. 1892. W:s första verk voro af
poetiskt och idealt innehåll: Eleanor suger gift ur
prins Edvards sår (1843) och en grupp, Boadiceas död,
som väckte stort uppseende. Efter att hafva utfört
en del andra verk af samma art begaf han sig till
Australien (1854), der han i två års tid sysselsatte
sig med porträtt i byst och medaljong. Återkommen
till England, egnade han sig förnämligast åt utförande
af porträttstoder, af hvilka han gjort en mängd. De
äro helt och hållet realistiskt uppfattade, ofta
äfven alltför kraftfulla i uttrycket och hållningen,
men i detaljen så naturtrogna, att man kallat honom
»skulpturens Denner». Till hans bästa arbeten höra
byst af Richard Cobden (i Westminster abbey), staty af
Macaulay (i Trinity College, Cambridge), Prins Albert
(i Oxford), Konung Vilhelm III (i Parlamentshuset),
Sir Bartle-Frere (i Bombay), Lord Lawrence,
(i Kalkutta), m. fl. Såsom misslyckade nämnas
Gladstones staty och i synnerhet Lord Palmerstons (i
Palace Yard). För öfrigt utförde han en mängd byster,
ideala figurer, stoder af lagstiftare, bl. a. Moses
(i Manchesters Court of Justice) samt modellen till
en kolossal bronsstod af Kapten Cook (i Sydney).
Woolwich [ou’llidsj], stad i engelska
grefskapet Kent, på södra stranden af Thames
16 km. från Charing Cross-stationen i London,
nedanför sluttningen af Shooter’s hill. 36,665
innev. (1881; som parlamentsborough har W. 74,963
innev.). Staden är oregelbundet byggd, med smala
gator och i allmänhet obetydliga hus, men den är
af framstående betydelse såsom medelpunkt för hela
engelska artilleriet. Arsenalen, vid hvilken 10,000
pers. vanligen arbeta, upptager en areal af 135 har
och innesluter fyra afdelningar: kanongjuteriet,
lavett- och vagnfabriken, laboratoriet samt
magasinsafdelningen med utrustningsförråd af alla
slag. Skilda från de andra delarna af arsenalen
ligga laboratorierna för tillverkning af raketer
och patroner. Artillerikasernerna, ursprungligen
byggda 1775, sedan flere gånger tillbyggda, bestå
af 6 längor tegelbyggnader, hvar och en af 120
m. längd, och innehålla äfven kyrka (från 1863),
teater och bibliotek (om 40,000 bd). Nära kasernerna
ligga artilleriskolan, med ett vackert museum och en
föreläsningssal, samt Royal military repository, en
rotunda, 36 m. i genomskärning, ursprungligen uppförd
i S:t James park till bankettlokal, der
prinsen-regenten mottog de allierade furstarna efter
slaget vid Waterloo, och kort derefter flyttad till
sin nuvarande plats. Den innehåller modeller af de
förnämsta skeppsvarf och befästningar i britiska
riket, fartygsmodeller från alla tider samt en
mängd krigsvapen, från de aflägsnaste tider till
nutiden. I W. finnas vidare krigsakademi (inrättad
omkr. 1719), der kadetter utbildas till artilleri-
och ingeniörofficerare (minnesvård öfver franske
kejsaren Napoleon III:s son, som ett par år studerade
der), ett militärhospital, veterinärsjukhus m. m. –
W. var en obetydlig fiskareby, tills det i början
af 16:de årh. gjorde sig bemärkt som skeppsvarf och
flottstation. Fartyg byggdes der redan på Henrik
VII:s tid, men det var först då Henrik VIII köpte ett
område derstädes och anlade varf för flottan, som
grunden lades till platsens uppkomst. W. förblef
den engelska flottans förnämsta varf, tills
jernfartyg började byggas, men varfvet stängdes
först 1870. Staden har varit hufvudsätet för det
engelska artilleriet sedan Georg I:s tid. En arsenal
fanns redan på Henrik VII:s tid, och laboratoriet
omnämnes 1695. Kanongjuteriet flyttades dit från
Upper Moorfields i London 1716, men anläggningarna
voro tämligen obetydliga före de napoleonska krigen.
Woolwich-kanon [ou’llidsj-] kallas en refflad
framladdningspjes med afrundade, för knappprojektiler
afsedda refflor efter La Hittes eller, riktigare,
Treuille de Beaulieus system. Sådana kanoner
tillverkades vid engelska statens faktori vid Woolwich
efter Frasers system (se Kanontillverkning, sp. 187),
likasom vid Armstrongs-kanonen (se d. o.) något
förenkladt, och antogos såväl vid engelska armén
som vid flottan. – Woolwich-refflor benämndes
de 1864 för Englands grofva bakladdnings-pjeser
antagna refflorna, som voro 5 till antalet med en
vridningsvinkel från 0° till 6°. Projektilen erhöll
något framom sin tyngdpunkt 5 s. k. styrknappar af
koppar och nära bottenplanet 5 smalare stödknappar af
brons. Nära projektil-läget voro refflorna djupare
och bredare, och laddningsrummet fick en diameter
lika med den öfver refflornas botten, hvarjämte den
undre refflan fördes ut genom laddningsrummet, för
projektilens lättare införande. H. W. W.
Woonsocket [ou’nsåcket], stad i nord-amerikanska
staten Rhode Island, vid Blackstone river, 25
km. från Providence och 60 km. från Boston. 16,199
innev. (1885). Bomulls- och ylleväfverier, de senare
de största i unionen, samt jerngjuteri och
maskinverkstäder m. m.
Woorara. Se Curare.
Voorhout [fårhautj, Joannes (Jan), holländsk målare,
f. i Uithorn 1647, d. i Amsterdam före 1723, var i
sex år lärjunge af figurmålaren C. Verbout (i Gouda)
och i fem år af Joan van Noordt (i Amsterdam). Efter
att 1672 hafva besökt Friedrichsstadt i Slesvig, der
han lärde känna Juriaen Ovens, begaf han sig till
Hamburg, men tillbragte sina sista år i Amsterdam,
der han blifvit borgare 1707. Han målade företrädesvis
bibliska och mytologiska ämnen samt äfven porträtt. I
Sveriges Nationalmuseum finnes dock af honom en genrebild,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
