Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vetenskapssocieteten i Upsala ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mängd veterinär-medicinska arbeten, men en
sjelfständig och fullt vetenskaplig behandling erhöll
veterinär-medicinen först efter upprättandet af
veterinärskolor i Europa. Den första inrättades
i Lyon 1762 af Claude Bourgelat. Sedermera
uppstodo sådana skolor på flere ställen redan
under 1700-talet: i Paris 1765, i Turin 1769,
i Göttingen 1771, i Köpenhamn 1773, i Skara 1774,
i Wien 1777, i Dresden 1780 och i Berlin 1790. –
Till följd af mjeltbrandssjukdomens härjningar
bland husdjuren i Sverige under midten af
1700-talet sågo sig myndigheterna nödgade att
anställa en sakkunnig person, som kunde lemna råd
mot kreatursfarsoter. Collegium medicum antog för
detta ändamål medicine studeranden E. Z. Tursén,
hvilken kan anses som Sveriges förste veterinär, och
senare anställdes för samma ändamål ekonomie lektorn
K. Dahlman Eskilsson. År 1763 sändes på statens
bekostnad magister P. Hernqvist och studerandena
G. Lenbom samt H. Sv. Falander till veterinärskolan
i Lyon för att studera veterinär-medicin. Af dessa
blef endast Hernqvist verksam i Sverige såsom
veterinär, i det han upprättade veterinärskolan i
Skara och förblef dennas föreståndare till sin död
(1808). År 1821 började veterinärinrättningen i
Stockholm (nuv. Veterinärinstitutet) sin versamhet. –
Bland nyare svensk veterinär-literatur må nämnas
»Lärobok i husdjurens anatomi och fysiologi för
landtbruksläroverken» af Olof P:son Bendz (1886),
»Utkast till Sveriges veterinärhistoria» af Paul
Heurgren (1889), »Tjenstehandbok för veterinärer»
af A. Bergstrand (1889), »Kliniskt vademecum för
veterinärer» af A. Bergstrand (1891), »Handbok i
husdjurens sjukdomar» af J. Vennerholm och J. Svensson
(1892), »Hjelpreda vid den första behandlingen af
husdjurens allmännaste sjukdomar» af C. A. Lindqvist
(4:de uppl. 1892), »Hofbeslagslära, afhandlande
hästens ändamålsenliga skoning samt hästfotens
byggnad och verksamhet» af Olof P:son Bendz (6:te
uppl. 1886) och »Tidskrift för veterinärmedicin
och husdjursskötsel», utgifven af C. A. Lindqvist,
(från 1882). C. A. L.
Veterinärföreningar. Se Veterinär.
Veterinärinrättningen i Skara grundlades genom
k. brefvet af d. 8 Maj 1775 på gymnasiihemmanet
Brogården invid Skara. Dess förste föreståndare
var lektorn vid Skara gymnasium Peter Hernqvist
(se denne), och på läroanstalten öfverflyttades den
uppgift, som Hernqvist förut genom k. brefvet d. 29
April 1774 fått sig förelagd, att hvart tredje år
utexaminera minst tvänne i veterinärkonsten inöfvade
personer, som kunde till det allmännas tjenst
användas, hvarjämte på Brogården skulle underhållas
»en lazarettsinrättning för sjuka husdjur». Sedan
veterinärinrättningen i Stockholm öppnats (1821),
utexaminerades ej vidare några elever i Skara. Några
af dem studerade samtidigt vid seminariet i Skara
samt nedsatte sig sedermera på landet såsom klockare
och djurläkare; andra togo inträde vid läroverket i
Stockholm. Genom det af K. M:t utfärdade provisoriska
reglementet för veterinärinrättningen i Skara d. 20
Juli 1855 bestämdes, att
inrättningen skulle hafva till uppgift att lemna undervisning
uti veterinärvetenskapen och bilda skickliga
hofslagare för landsorternas behof, men utgångsexamen
skulle omfatta endast de kunskaper, som erfordras
för utöfning af hofslagareyrket. Emellertid
utexaminerade man vid inrättningen efter 1858
elever och meddelade dem intyg om att de innehade
sådana kunskaper, som erfordrades för utöfning af
veterinäryrket. Och då apotekare icke var berättigad
att på reqvisition af dessa personer utlemna
häftigt verkande läkemedel och gifter, som för
husdjurssjukvården kunde erfordras, begärde några
af de från Skara veterinäriarättning utexaminerade
eleverna att komma i åtnjutande af de förmåner,
som tillkomma legitimerade veterinärer. K. M:t
meddelade dem endast rätt att från apotek kunna
reqvirera läkemedel, men de få ej tjenstgöra vid
hämmande af de smittsamma kreaturssjukdomar, om hvilka
k. förordningen d. 23 Sept. 1887 handlar. – Genom
k. stadga af d. 1 Febr. 1889 är inrättningen från d. 1
Juli nämnda år ombildad till en hofbeslagsskola samt
en sjukvårdsanstalt för husdjur, hvarest praktisk
undervisning i behandling af enklare åkommor
hos husdjuren skall meddelas dem, som deraf vilja
begagna sig. Vid inrättningen är anställd en lektor,
såsom föreståndare, och en hofslagare. Årsanslaget
uppgår till 8,000 kronor, hvaraf en del (omkr. 3,000
kronor) utgår från en donation, som Hernqvist
lemnat inrättningen, och återstoden erhålles genom
afkastningen af statens egendom Brogården samt
af statsmedel. Inrättningens styrelse utgöres af
6 personer. C. A. L.
Veterinärinrättningen i Stockholm. Se
Veterinärinstitutet.
Veterinärinstitutet i Stockholm grundlades genom
K. M:ts beslut d. 24 Aug. 1819, och till lokal för
»Veterinärinrättningen», som läroverket då (och till
1867) kallades, uppläts en till kronobränneriet å
Ladugårdslandet (Östermalm) hörande tomt (det qvarter,
som nu begränsas af Grefgatan, Kaptensg.,
Skeppareg. och Strandvägen, samt en del af det närmaste
qvarteret på andra sidan Grefgatan). Kostnaden
för inrättningens ordnande beräknades uppgå
till 93,725 rdr b:co, men den ordnades endast
provisoriskt, för en kostnad af 29,000 rdr b:co,
och detta provisoriska tillstånd fortfor till 1880,
då institutet inflyttades i sina nya, tidsenligt
inrättade lokaler (n:r 53 Karlavägen). – I Febr. 1821
började läroverket sin verksamhet och fick sitt första
reglemente faststäldt d. 28 Maj 1824. Dess uppgift
är, enligt reglemente af d. 24 Maj 1867, att såsom
fullständig läroanstalt bilda skickliga veterinärer
och hofslagare. Vid institutet äro anställda 4
professorer (af hvilka en är institutets föreståndare
för en tid af tre år), 1 lektor, 1 adjunkt, 1
instruktionssmed samt 2 extra lärare. Statsanslaget
uppgår numera till 49,100 kr. årligen, förutom några
ålderstillägg. För att antagas till elev erfordras
att hafva aflagt maturitetsexamen (med eller utan
latin). Lärokursen varar 4–6 år, och undervisningen
är afgiftsfri. Läsåret räknas fr. o. m. d. 15
Aug. t. o. m. d. 15 Juni samt indelas i höstterminen
(fr. o. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
