Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vin (Lat. vinum), jäst saft af vindrufvor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dels »hvitt», med flere olika goda sorter. Ön Madeira
är berömd bl. a. för sin utmärkta vinproduktion,
som nu åter är i full gång, sedan man med nya
vinstockar helt och hållet ersatt de af »drufsjukan»
(se Erysiphe) alldeles utödda vinrankorna. Det
nuvarande madeiravinet är starkt och något sött,
står nära sherry. Under senare tider komma grekiska
viner mera allmänt i handeln än förr, såsom Samos,
Santorino, Maurodaphne, Clos Marathon o. s. v.,
samt det röklikt smakande likörvinet från Cypern
och mera tillfälligtvis Palestina-vin af vexlande
beskaffenhet. Vin från Krim och Kaukasien hafva icke
någon egentlig marknad utom Ryssland. Kap-viner,
såsom constantia, äro omtyckta likörviner, och från
Kalifornien sändas till Europa åtskilliga slags
viner, hvilka dock ej äro allmänt i bruk. Utom
dessa och mångfaldiga andra af drufvor beredda
viner, mer eller mindre underkastade behandling
enligt den s. k. »vinkypringskonstens» regler,
t. ex. genom tillsättandet af mera alkohol,
socker, eterarter o. s. v., hvilka viner oaktadt
denna »kypring» anses för »äkta viner», har man i
handeln en mängd viner, hvilka gifvas ut för äkta,
men dock äro konstprodukter, efterhärmande den
äkta varan. Bland de viner, som allmännast och i
största skala eftergöras, måste man ställa portvinet
främst. Det uppgifves, att äkta portvin icke i Oporto
och dess omnejd frambringas i tillräcklig mängd för
produktionsortens eget behof. Deraf framgår i hvilken
stor skala förfalskning af detta vin eger rum. Det
finnes en mängd stora portvinsfabriker i de flesta
land, och tillverkning af s. k. portvin företages för
öfrigt så att säga till husbehof måhända i hvilken
vinhandel som hälst, äfven i småstäderna. I Cette
(sydligaste Frankrike) har förf. haft tillfälle
att besöka en vinfabrik, som årligen utsände i
handeln tusentals fat »portvin» (»Cette-portvin»),
tillverkadt af dåligt rödt franskt vin, vederbörligen
kypradt med extrakt af ratanhiarot eller något annat
sammandragande ämne, alkohol, socker, oenanth-eter
o. s. v., efter olika recept för olika qvaliteter. I
handeln förekommer »engelskt portvin» (»old superior»,
»extra particular» etc.), hvilket är fabriceradt
i England. Från Hamburg och Lybeck utsändes också
»engelskt, portvin». Huru »äkta» det portvin kan vara,
som utbjudes i Stockholm till 75 öre buteljen, är lätt
att inse. Sherry förfalskas med marsala, åt hvilket
vin man genom »kypring» gifvit den för vissa slag af
sherry egendomliga smaken af läder, som hos den äkta
varan lär uppkomma genom drufmustens transporterande
i lädersäckar från de å bergen belägna vingårdarna
ned till faktorierna. I Frankrike belägga lagarna med
strängt straff förfalskning af viner genom främmande
tillsatser, såsom af gips och salicylsyra. Af den
tillsatta gipsen bildas kaliumsulfat; och om det
finnes mer än 2 gr. af sistnämnda ämne på en liter
vin, anses detta förfalskadt. Man har tillsatt
25–30 gr. salicylsyra på en hl. vin, för att öka
hållbarheten, men detta är icke tillåtligt och för ett
rätt behandladt vin icke nödvändigt. Till medicinskt
bruk användas hvitt och rödt franskt vin, malaga,
portvin och sherry, hvilka
skola vara »äkta». – Vina medicata äro lösningar af
läkemedel i vin, såsom vinum stibiatum, i hvilket
man upplöst kräkvinsten, vinum thebaicum, vin,
hvari man upplöst opium, o. s. v.
Bärviner beredas genom jäsning af bär. De bär,
som företrädesvis komma till användning, äro:
vin-, krus- och körsbär samt lingon och blåbär. Af
bärviner finnas 2 väsentligen olika grupper på
grund af beredningssättet Den ena gruppen omfattar
sådana bärviner, som utgöra blandningar af bärsafter
med tillsatser af socker och alkohol m. m., hvilka
inträda i jäsning utan tillsats af något särskildt
slags jäst, utan endast genom jästsvampar (eller
alger), som finnas öfverallt i luften eller blandade
med det tillsatta sockret o. s. v. Den andra gruppen
består af bärviner, der den använda saften bragts att
jäsa genom tillsats af ett alldeles särskildt slag
af vinjäst, olika för de olika slags vin, som man
vill frambringa. Sålunda beredda viner böra kunna
komma den äkta urbilden så nära som möjligt. Den
sistnämnda vinfabrikationen är ännu i sin linda,
men det synes icke osannolikt, att densamma kan
hafva en framtid. Denna så att säga mera naturliga
bärvinsberedning grundar sig på en under senare åren
gjord upptäckt, att hvarje drufsort å drufvornas
yta bär ett specifikt slag af jästsvampar, hvilka
under jäsningen föranleda bildandet af den särskilda
»bouquet», som är utmärkande för den särskilda
vinsorten. Man har genom renodlingsförsök lyckats
finna och isolera de olika vinernas specifika
jästceller, och dylik renodlad vinjäst af allahanda
slag finnes numera i handeln redan tillgänglig eller
blir det mer och mer. Bärviner beredas i Sverige
bl. a. vid Liljeholmens fabrik (numera belägen i
Stockholm), der en icke obetydlig mängd bärviner
tillverkats, ofta af mycket god beskaffenhet, hvarom
ett champagnevin (L’Isle de Lis) af krusbärssaft
fördelaktigt bär vittne. Äfven andra svenska
vinfabriker finnas, och särskildt bör nämnas, att
en fabrik grundar sin vinberedning på användandet af
renodlad specifik vinjäst. I hushållen beredes bärvin
enligt kokböckernas recept. Den vanliga vinjästen
l. vindräggen (T. weinhefe, drusen, trub., Fr. lie
de vin, Eng. dregs of wine, Ital. feccia di vino)
afsätter sig ur det jästa vinet som ett brunaktigt
slem, bestående liksom öljästen, af mikroskopiska
jästbakterier (jfr Jäsning), som tillsammans
bilda en grötaktig massa. Om denna underkastas
destillation med tillhjelp af indirekt vattenånga
får man ett egendomligt luktande »drusenbranntwein»
(»dräggbränvin»). Utsättes återstoden af jästen
för en ny destillation med direkt ånga under hög
spänning, frambringas s. k. vindrufolja, konjakolja
l. oenanth-eter, som användes i vinfabrikation, såsom
förut är nämndt. – Af äpplesaft eller blandad päron-
och äpplesaft beredes, i synnerhet i norra Frankrike,
äpplevin (cider). Af vissa palmers saft beredes
s. k. palmvin (se d. o.).
Man har beräknat, att under de senare åren
omkr. 118,500,000 liter vin i medeltal årligen
producerats i Europa. De europeiska land, i hvilka
drickes proportionsvis mest vin, äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
