- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 17. V - Väring /
1225-1226

(1893) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Viskaholm ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

eventuel inlösen 1903 icke mindre än 24,023,200
rdr hamb. b:ko = omkr. 96,092,800 kr. Sker ej
uppsägning en viss tid före lånetidens utlöpande,
anses traktaten förlängd på nya 100 år. På samma
gång alla suveränitetsrättigheter öfverflyttades på
hertigen och hans arfvingar, förbundo sig dessa till
att aldrig afträda hypoteket till någon främmande
makt, icke befästa staden eller förvandla W. till
krigshamn. Med den summa, som genom förpantningen
tillflöt svenska statskassan, möjliggjordes den
nödvändiga myntrealisationen (jfr C. Fr. Lundin:
»Wismars pantsättande till Mecklenburg-Schwerin»,
1892). Till följd af pantsättningen intager W. en
särskild ställning och är ej representeradt på
Mecklenburgs landtdag. I fråga om förvaltningen har
det betydande privilegier. Dess vapen är en klufven
sköld: i högra fältet (guld) ett halft svart oxhufvud,
i venstra fältet (silfver) två röda bjelkar.

Wismarska tribunalet var en för Sveriges tyska
besittningar gemensam öfverdomstol, sedan genom
Westfaliska freden (1648) de hade upphört att
såsom förut i likhet med de öfriga tyska staterna
lyda under rikskammarrätten i Speier. Tribunalet
började sin verksamhet d. 10 Maj 1653 efter en
preliminärinstruktion; i Sept. 1656 stadfästes
tribunalsordningen. De pommerska och bremen-verdenska
ständerna egde presentationsrätt vid tillsättandet
af lediga platser, med undantag af presidents-
och vicepresidentsämbetena, som tillsattes af
K. M:t. Assessorernas antal från Bremen-Verden
och Pommern var lika stort. Provinserna aflönade
ämbetsmännen. Enligt k. beslut d. 14 April 1802
flyttades tribunalet till Stralsund, der det hade sin
första session d. 19 Nov. s. å., men d. 12 Jan. 1803
biföll K. M:t landtständernas begäran om tribunalets
förflyttning till Greifswald, hvilken egde rum d. 23
Juli s. å. Enligt den s. k. »Pommerska komiténs»
förslag beslöt K. M:t d. 17 Sept. 1810, att namnet
tribunal skulle utbytas emot Öfverappellationsrätt.

Vismut, ett sedan äldre tider bekant, men med
antimon, bly och tenn förvexladt metalliskt
grundämne, hvars natur af särskild metall erkändes
först 1529 af Agricola. Namnet skall komma af tyska
ordet wiesematte, emedan tyska bergsmän jämförde
metallens brokiga anlöpning med de skiftande
färgerna på en blomsterrik gräsmatta (T. wiese,
äng). Metallen finnes i naturen oftast gedigen, men
äfven i förening med svafvel och, mer sällan, med
syre. I Sverige finnes vismut på flere ställen, men
vanligen som stor sällsynthet. I Sachsen förekommer
vismut rikligare. Ur malmen fås metallen genom
segring. Metallen har bronsgul färg, är ofta brokigt
anlöpt, är spröd och har bladigt, kristalliniskt
brott. Dess egentliga vigt är 9,8 och smältpunkt
268,5°. Vismut angripes föga i luft vid vanlig
temperatur, men förbrinner vid rödglödgningshetta
till gul oxid. Metallen löses lätt af salpetersyra,
som dermed ger vismutnitrat. Atomvigten, som tecknas
Bi, är 208. Närmast slägt med vismut är antimon,
men vismut är betydligt mer positiv. Vismut användes
förnämligast till lättsmälta legeringar (Newtons
metall, Roses metall, Woods metall,
se dessa
ord); glasyrer samt till några farmacevtiska
preparat. Med syre ger vismut tvänne oxider, af
hvilka vismuttrioxiden, Bi2O3, är mest bekant
samt bildar ett gult pulver, smältbart vid
rödglödgningshetta. Vismutsalter äro färglösa och
sönderdelas af vatten, hvarvid bildas fri syra och
basiska salter, i allmänhet hvita, kristalliniska
fällningar. Af salterna är vismutnitrat, 2Bi(NO3)3
+ 9H2O, mest användt och bildar stora, färglösa
kristaller. Blandas saltets koncentrerade lösning med
vatten, uppstår en hvit fällning af basiskt salt,
BiO . NO3 + H2O. Behandlas detta med en större
mängd vatten, fås ett mer basiskt salt, Bi O NO3 +
Bi O . OH, som kallas magisterium bismuthi och
användes som invärtes medel vid kardialgier och
diarré. P. T. C.

Vismutglans, miner., består af svafvel visinut,
Bi2S3, är isomorf med antimonglans och kristalliserar
rombiskt i nållika, prismatiska kristaller, som efter
längden äro starkt streckade. Den förekommer äfven
i derba massor af bladig och strålig textur samt
insprängd. Färgen är ljust blygrå till stålgrå,
med mild metallglans. Egentlig vigt = 6,5. Den
är lättsmält och ger för blåsrör på kol ett gult
beslag. Vismutglansen är sällsynt och har funnits
i Sverige på flere ställen i mindre partier, såsom
vid Riddarhyttan, Persberg, Bispberg, Nordmarken,
Loos, Vena, Löfåsen och Norberg. I utlandet, der den
förekommer vid Altenburg, Schneeberg i Sachsen samt i
Böhmen, England och Nord-Amerika, ofta tillsammans
med gedigen vismut, tillgodogöres den, då den
förekommer i större qvantiteter, såsom vismutinalm.
Ant. Sj.

Vismutlegeringar. Se Vismut.

Visnepolitik är i Danmark namnet på den af majoriteten
(venstern) i folketinget 1881 började och i synnerhet
under 1883–86 fullföljda politiken, som gick ut
på att framtvinga ministèren Estrups afgång genom
att systematiskt underlåta att behandla regeringens
lagförslag. Benämningen kommer från ett yttrande af
K. Berg, d. 6 Dec. 1881 och vid senare tillfällen,
att »alt visner i hænderne» för ministèren. E. Ebg.

Wisniowiecki [-vje’tski], litavisk adelsslägt, som
ledde sitt ursprung från Jagellos kusin Koribut
Sigismund, storfurste af Litaven 1432–39, och
utslocknade 1744 med hetmanen af Litaven Michal
Servatius W. Af ättens medlemmar må följande
nämnas. 1. Dimitry W., de zaporogiske kosakernas
hetman, beredde Polen många svårigheter genom att mot
detsamma uppreta tatarer och turkar, men aflägsnades
genom polackernas intriger från sitt ämbete och gick
1557 i tsarens af Moskva tjenst. 1561 återvände han
till Polen och drog 1563 med en flock äfventyrare till
Moldau för att göra sig till furste der, men blef
slagen och tillfångatagen (Aug. 1564) samt afrättad
i Konstantinopel. – 2. Jeremiasz Michal W., vojevod
i Lill-Ryssland, f. 1612, d. 1651, öfvergick till
romersk-katolska kyrkan och utmärkte sig som general
i krigen emot kosakerna under Chmielnicki och mot
tatarerna. – 3. Michal W., den föregåendes son,
polsk konung. Se Mikael Wisniowiecki.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:35:29 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfaq/0617.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free