Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Viktoria ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Drottningholm) firades med ståtliga
tillrustningar. Prinsessan har skänkt sin gemål tre
söner: Gustaf Adolf, hertig af Skåne (född d. 11
Nov. 1832), Vilhelm, hertig af Södermanland (född
d. 17 Juni 1884), och Erik, hertig af Vestmanland
(född d. 20 April 1889). Somrarna tillbringar
hon vanligen på Tullgarns slott, men den bistrare
årstiden plägar hon sedan åtskilliga år, för att
söka bot för en envis lungkatarr, uppehålla sig i
södra Europa eller Egypten. Sin vistelse i sistnämnda
land vintern 1890–91 har hon skildrat i det 1892 i
Karlsruhe såsom manuskript tryckta praktverket Vom
Nil. Tagebuchblätter, försedt med en massa utmärkta
ljustrycksillustrationer efter fotografier tagna
af prinsessan sjelf. Jfr V. Sjöberg: »Minne af
d. 20.September 1881» (1881).
Viktoria-korset (The Victoria cross), storbritannisk
militärorden för militärer af hvarje rang,
stiftades af drottning Viktoria d. 29 Jan. 1856,
vid Krim-krigets slut. Ordensdekorationen utgöres
af ett malteserkors i brons med k. krona och lejon
samt undertill inskriften »For valour». Den bäres af
militiärer tillhörande hären i rödt, af sjömän i blått
band. Orden gifves endast till belöning för någon
hjeltedat mot fienden och medför en årlig pension
(af 10 pd st.).
Viktoria-rabarber. Se Rheum.
Viktualiebröder (vitaliancr, fetaliebröder). Se
Hättebröder.
Viktualier (af Lat. victualis, hörande till lifvets
nödtorft), matvaror, födoämnen.
Viktualievigt, äldre svensk vigt för handel och
köpenskap i dagliga lifvet. I viktualievigten,
sådan den slutgiltigt fastställdes 1739, var 1
skeppund = 20 lispund, 1 lispund = 20 skålpund,
1 skålpund = 32 lod, 1 lod = 4 qvintin, 1 qvintin =
69 1/2 ass. Om viktualievigtens afvikelser från bergs-,
stapelstads-, uppstads- och myntvigten se Lod, Mark,
Skeppund, Skålpund, Troyvigt och Vigt.
Vikunjan (Sp. vicuña, Fr. vigogne), Auclienia vicugna
(vicunna), zool., hör till lama-slägtet (se d. o.),
familjen kameldjur, ordningen hofdjur (Ungulata) och
däggdjurens klass. Inom lama-slägtet har man sedan
gammalt brukat särskilja fyra arter, ehuru dessas
sjelfständighet med fog kan sättas i fråga. Medan
laman och alpakan äro kända endast, i domesticeradt
tillstånd, äro vikunjan och guanakon vilda. De
båda sistnämnda likna hvarandra mycket till färgen:
enfärgade, ljusbruna, undertill hvitaktiga. Vikunjan
skiljes dock från guanakon derigenom att den är mindre
och smärtare samt har kortare hufvud. Den lefver
i hjordar i bergstrakterna omedelbart nedanför den
eviga snöns gräns i Peru, södra Ecuador och så långt
söderut som till midten af Bolivia. Den är vaksam
och skygg. Ullen (se Vigogne-ull) är synnerligt
mjuk och har högt värde, men den mängd, som erhålles
af hvarje djur, är ganska ringa. L-e.
Vikusjö. Se Vika.
Világos [vi’lagåsj], köping i ungerska komitatet
Ärad, 26 km. n. ö. om staden Arad, vid foten af
ett högt berg, på hvilket ligga ruinerna af slottet
Világosvár. Omkr. 6,000 innev. Historiskt märkligt
är V. genom Görgeis kapitulation d. 13 Aug. 1849, hvarmed slutakten
af den ungerska revolutionen inleddes.
Vilain [-lä’ng], Nicolas Victor, fransk
bildhuggare, f. 1813 i Paris, studerade i École des
beaux-arts, lärjunge af Pradier och Paul Delaroche,
och fick 1838 för en relief, David och Saul,
romerska priset. Han utbildade sig vidare i Rom
och har sedan utfört många verk. såsom Johannes,
Hösten, Välgörenheten, Hebe och Jupiters örn, Marius,
S. Germain l’Auxerrois, Paulus (i kyrkan S. Roch),
Klébers bildstod, Frontonen till Industripalatset
i Paris (1854), Fredens välsignelser (1877), flere
porträttbyster m. m.
Vilain XIIII [viläng katå’rss], gammal belgisk (flamsk)
slägt, hvars medlemmar 1785 af kejsarinnan Maria
Teresia upphöjdes till vikomter. Siffran XIIII
(Fr. quatorze, Flam. veertien, fjorton), tillhör
vapnet, hvilket framställer henne inom en krans af
humle (Flam. hop) och i rebus återgifver devisen:
»Verdien in hoop» (förtjena i hoppet). Af slägtens
medlemmar är den mest bekante Charles Ghislain
Guillaume, vikomt V., f. 1803, son till grefve
Philippe Louis Marie Ghislain (f. 1778, d. 1856),
som 1831-51 var senatens vicepresident. Vikomt V. var
ledamot af nationalkongressen (1830) och af Andra
kammaren (1831–36, 1839–70) samt slutligen dennas
president. Han var 1832–39 minister uti Italien
och 1855–57 utrikesminister. I politiken slöt han
sig till det liberalt-katolska partiet. Död 1878.
Vilaine [-län], flod i Bretagne, har sin
källor i depart. Mayenne, men träder snart in i
depart. Ille-et-Vilaine, som den genomströmmar
i vestlig riktning till Rennes och derefter
i sydlig. Från Chères mynning utgör V. på en
sträcka gräns mellan depart. Ille-et-Vilaine och
Loire-inférieure, skiljer derefter det sistnämnda
från Morbihan samt faller nedanför Roche-Bernard i
Morbihan ut i Atlantiska hafvet. Floden, som har en
längd af 220 km., är segelbar från Cesson ofvanför
Rennes, 144 km. Genom sin kanaliserade biflod Ille
och den likaledes kanaliserade Rance, som faller
ut i Kanalen, står Rennes i direkt förbindelse med
Kanalen. Vid Redon korsas V. af Brest–Nantes-kanalen,
som begagnar såväl V:s högerbiflod Oust som
vensterbiflod Isac.
Vilajet, Turk. (af Arab. wilâje, »förvaltning»),
största administrativa området i Turkiet, motsvarande
län, departement, guvernement o. d. och styrdt af
en vâli, guvernör. Ett vilajet indelas i sandjak (se
d. o.) eller mütesarriftik. I st. f. vilajet nyttjades
förr äfven det synonyma ejalet (af Arab. ejâle,
»provins»), hvilket dock egentligen betecknar de
äldre turkiska provinserna före vilajetindelningen,
1866. Jfr Mudirijje och Turkiet (sp. 989).
H. A.
Vilanell. Se Villanell.
Wilberforce [oi’lbörfårs]. 1. William W., engelsk
filantrop, född 1759 i Hull, var son af en rik köpman
och studerade i Cambridge, der han knöt bekantskap
med bl. a. Pitt d. y. Under sin tidigare ungdom hade
W. hängifvit sig åt sällskapslifvets nöjen på ett
sätt, som verkat hämmande på hans studier. Beröringen
med s. k.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
