Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vetenskapssocieteten i Upsala ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ytterliga fara, hvari fäderneslandet sväfvade, någon tid
hafva minskats eller afstannat, men den outtröttlige
Benzelius väckte detsamma till nytt lif. Den 26
Nov. 1719 – med hvilken dag sällskapets protokoll
taga sin början – sammankallade han nämligen
åtskilliga vetenskapsmän, med ett enda undantag
universitetsprofessorer, och då konstituerade sig
sällskapet å nyo, under namnet Societas literaria
Sueciae (»bokvettsgillet») samt uppgjorde plan för sin
verksamhet. Enligt den nybildade societetens stadgar
skulle man redogöra för den svenska literaturen,
publicera nyttiga uppfinningar, meddela biografiska
uppgifter öfver lärda män etc. Societeten skulle
sammanträda hvarje fredagsafton, och hvar tredje
månad skulle man offentliggöra ett häfte af dess
förhandlingar. Af dessa handlingar, för hvilka »Acta
eruditorum lipsiensia» och »Journal des savants»
skulle vara mönster, och som hade till ändamål att
göra Sverige kändt i utlandet, utkom början 1720–29,
under titeln »Acta literaria Sueciae»; de hafva
sedermera publicerats under olika titlar. Redan i
begynnelsen väckte denna tidskrift uppseende och
emottogs med välvilja af utlandets lärda sällskap,
som också var naturligt, då dess innehåll var af
den gedignaste beskaffenhet. Societetens bemödanden
hämmades emellertid mycket af brist på medel. Det
enda understöd societeten erhöll af regeringen
bestod i portofrihet för både in- och utländsk
brefvexling samt tillåtelse att upptaga och försälja
jernrören till Olof Rudbeck d. ä:s vattenledning,
hvilka inbragte nära 9,000 dlr kmt. En annan hämmande
omständighet var att societeten, fastän den utgjordes
af lika kunskapsrika som verksamma personer, ej
kunde till sin förmån utöfva tillräckligt inflytande
på regeringen, så länge den befann sig i ett så
obetydligt samhälle som Upsala då var. För att
på något sätt afhjelpa denna olägenhet, föreslog
Benzelius d. 18 Aug. 1727 – det sista sammanträde
han bevistade – att välja kanslipresidenten grefve
Arvid Horn till president samt åtskilliga af rikets
höga herrar, såsom K. G. Tessin, D. N. von Höpken och
O. R. Strömfelt, till medlemmar af societeten. Till
följd häraf blef Arvid Horn »praeses illustris» för
societeten 1728. Samma år erhöll också societeten
regeringens bekräftelse på sina nya statut. Enligt
dessa skulle den bära namnet Societas regia literaria
et scientiarum och titeln på dess offentliggjorda
arbeten för framtiden blifva »Acta literaria et
scientiarum Sueciae», hvilka borde utkomma en gång
om året (hvilket de också gjorde 1730–39). De nya
stadgarna föreskrefvo vidare, att societetens arbeten
skulle omfatta ej blott literaturen i allmänhet,
utan äfven de matematiska och naturvetenskapliga
disciplinerna med deras tillämpning på landets
kultur och näringar samt vidare Sveriges geografi,
antiqviteter och språk. Utom af de redan nämnde
ledamöterna bestod societeten vid denna tid af
E. Swedenborg, S. Klingenstierna, M. Beronius
(teol. adjunkt), J. Malmström (juris prof.),
D. Kellander (stadsläkare i Göteborg), A. Celsius
(astron, prof.), O. Celsius d. ä. (domprost i Upsala),
G. Wallin (bibliotekarie vid universitetet),
N. Hasselblom (mat. prof. i Åbo) och B. Vassenius
(lektor i matematik i Göteborg). År 1742 erhöll
societeten kungl. bekräftelse på sina nya stadgar,
enligt hvilka densamma fick rättighet att utom sina
24 ordinarie medlemmar välja några af rikets höga
herrar till hedersledamöter och 12 utländingar till
korresponderande medlemmar. Societetens handlingar
skulle utkomma en gång om året under titeln
»Acta Societatis regiae scientiarum upsaliensis»
(under hvilken titel de ock utgåfvos 1740–50), men
redogörelser för nyutkommen literatur borde publiceras
hvarje månad på svenska och med titeln »Tidningar om
the lärdas arbeten». Dessa tidningar upphörde dock
samma år eller 1742. En svår penningbrist föranledde
ett längre uppehåll (1751–72) i utgifningen äfven
af societetens »Acta». Arvid Horn lemnade sin plats
som »praeses illustris» 1735 och efterträddes af
riksrådet grefve Gustaf Bonde; efter honom följde
prins Karl 1764. Genom ett frikostigt bidrag från
dennes handkassa sattes societeten i stånd att
å nyo publicera sina handlingar, som sedan 1773
utgifvits under titeln »Nova acta regiae Societatis
scientiarum upsaliensis». Prins Karl fortfor att i mer
än ett halft århundrade (till 1818) vara societetens
»praeses illustris», och till minne deraf slogs en
medalj 1815. Platsen som »praeses illustris» har
sedermera innehafts af kronprins Oskar (1818–44),
prins Gustaf (1844–52) prins Oskar 1853–72 och,
sedan 1880, af kronprins Gustaf. Konungen är
societetens »beskyddare». Under en längre följd
af år hade societeten nödgats kämpa med brydsamma
ekonomiska förhållanden, hvilka naturligtvis utöfvat
ett hämmande inflytande på dess verksamhet. Så
t. ex. hade societeten ej råd att 1730 låta trycka
Linnés uppsats om sexualsystemet. Men från den tid,
då hertig Karl blef »praeses illustris», hafva dessa
förhållanden förbättrats genom gåfvor af personer,
som nitälskat för societetens verksamhet. Bland
dess första välgörare i detta afseende voro
hofapotekaren F. Ziervogel och bergmästaren
J. A. Gyllenhaal, hvilka 1783 till societeten
donerade öfver 4,000 rdr specie samt sina egna
samlingar af böcker och naturföremål. Gyllenhaal
inköpte dessutom ett hus med tillhörande tomt för
att derpå uppföra en tidsenlig lokal åt societeten
och dess samlingar. Byggnaden fullbordades först
1860. Dittills fick societeten åtnöja sig med endast
en flygel samt en liten paviljong på gården, der dess
bibliotek förvarades. Andra gifvare hafva varit Linnés
enka och döttrar, prins Oskar (sedermera Oskar I),
landshöfding R. von Kraemer, dr A. F. Regnell och
prof. O. Glas. – Alltifrån början voro societetens
»Acta» författade på latin, tills på 1840-talet äfven
franska började användas. Sedan 1860-talet skrifvas
bidrag äfven på andra moderna språk. 1860 började
societeten utgifva en »Årsskrift» för uppsatser på
svenska, men denna nedlades redan 1861, då Upsala
universitets årsskrift tog sin början. En »Catalogue
méthodique» öfver societetens »Acta» och »Nova acta»
utgafs af A. Josephson 1889.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
