- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 17. V - Väring /
1311-1312

(1893) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vokal ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Tab. 2.
steg: 1 1 1/2 2 3 3 1/2 4 5 5 1/2 6
1:sta gruppen Hufvudserie all – – ärt häst er het, ett – – – – in, is
Underserie a – – – – – – – – – – – – – – – – – –
Underserie b – – – – – – höger öde – – – – – – – –
2:dra gruppen Öfre biserie a – – – – – – – – – – – – – – – – ylle, yr
Hufvudserie – – – – ört, örn öm, öra lön möt – – – – – –
Undre biserie b – – – – – – – – – – – – – – – – gu
3:dje gruppen Öfre biserie b – – – – – – – – guld – – – – – – – –
Öfre biserie a – – – – – – – – – – – – – – – – – –
Hufvudserie bra – – – – – – – – må visor – – ost, bo


Tab. 3
trånga vida
bakre blandade främre bakre blandade främre
utan rundningar höga – – Pol. y Fr. fini – – – – Eng. bit höga utan rundning
medelhöga Eng. but Sv. gosse Fr. été Eng. father Eng. eye Eng. men medelhöga
låga – – Eng. bird Sv. lära – – Eng how Eng. man låga
med rundningar höga Fr. sou N. hus Fr. lune Eng. full N. huska D. lyst höga med rundning
medelhöga T. so – – Fr. peu T. stock Fr. homme Fr. peuplemedelhöga
medelhöga Eng saw – – Sv. för Eng. not – – – – låga


Vokalerna indelas här i bakre (postpalatala),
blandade (mediopalatala) och främre
(prepalatala), alltefter som det är bakre, mellersta eller
främre delen af tungan, som genom sin höjningr
bestämmer munhålans form. De indelas i höga,
medelhöga
och låga, alltefter som tungan
höjes mer eller mindre. Den indelas i trånga
och vida, alltefter som tungans öfre yta är
(framifrån sedt) kullrig eller plan (d. v. s.
alltefter som tvärmuskeln är kontraherad eller ej).
Slutligen skiljer man mellan vokaler utan
rundning
och med rundning (och framstjelpning)
af läpparna (de rundade vokalerna äro att fatta
som språkljud med dubbelt läge). Noga taget
behöfver man skilja mellan flere grader af
rundning (underrundning, normalrundning,
öfverrundning, eller de olika graderna betecknas med
1, 2, 3 o. s. v.). Så äro Sv. u i hus och [omega] i
bo öfverrundade (i utljud slute de derför
konsonantisk, med en frikativa, t. ex. nu uttalas
nu[phi]. Så skiljer sig Sv. [omega]-ljud i bo från
vokalen i 2:dra stafvelsen af visor, liksom från
tysk-franskt slutet å-ljud (T. so, Fr. seau)
genom sin starkare rundning. – Utom ofvan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:35:29 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfaq/0660.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free