Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Viskaholm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jernvägen Borås–Varberg, omkr. 4
km. s. om Rydboholm. Det tillhör Rydboholms
aktiebolag. Tillverkningen uppgick 1891 till 2,104,200
meter väfnader (moleskin, korderoj, granit, satin,
tvinntyg, flanell, piquet, twills, domestik m. m.),
med ett värde af 587,259,44 kr.
Viskaholm, stort väfveri på Borås stads område,
Elfsborgs län, v. om staden, vid Viskaån och
Borås–Varbergs jernväg. Det tillhör Borås
väfveriaktiebolag. Tillverkningen uppgick 1891 till
2,112,960 meter bomullsväfnader, med ett värde af
804,000 kr.
Viskan, å i Vestergötland och Halland, upprinner
ur den i As härad vid 226,5 m. höjd belägna sjön
Tolken, som erhåller sitt vatten genom en mängd små
bäckar från det omgifvande höglandet. Ån afrinner
åt n. förbi en mängd små qvarnar till sjön Mogden,
under vägen sänkande sig 37 m., fortsätter så åt
v. till den på 131,8 m. höjd belägna, af branta
berg begränsade Öresjön, hvilken från n. upptager
Munkån, samt flyter derefter åt s., först förbi
Borås, sedermera bildande efter hvarandra fallen
vid Rydboholm, Viskafors, Grafvenfors, Seglora,
Rydal m. fl., till slätten omkring Kinna, hvarest
vid 35,3 m. höjd från ö, upptages Häggån (41 km.),
hvars breda dal-före, derefter kalladt Viskadalen,
från Kinna-slätten till hafvet i sydvestlig riktning
följer hufvudfloden. Straxt efter föreningen med
Häggån stupar V. utför Kungsforsen 16 m., hvarefter
från ö. upptages den strida Siottsån, aflopp för
sjöarna Tolken samt Östra och Vestra Ören, äfvensom
från v. Surteån (45 km.). Lugnare flyter derefter den
breda ån genom den bördiga, mycket natursköna dalen
och utfaller slutligen vid Ås kloster i Klosterfjorden
af Kattegatt efter 127 km. lopp. Flodområdet kan
beräknas till omkr. 2,000 qvkm. Mer än i nästan
något annat svenskt vattendrag hafva i V. forsar
och fall begagnats till drifvande af industriella
anläggningar. Vid ån ligger staden Borås. A. G.
Viskare, en träcylinder, omklädd med fårskinn
(med ullsidan utåt) eller med svinborst eller
s. k. piasavaborst och försedd med ett längre
eller kortare skaft, nyttjas till rengöring
(»viskning») af kanonens kammare och lopp efter
skottlossningen eller vid andra tillfällen. Stundom
(vid mynningsladdningskanoner) är viskareänden
försedd med en krats för att fatta och utdraga
kardusen. Stundom finnas två viskare å samma skaft,
en klädd med fårskinn och en med borst. L. H.
Viskastrand, stort väfveri på Borås stads område,
Elfsborgs län, vid Viskaån ofvanför staden midt
emot jernvägsstationen. Det tillhör Hagelquist &
Comp. Tillverkningen uppgick 1891 till 2,424,940
meter bomullsväfnader, med ett värde af 696,162,40 kr.
Viske härad, i Hallands län, ingår i länets Norra
domsaga och i dels Varbergs, dels Fjäre härads fögderi
samt omfattar socknarna Värö, Stråvalla, Veddige, Ås
och Sällstorp. Areal 22,541 har. 7,196 innev. (1892).
Viskertar, sjöv. Se Blindrå.
Viskositet (»klibbighet», af Lat. viscosus, klibbig),
fys., det motstånd, som en vätska gör mot förflyttning
af hennes skilda delar i
förhållande till hvarandra. Vid behandling af problem
rörande vätskors jämnvigt kan viskositeten i allmänhet
lemnas ur räkningen; men den utöfvar deremot ett
märkbart inflytande, om olika delar af vätskan röra
sig med olika hastighet. Ett mått på viskositeten
utgör vätskans s. k. inre friktionskoefficient,
hvilken vanligen bestämmes på det sätt att en gifven
vätskemängd får under gifvet tryck utströmma genom
ett kapillärrör med bekant tvärsnitt och tiden för
denna utströmning uppmätes. Förhållandet, uttryckt i
procent, mellan en vätskas inre friktionskoefficient
och den inre friktionskoefficienten för vatten af
0° temperatur brukar kallas för vätskans specifika
viskosttet. Den aftager i regeln hastigt, när
temperaturen växer. Så är den för vatten af +
10° 73 proc., för vatten af + 20° endast 56
proc. o. s. v. Vid vanlig temperatur är eter den
vätska, som har den minsta specifika viskositeten; den
uppgår vid + 10° endast till ungefär 15 proc. E. S.
Vislanda, socken i Kronobergs län, Allbo härad. Areal
12,261 har. 2,564 innev. (1892). V. bildar med
Blädinge ett konsistorielt pastorat, Vexiö stift,
Allbo kontrakt.
Wislicenus. 1. Gustav Adolf W., tysk fritänkande
teolog, f. 1803, vardt såsom teol. student i Halle
häktad för delaktighet i derv. »burschenschafts»
demagogiska rörelser och dömd till 12 års
fästningsstraff, men benådades 1829. Ordinerad
till prest 1834, satte han sig in i Strauss’ och
Feuerbachs djerfva rationalism, och såsom kyrkoherde
i Halle (1841) stiftade han i förening med Uhlich (se
denne) och några andra föreningen »de protestantiske
vännerna» samt författade 1844 det polemiska arbetet
Ob schrift, ob geist?, som utkom i 4 uppl. inom ett år
(se vidare derom Fria församlingar). Till följd deraf
suspenderades han och afsattes 1846, hvarefter han var
predikant vid de fria församlingarna i Halle. Genom
skriften Die bibel im lichte der bildung unserer zeit
(1853) ådrog han sig en på tvänne års fängelse lydande
dom, men flydde till Amerika, hvarest han ett par
år förestod en uppfostringsanstalt i Hoboken. 1856
återvände W. till Europa och blef skolföreståndare i
Zürich. Han utgaf sedermera Die bibel, für denkende
leser betrachtet (2 bd, 1863–64). Död 1875. –
2. Johannes W., tysk kemist, den föregåendes son,
f. 1835 nära Querfurt, var 1864–70 professor i kemi
vid universitetet i Zürich och sedermera professor
samt 1871 direktor vid polyteknikum i nämnda stad
samt kallades 1872 till professor i Würtzburg och
1885 i Leipzig. W. har utfört en mängd undersökningar
i organisk kemi samt utbildat och fullkomnat den
Le Bel-Vant’ Hoffska teorien om stereoisomera
föreningar. – Hans broder Hugo, f. 1836, d. 1866
såsom docent i forntyska vid Zürichs polyteknikum,
skref bl. a. Die symbolik von sonne und tag in
der germanischen mythologie (1862) och Loki, das
Nibelungenlied und das Dionysostheater in Athen
(1867). – 3. Hermann W., tysk målare, f. 1825 i
Eisenach, började 1841 sina studier vid akademien i
Dresden, var sedan elev på Bendemanns atelier och
slöt sig 1846 till Schnorr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
