Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wilson ... - Wilts, Wiltshire, grefskap i sydvestra England - Wilzer. Se Vender - Vimba l. vimma, zool., benämning för tre svenska fiskarter - Wimberg. Se Wimperg - Wimbledon, förstad till London i grefskapet Surrey - Wimborne Minster, stad i engelska grefskapet Dorset - Vimeiro, ort i portugisiska distriktet Lissabon (Estremadura) - Vimer, Nord. mytol. Se Gerröd - Viminalis (Collis Viminalis). Se Rom, sp. 1303 - Vimma. Se Vimba - Wimmer, Ludvig Frands Adalbert - Vimmerby, uppstad i Smålandsdelen af Kalmar län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
innev. (1881). Tillverkning af mattor. Nära staden
ligger Wilton house, grefvarnas af Pembroke för
sina konstskatter (taflor och antika skulpturverk)
berömda slott.
Wilts, Wiltshire [oi’ltsjir], grefskap i sydvestra
England. 3,507 qvkm. 264,969 innev. (1891). De långa
rader lägre kritberg (downs), som äro karakteristiska
för södra England, öfvergå i W. till ett vågigt
platåland, som oaktadt högsta punkten, Inkpen Beacon
(på gränsen mellan W., Hants och Berks), endast
når 308 m. höjd, har ett ganska hårdt klimat,
och hvars till stor del kala yta kan nyttjas
endast till gräsväxt. Omkr. 23 proc. af arealen
användas för sädesodling. De största floderna
äro Southern l. Christchurch Avon, som faller ut
i Kanalen, Lower l. Bristol Avon samt Thames med
Kennet, hvilken genom Kennet-kanalen är förenad
med Lower Avon. Mjölkhushållning och fårafvel
äro hufvudnäringar, och grefskapet är bekant för
sin osttillverkning (Wiltshire-ost). Vigtiga
fabriksgrenar äro tillverkningen af kläde, mattor
och andra ylletyger (i Bradford, Trowbridge,
Melksham, Chippenham och Wilton), jerntillverkning
i Westbury, tillverkning af lokomobiler i Devizes
och af maskiner för Great western-jernvägens behof
i Swindon. Salisbury och Devizes hafva vigtiga
spanmålsmarknader. Chippenham drifver handel med ost
och kondenserad mjölk, Wilton med får. Hufvudstad
är Salisbury.
Wilzer. Se Tender.
Vimba l. vimma, zool., benämning för tre svenska
fiskarter, nämligen Abramis vimba och A. ballerus
(»faren») samt, i Dalsland, för siklöjan, Coregonus
albula. Med namnet vimban afses emellertid
allmänneligen egentligen den förstnämnda arten,
Abramis vimba L. (i Bleking kallad särta,
af T. zärthe), en fisk af braxenslägtet och
karpfiskarnas familj. Från samslägtingarna skiljes
den genom sin långt framskjutande nos m. m. Den blir
30–40 cm. lång och har en mera långsträckt kroppsform
än braxen. Vimban förekommer från Blekings skärgård
långs kusten ända upp till Norrbotten, i Vänern och
i Göta elf, men icke i Vättern, samt för öfrigt i
de i Östersjön utfallande elfvarna, i hvilka hon
uppgår vid lektiden på våren och försommaren. Hon
uppträder icke i större mängd och har ringa betydelse
för fisket. Köttet är ej dåligt, men fisken är benig
och föga värderad för bordet. R. L.
Wimberg. Se Wimperg.
Wimbledon [oi’mböldön], förstad till London i
grefskapet Surrey, vid London-sydvest-jernvägen,
11 km. s. v. om London. 15,950 innev. (1881). Norr om
förstaden utbreder sig slätten W. Common, på hvilken
om somrarna 1860–88 skarpskyttarna (Rifle association)
hade sina skjutöfningar. Vid dess sydvestra ände
synas lemningar af ett gammalt jordverk, kalladt
Caesar’s camp, med en diameter af 290 m. Under byggnad
är (1893) ett af Watkin konstrueradt jättetorn af
jern, som skall blifva 335 m. högt och således icke
obetydligt öfverträffa Eiffeltornet i Paris.
Wimborne Minsten [oi’mbörn], stad i engelska grefskapet
Dorset, vid Great Western-jernvägen,
nära floden Stour. 5,390 innev. (1881). Staden
(Sachs. Vinburnan) har sitt nuv. namn efter sin gamla
kyrka, ursprungligen en klosterkyrka, tillhörig ett
712 anlagdt nunnekloster. Latinskola (från 1497).
Vimeiro, ort i portugisiska distriktet Lissabon
(Estremadura), vid Rio de Alcabrichelle, ej
långt från Atlantiska hafvet. Der vann Wellesley
(Wellington) d. 21 Aug. 1808 en seger öfver Junot.
Vimer, Nord. mytol. Se Gerröd.
Viminalis (Collis Viminalis). Se Rom, sp. 1303.
Vimma. Se Vimba.
Wimmer, Ludvig Frands Adalbert, dansk språkforskare,
född d. 7 Febr. 1839 i Ringkjöbing, blef student
1857 och kastade sig straxt på språkstudier,
dels sanskrit, dels nordiska språk. År 1866 tog
han magisterkonferens i nordiska språk och 1868
doktorsgrad med en afhandling om Navneordenes
böjning i ældre dansk samt blef 1871 docent och 1886
professor vid universitetet. Hans förnämsta arbeten
af handla run-inskrifterna. Redan 1867 framträdde han
i »Aarböger for nordisk oldkyndighed» med en skarp
kritik af G. Stephens’ tydning af de äldre runorna och
framlade en fullt rationel tolkning af de vigtigaste
run-inskrifterna. Riktigheten af hans metod styrktes
deraf att den i allt väsentligt öfverensstämde med
den, som S. Bugge samtidigt, ehuru oberoende af W.,
offentliggjorde. Efter ytterligare några afhandlingar
i detta ämne utkom 1874 Runeskriftens oprindelse
og udvikling i Norden (öfvers. till tyska 1887),
hvari han påvisar, att de äldre runorna äro en
ombildning af de latinska bokstäfverna och att de
yngre utvecklat sig ur de förra. Sedan har W. varit
sysselsatt med ett stort verk, som skall omfatta
samtliga danska run-inskrifter. 1892 utgaf han en
afdelning af detsamma: Sönderjyllands historiske
runemindesmærker. Han har dessutom författat en
förträfflig Oldnordisk formlære (1870; öfvers. till
svenska 1874 och till isländska 1885) samt en
Oldnordisk læsebog (1870; 4:de uppl. 1889). W. är
sedan 1887 ledamot af Vetenskapssoc. i Upsala.
E. Ebg.
Vimmerby, uppstad i Smålandsdelen af Kalmar län,
ligger på en af skog omgifven slätt ö. om Stångån
och omkr. 3 km. s. om sjön Krön. Stadens egoområde
utgör 2,304 har, satt till 9 1/2 mantal. Innevånarnas
antal uppgick 1850 till 1,436, 1870 till 1,829
och 1892 till 2,059. År 1891 utgjorde hela
taxeringsvärdet 1,519,200 kr., hvaraf 598,200
kr. för jordbruksfastighet. År 1890 voro stadens
tillgångar bokförda till ett värde af 350,301
kr., skulderna till 46,480 kr. För kommunala
behof uttaxerades s. å. kr. 3: 38 för hvarje
krona bevillning. Stadsmannanäringarna äro föga
utvecklade. Ingen fabrik finnes. Med kringliggande
landsbygd drifves någon handel, hvarjämte handtverk
och jordbruk äro hufvudnäringar. Nyssnämnda år funnos
14 handlande, med 13 biträden, samt 22 handtverkare,
med 36 arbetare. Genom jernväg till Hultsfred står
V. i förbindelse med Nässjö–Oskarshamnsbanan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
