Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wittenberge ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ingenting i de nya stadgarna. I afseende på forntida
minnesmärkens fredande och bevarande hafva flerehanda
åligganden uppdragits åt akad. genom k. förordningar
af d. 17 April 1828, d. 29 Nov. 1867, d. 30 Maj
1873 och d. 21 April 1886. Akad. eger enligt
k. bref af d. 29 Jan. 1819 att genom en af sina
ledamöter deltaga i k. Direktionen öfver Stockholms
stads undervisningsverk. Akad. utgifver årligen
Handlingar, i hvilka upptagas inträdestal samt af
akad. till införande godkända uppsatser. Första serien
»Handlingar» utgafs i 20 delar 1789–1852 (register
af B. E. Hildebrand), och sedan 1857 utgifves en
ny serie i större format (10:de delen 1885). Vidare
utgifver akad. »Antiqvarisk tidskrift för Sverige»
(sedan 1864) och »Månadsblad» (sedan 1872), kataloger
öfver de under akad:s inseende ställda samlingarna,
»Teckningar ur svenska statens historiska museum»
(sedan 1873) samt tillfälliga publikationer
(utgifna äro B. E. Hildebrands mynt- och
medaljbeskrifvande arbeten samt »Svenska sigiller från
medeltiden»; under utgifning äro A. Oxenstiernas
skrifter och brefvexling; f. n. förberedas Sveriges
runskrifter och Medeltidsföremål från Gotland i
statens hist. museum). Sedan 1886 har akad. anordnat
offentliga arkeologiska föreläsningar. – Genom
Gustaf III:s d. 20 Mars 1786 för akad. utfärdade
donationsbref erhöll akad. en stat af 438 rdr specie,
hvarjämte sekreterarens lön 300 och amanuensens
100 rdr specie öfverflyttades dit från det upplösta
Antiqvitetsarkivet. Genom k. bref d. 11 Juli 1792
anslogos särskildt 400 rdr till jetoner. 1840 års
riksdag höjde akad:s stat till 4,653 rdr b:o, och
1858 fastställde rikets ständer densamma till 15,700
rdr. 1893 års statsanslag under åttonde hufvudtiteln
uppgår till nära 39,000 kr. S. å. uppgingo akad:s
egna fonder till ett belopp af 569,000 kr. Akad:s
enskilda fond, som bildades under hennes tidigaste år,
utgör nu i rundt tal 13,400 kr., Götiska förbundets
fond (öfverlemnad vid förbundets upplösning)
2,700 kr. Af B. von Beskows 1880 öfverlemnade
fond, 10,000 kr., skall räntan hvart eller hvart
annat år utdelas till någon yngre forskare. Den
af tullförvaltaren i Göteborg C. W. Berger 1878
testamenterade fonden å 290,000 kr. (mottagen 1883)
är anslagen till historiska och antikvariska ändamål;
den har satt akad. i tillfälle att utveckla
lifaktighet på de literära publikationernas
område. Protokollssekreteraren E. G. Hjertbergs
donation (1888) å 125,000 kr., jämte två till
109,000 kr. taxerade hus i Stockholm, är afsedd för
de under akad:s vård ställda statssamlingarna (en
del är anslagen till aflöning af en tredje amanuens)
och till större inköp för dessa. 1889 skänkte grefve
J. F. Loubat i New York till akad. 20,000 kr., hvaraf
räntorna hvart femte år (fr. o. m. 1892) utdelas såsom
pris för ett arbete öfver Norra Amerikas etnografi,
arkeologi, historia eller numismatik. Akad. eger
att hvart sjette år bortgifva Letterstedtska
resestipendiet. Den 1893 aflidne finske läkaren d:r
H. F. Antell testamenterade till akad. 100,000 kr. –
Till lokal för akad:s sammankomster upplät Gustaf
III en del af ena
rundelen i det gamla »kungshuset» på Riddarholmen
(nu Birger Jarls torg n:r 14). Sedan dessa rum måst
afträdas till statens ämbetsverk, sammanträdde akad. å
olika ställen, slutligen i k. Kanslistyrelsens rum på
k. slottet till 1846, då akad. tog sitt samlingsrum i
Historiska museum, sedan detta blifvit flyttadt till
Riksarkivets dåv. hus, Skeppsbron n:r 2, men 1866
inrymdes akad. jämte samlingarna i det då färdigbyggda
Nationalmuseums hela bottenvåning, hvarest samlingarna
visas för allmänheten. – Samtidigt med akad:s nya
stadgar af 1890 utfärdades den första verkliga
instruktion för riksantiqvarien och hans biträdande
tjenstemän. Enligt denna instruktion eger akad. att
afgifva förslag till nämnda sysslors besättande
och att antaga e. o. tjenstemän. De under akad:s
inseende ställda samlingarna äro Statens historiska
museum (se d. o.), k. Myntkabinettet (se d. o.),
Antiqvarisk-topografiska arkivet, som är afsedt att
vara en fullständig beskrifning af fäderneslandets
förhistoriska och historiska minnesmärken samt
innefattar en textafdelning (ordnad landskaps-,
härads- och sockenvis) och en planschafdelning
(ordnad landskapsvis, med en serie för kyrkor och en
för verldsliga byggnader), till hvilket arkiv intet
annat land lär ega något motstycke i rikhaltighet,
och Arkeologisk-numismatiska biblioteket. –
Akad:s sekreterare hafva varit N. v. Rosenstein
(qvarstående från Vitt. akad., till Maj 1786),
G. Adlerbeth (1786–93), J. D. Flintenberg (1793–95),
G. F. Tihleman (1795–1802), J. Hallenberg (1803–19),
K. B. Rutström (1820-26), J. G. Liljegren (1827–1837),
B. E. Hildebrand (1837–79) och H. Hildebrand från
1879.
Vitterhets-nöjen. Se Utile dulci.
Vitterhets-samfundet i Upsala stiftades i
Febr. 1791 och synes hafva egt bestånd till
omkr. 1794. Dess ledamöter voro studenter,
mest af adlig börd. samt en och annan akademisk
lärare. Bröderna Axel Gabriel, Gustaf Abraham och
Fredrik Samuel Silfverstolpe, frih. Klas Ad. Fleming,
Gustaf Rosén, grefve Adolf Mörner, fys. adjunkten
L. Regnér, P. A. Tham, skalden K. Joh. Lindegren
samt magistrarna K. J. Knös, Ol. Kolmodin d. y.,
Joh. Stenhammar och B. Höijer voro de mest framstående
ledamöterna. Fleming blef samfundets förste »direktör»
och G. A. Silfverstolpe dess förste sekreterare. Till
hedersledamot valdes den i dylika vittra foreningsvärf
mångbepröfvade gustavianen El. Schröderheim, som
då var landshöfding i Upsala. Samfundets vittra
ståndpunkt var på det hela öfverensstämmande
med upplysningstidehvarfvets förståndsriktning
och fransk-klassiska smak. Emellertid funnos
bland ledamöterna åtskilliga, som snart derefter
skulle verksamt ingripa i gestaltningen af en ny
tid. V.S. frambragte flere vältalighetsprof på prosa
än på vers: särskildt äro de historisk-politiska
afhandlingarna icke få. Samfundets handskrifna
»handlingar» och »protokoller» förvaras på
universitetsbiblioteket i Upsala.
Vitterhetssocieteten. Se Vetenskaps- och
vitterhetssamhället.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
