Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vieille-Montagne ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
genom en fästningsgördel, bestående af vall, graf
och glacis, men denna aflägsnades 1858–60, och nu
går der en vacker bulevard, Ringstrasse. Af de forna
portarna finnas endast Burgthor och Franz-Josephs thor
qvar. En 4m. hög vall med graf och portar uppfördes
1704 omkring den tidens stad jämte förstäder, och
denna bibehölls för tullens skull till 1890, under
namnet »linierna». En bred bulevard, Gürtelstrasse,
utmärker dess riktning. Den inre staden, hvilken
ligger nästan alldeles i midten af de öfriga
distrikten, är, olik de äldre delarna af de flesta
europeiska storstäder, ännu det mest aristokratiska
qvarteret, ehuru gatorna äro jämförelsevis smala,
krokiga och instängda af höga hus. Nära dess midt
ligger metropolitankyrkan S:t Stefan, byggd 1300–1510
med bibehållande af enskilda delar af en från 12:te
årh. härstammande kyrka, derför ännu romanska former
(vestfasaden med de båda åttkantiga tornen) i den
för öfrigt gotiska byggnaden. Kyrkan (108 m. lång,
till formen ett latinskt kors) har tre skepp af
nästan lika höjd (27 m.) och bredd (midtskeppet
10,6, sidoskeppen 8,8 m.), hvilka korsas af ett
enskeppigt tvärhus. Triforier saknas. Det rika
näthvalfvet uppbäres af 18, med mer än 100 statyer
smyckade pelare. Yttertaket är täckt med färgadt
glaseradt tegel. På södra sidan står det jättelika,
1433 fullbordade, 1860–64 ombyggda Stefanstornet (138
m. högt), som afsmalnar nästan ända från grunden,
så att det har utseendet af en pyramid. I kyrkan
märkas bl. a. den forna kejsaregrafven (sedan
200 år tillbaka bisättas här endast inelfvorna,
det öfriga i kapucinkyrkan), kejsar Fredrik III:s
sarkofag (1513) och prins Eugènes af Savojen
grafmonument. Under kyrkan ligga vidsträckta
katakomber, tre hvalf öfver hvarandra, med otaliga
ben. Något s. v. om Stefanskyrkan ligger Hofburg,
sedan början af 13:de årh. residens för furstar af
huset Österrike, en ofantlig, 387 m. lång komplex
af byggnader från olika tider och i olika stilar,
inneslutande flere gårdar: den största, Franzensplatz
l. inre borggården, med Frans II:s staty, rest
1846. Borgen består af 4 hufvuddelar: Schweizerhof,
s. ö. om Franzensplatz, den äldsta delen, anlagd af
hertig Leopold IV, Leopoldinischer Trakt, i s. v.,
fullbordad af kejsar Leopold I 1670, Amalienhof,
längst i v., bygdt under Rudolf II, och rikskansliet,
n. ö. om Franzensplatz, bygdt under kejsar Karl VI
af Fischer von Erlach. Jämte de privata våningarna
och statsrummen innesluter Hofburg ett bibliotek om
500,000 bd (deraf 6,461 inkunabler, tryckta före år
1500), omkr. 8,100 kartor och 20,000 handskrifter,
största delen af Geheime hus-, hof- och statsarkivet
(upprättadt under Maria Teresias regering),
kejs. och kgl. familje-fideikommissbiblioteket
(85,000 bd, 26,000 kartor, öfver 50,000 konstblad
samt omkr. 180,000 blad porträtt) samt kejserliga
skattkammaren, hvars fordom rika innehåll nu
till större delen flyttats till konsthistoriska
hofmuseet. På den stora yttre borggården, mellan
Hofburg och Ringstrasse, stå t. h. ärkehertig Karls
staty (1860) och t. v. prins Eugènes af
Savojen staty (1865), båda af Fernkorn, samt
Burgthor (byggd 1822). Den senare skall, enligt
Sempers plan till Hofburgs ombyggnad, genom tvänne
väldiga flygelbyggnader förenas med den kupolkrönta
midtbyggnaden af den nya borgen. Början är redan
gjord med venstra flygeln. På ömse sidor om
borggården, bakom de blifvande flyglarna, ligga
till v. Volksgarten (i hvars Thesevstempel till
1891 fanns Canovas stora marmorgrupp »Thesevs’
seger öfver centauren», nu i konsthistoriska
hofmuseet), till v. Hofgarten (med kejsar Frans I:s
ryttarestaty). Andra märkligare byggnader i gamla
staden äro den gotiska Augustinkyrkan» (1300-talet),
med ett vackert monument af Canova öfver kejsarinnan
Teresias dotter ärkehertiginnan Maria Kristina
(d. 1798) och i Lorettokapellet silfverurnor,
innehållande döda medlemmars af kejsarehuset
hjertan, kapucinkyrkan (1622, i barockstil) med
habsburgarnas grafhvalf, kyrkan Maria Stiegen (den
böhmiska nationalkyrkan), från den gotiska stilens
blomstringstid (1340–65), ärkehertig Albrekts palats,
med ett bibliotek, Albertina, som innehåller 52,000
bd, 220,000 kopparstick och 18,000 handteckningar,
Harrachska palatset och Schönbornska palatset, båda
med tafvelgallerier. De stora andliga stiftelserna
och klostren i Österrike hafva egt och ega ännu
stora fastigheter i staden, bl. a. de ofantliga
s. k. »höfe», hvilkas innevånareantal går upp
mot mången småstads. I den inre staden ligga två
de största, näml. Schottenhof (fordom tillhörigt
»skoterna» l. de irländske benediktinerna) och
Mölkenhof (tillhörigt benediktinklostret Mölk
l. Melk vid Donau). Vid hörnet af Kärntnerstrasse
och Graben, båda medelpunkten för affarslifvet
(den senare i 12:te årh, en verklig fästningsgraf
längs den dåvarande stadsmuren), finnes en af W:s
märkvärdigheter, »Stock im eisen», en af jernband
omsluten lärkträdsstam, som skall hafva betecknat
slutet af Wienerwald, och i hvilken vandrande
smedsgesäller slagit spik vid spik. Med afseende på
mängden af stora och vackra byggnader kan W. täfla med
hvilken annan af Europas hufvudstäder som hälst. De
flesta ligga vid eller i närheten af Ringstrasse,
57 m. bred, som tillsammans med Franz Josephs-kajen
vid Donaukanalen omsluter hela den inre staden
till en längd af 5,3 km. och säkerligen är en af de
ståtligaste gator någon stad kan uppvisa. Utgående
från norra änden af kajen, kommer man först till
Börsen till v. (byggd i renaissancestil af Tietz
och dansk-österrikiske arkitekten Hansen 1872–77),
innehållande jämväl handelsmuseum, derefter till den
nya Votivkyrkan l. Heilandskirche, byggd 1856–79
af Ferstel till minne af kejsarens räddning ur
mördarehand 1853, universitetet, likaledes af Ferstel,
i ungrenaissance, öppnadt 1886, en väldig fyrkant,
som upptager en yta af 21,720 qvm., rådhuset, en
rikt utsmyckad gotisk byggnad, uppförd 1873–83
af domkyrkobyggmästaren Fr. Schmidt (d. 1891),
hvilken var gotikens främste bärare i W., liksom
Hansen och Semper äro ledare för de klassiska
och renaissancestilarna, hvilka äro så talrikt
representerade i W:s nyare arkitektur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
