Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vilje ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ansenligare boningshus af en friare, ej alltför
regelbundet symmetrisk hållning. Upk.
Villa Borghese. Se Borghese 2.
Villach (Slov. Belak, »hvita staden»), vackert
belägen stad i österrikiska hertigdömet Kärnten,
vid Drave, nära Gails mynning, samt vid jernvägen
mellan Kärnten och norra Italien (Udine) och
österrik. sydbanan. Omkr. 6,000 innev. Mångsidig
industri. V. var i många århundraden, innan det
1759, genom köp, kom till Österrike, Kärntens
förnämsta handelsplats och en vigtig länk i
handelsförbindelserna, särskildt mellan Tyskland
och Venezia.
Villa Clara. Se Santa Clara.
Villa da Praia. Se Porto Praia.
Villa do Rio Pardo, stad i brasilianska staten Rio
Grande do Sul, vid Jacuhy, förnämsta tillflödet till
lagunen Dos Patos. Floden är segelbar till denna
stad, som är en bland de mest blomstrande i staten,
med en befolkning af omkr. 12,000, deraf hälften
hvita. Linodling och export af Paraguay-te, kött,
linne och andra, för kuststäderna afsedda produkter.
Villadsen, Peder, dansk biskop, född i Viborg
1610, blef prost i Slagelse 1640 och tillhörde
presterskapets representation på riksdagen i Köpenhamn
1660. V. gjorde sig bemärkt som en klok och verksam
medhjelpare åt biskop Svane vid enväldets införande
och erhöll till lön biskopsstolen i Viborg 1661. Död
1673. Hans son var historieskrifvaren Niels Slange.
E. Ebg.
Willaert [-lart], Adrian, flandrisk tonsättare, född
omkr. 1480 i Brügge eller Roulers, var lärjunge
af Jean Mouton eller Josquin des Prez, kom 1516
till Rom, der han fick höra en af sina motetter
uppföras i Josquins namn, vistades derpå i Ferrara
och hos konungen af Böhmen och Ungern samt blef
1527 utnämnd till kapellmästare vid Markuskyrkan i
Venezia, der han dog 1562. Föranledd af denna kyrkas
inredning med två midt emot hvarandra liggande orglar,
uppfann W. det dubbelköriga kompositionssättet,
hvilket framgent blef ett utmärkande drag i den af
honom grundlagda venezianska musikskolan, som äfven
kännetecknades af en friare och rikare, mera kromatisk
och deklamatorisk stil än den föregående. W. gäller
äfven som den egentlige fadern till madrigalen, och
hans kompositioner af denna art hafva bäst ihågkommits
af efterverlden, ehuru hans samtid satte mera värde
på hans psalmer och särskildt ett Magnificat för
tre körer. A. L.
Willaerts [-larts] l. Willarts. 1. Adam W., flamsk
målare, f. i Antwerpen 1577, d. senast 1662, troligen
i Utrecht, der han 1611 blef medlem af Lukasgillet
oeh flere år var dekan alltifrån 1620, målade mest
kustbilder, ibland med upprördt haf, först grönt,
sedan vanligen grått i tonen, t. ex. Holländska
skepp i en klippbukt (1620, i Dresden), ibland en
låg eller en klippig kust, med rikt och brokigt,
väl måladt staffage, såsom Klippkust med fartyg
och figurer (1627, i Nationalmuseum, Stockholm,
signerad). – 2. Abraham W., flamsk målare, men
verksam i Holland j den förres son, inträdde 1624 i
Utrechts målaregille och lefde der ännu 1662. Han
var sin faders lärjunge, och då han
målade alldeles i faderns manér, har det varit svårt
att i alla förekommande fall skilja de båda mästarnas
taflor från hvarandra. Först med 1649 anses en säker
tidpunkt inträffa, efter hvilken befintliga sjöstycken
tillskrifvas sonen Abraham. Till mellantiden (1624–49)
höra åtskilliga taflor, såsom Hamn (1627, i Madrids
museum), Utsigt af Dordrecht (1629, i museum derst.),
Storm i hamn (1631, i Wiens kejserliga galleri),
Sjöträfning vid kusten (1641, i Köpenhamns galleri)
m. fl. De taflor, som härstamma från 1650-talet,
tillskrifvas med rätta Abraham W., såsom Strandbild
(1651, i Würzburg), Strand med kyrktorn (1653)
och Kust med förfallet torn (bägge i Braunschweig),
hvilka också visa en annan, tunnare teknik. Abraham
var för öfrigt porträttmålare; honom tillräknas
en Familjegrupp (1659, i München) och porträtt af
Amiral van Wassenaar (i Amsterdam, Rijksmuseum). –
3. Isaak W., målare, den förres broder, 1637 mästare
i Utrecht, lefde ännu 1668. Af honom finnas signerade
kustlandskap i Utrecht och Rotterdam. C. R. N.
Villaflor, grefve af. Se Terceira.
Villafranca. 1. V. di Verona, stad uti italienska
prov. Verona, vid Tione, ett tillflöde till
Po, 17 km. s. v. om Verona, vid jernvägen
Verona–Mantua. 4,205 innev. (1881). Historiskt
bekant blef orten genom den derst., efter slaget
vid Solferino, d. 11 Juli 1859 mellan kejsarna Frans
Josef och Napoleon III afslutna preliminärfreden,
som bestämde, att de båda kejsarna skulle befordra
bildandet af ett italienskt förbund under påfvens
hederspresidium, att kejsaren af Österrike skulle
afträda Lombardiet (med undantag af fästningarna
Peschiera och Mantua) till Napoleon och denne
derefter afstå det till konungen af Sardinien, att
Venezia skulle bilda en del af italienska förbundet,
men dock fortfarande tillhöra kejsaren af Österrike,
samt att storhertigen af Toscana och hertigen af
Modena skulle återvända till sina stater, men gifva
amnesti. Dessa bestämmelser blefvo dock väsentligen
modifierade genom den definitiva freden i Zürich
d. 10 Nov. s. å. – 2. V. del Panadés, stad i spanska
prov. Barcelona, vid jernvägen Barcelona–Tarragona,
hufvudort i det vinrika landskapet El Panadés, hvaraf
en del tillhör prov. Tarragona. Omkr. 7,000 innev. –
3. Stad i franska depart. Alpes-maritimes. Se
Villefranche.
Willamow, Johann Gottlieb, tysk skald,
f. 1736, d. 1777, var föreståndare för
tyska vetenskapsinstitutet i Petersburg
1767–76. Han författade patetiska Dithyramben
(1763), som påminna dels om Klopstock, dels om
»sturm-und-drang»-riktningen, samt väl uppfunna
Dialogische fabeln (1765), som genom den använda
samtalsformen gestalta sig till små dramatiska och
karakteristiskt tecknade bilder. Hans poetiska arbeten
utgåfvos 1779 (ny uppl. i 2 bd 1793).
Villands härad, i Kristianstads län, ingår i Villands
och Östra Göinge domsaga och i Villands, Gärds och
Albo härads fögderi samt omfattar socknarna Näsum,
Ifvetofta, Ifö, Kiaby, Trolle-Ljungby, Gualöf,
Oppmanna, Vånga,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
