- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 17. V - Väring /
763-764

(1893) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vetenskapsakademien ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

angelägenheter och har den allmänna
vården om akademiens egendomar samt öfriga
tillhörigheter. Sistn. utskott utgöres af preses,
sekreteraren och 10 valda, i Stockholm boende
ledamöter. Sekreteraren har den särskilda befattningen
med akademiens angelägenheter; han är ledamot af
samtliga utskotten och föredrager ärendena inom akad.,
hennes utskott och särskilda klasser samt ombesörjer
verkställigheten af akad:s beslut o. s. v. Konungen
är akad:s beskyddare. Akad. sammanträder minst
en gång i månaden under Sept.–Juni. Det åligger
akad. att årligen utgifva »Handlingar» (se
ofvan), innehållande förut icke offentliggjorda
originalskrifter i ämnen, som ligga inom gränsen
för hennes verksamhet. Akad. åligger att med
vetenskaplig utredning besvara de frågor, öfver
hvilka utlåtande af K. M:t infordras eller af
allmänna ämbetsverk begäres. Sådana ärenden
remitteras till 2 ledamöter. Akad. åligger
vidare att, såvidt tillgångarna medgifva, lemna
understöd för naturvetenskapliga undersökningar
och resor inom riket samt att bortgifva belöningar
eller stipendier efter förslag af vederbörande
klasser. Hon eger att genom minnespenningars
präglande förvara hågkomsten af bortgångna utmärkta
ledamöters förtjenster. Högtidsdagen firas d. 31
Mars (årsdagen af »grundreglernas» stadfästelse)
med offentlig sammankomst, som öppnas af preses;
sekreteraren afgifver berättelse om sådana
tilldragelser inom akad., som anses böra komma
till allmänhetens kännedom; korta föredrag hållas
öfver ett eller annat af de senaste framstegen
inom vetenskaperna; minnespenningar (när sådana
blifvit slagna öfver ledamöter af akad.) utdelas,
och föremålens förtjenster omförmälas af preses. –
En med akademien förenad stiftelse fick för framtiden
ett kraftigt stöd 1885, då den vid Karlbergsallén
belägna s. k. Bergianska trädgården, som jämte ett
kapital af 5,555 rdr donerats till akad. 1784,
såldes för 1,020,000 kr. och af dessa medel 400,000
kr. användes till förvärfvande och bebyggande af
ett annat, vida större, delvis kuperadt och på
tvänne sidor vattenomflutet område, Haga-Frescati,
vid Brunnsvikens östra strand, hvarest akad:s
nya och ypperligt inrättade, såväl ekonomiska som
botaniska trädgård, Bergielund, började anläggas
1885–86. (Dess ytvidd är nära 32 har, medan den
gamla bergianska trädgården omfattade föga mer än
7 har.) Räntan å de återstående 600,000 kr. är
anslagen till trädgårdens och trädgårdsskolans
underhåll samt fullständigande. Till en 1891 firad
minnesfest öfver donatorn utgafs af stiftelsen
(genom prof. V. B. Wittrock) 1:sta bandet af en
ståtlig publikation med titeln »Acta Horti
bergiani». – Vet. akad:s ordinarie statsanslag
under tionde hufvudtiteln belöper sig till 12,460
kr. Hennes årliga utgiftsstat har redan öfverskridit
beloppet 100,000 kr.

Akad:s sekreterare hafva varit: A. v. Höpken 1739–41
(Augustin Ehrensvärd ett qvartal 1740), J. Faggot
1742–44, P. Elvius 1744–49, P. Wargentin 1749–83,
J. Wilcke 1784–96, D. Melanderhjelm 1797–1803,
K. G. Sjösten 1803–08, J. Svanberg 1809–11,
Ol. Swartz 1811–18, J. Berzelius 1818–48, P. F.
Wahlberg 1848–66 och D. G. Lindhagen sedan 1866. Några
af dessa hafva äfven förestått observatoriet med
biträde af en andre sekreterare (så var H. Nicander
andre sekreterare 1776–1803).

*



Under Vet. akad:s öfverinseende lyda, som nämndt är,
två statsinstitutioner: Naturhistoriska riksmuseum och
den 1873 inrättade Meteorologiska centralanstalten (se
d. o.), hvilken, senares stat uppgår till 25,000 kr.

Naturhistoriska riksmuseum (äfven benämet Rikets
naturhistoriska museum), stiftadt 1820, omfattar de
zoologiska, de botaniska, de paleontologiska och
de mineralogiskasamlingarna samt den etnografiska
samlingen, samtliga tillgängliga för allmänheten. –
1. Zoologiska afdelningen. Vet. akad. egde af gammalt
ett naturaliekabinett, som vårdades 1780–98 af
Sparrman, 1798–1806 af Konrad Quensel, 1807–18 af
Ol. Swartz. Det innehöll bl. a. de i sprit förvarade
föremålen från konung Adolf Fredriks museum, som
bildades på Ulriksdal 1750–54 och der beskrefs af
Linné samt 1801 skänktes delvis till Vet. akad.,
delvis till Upsala universitet. 1819 öfverlemnade
frih. G. v. Paijkull på vissa vilkor till K. M:t
sitt berömda, på Vallox Säby inrättade museum,
och Karl XIV Johan öfverlät till Vet. akad. dessa
samlingar, som 1820 förklarades vara början till ett
»riksmuseum». Ett statsanslag å 1,350 rdr anvisades,
hvilket 1824 höjdes till 2,250 rdr, och samlingens
intendent fick professors titel. J. V. Dalman var
intendent 1820–28 (och skänkte då dit sina rika
insektsamlingar), Sven Nilsson 1828–31. Under
hans intendentskap inköpte akademien Westmanska
egendomen (å akad:s nuvarande bebyggda tomt), hvarest
samlingarna ordnades i salarna på södra huslängan
samt tillökades med A. U. Grills på Söderfors
samlingar (skänkta af P. A. Tamm), brasilianska och
javanska vertebrater m. m. Sv. Nilsson lyckades bilda
afdelningen för den svenska djurverlden, i synnerhet
hvad däggdjur och foglar beträffar. 1831–38 utvecklade
B. Fr. Fries på intendentplatsen en entusiastisk
verksamhet. Han inledde förbindelser med kontinentens
museer, ordnade expeditioner till Lappland, riktade
(biträdd af prosten K. U. Ekström och V. v. Wright)
den nordiska faunans afdelning och utgaf tills.
med dem »Skandinaviens fiskar», hvarjämte han i
Bohus län 1837–38 lade grunden till den nordiska
samlingen af lägre hafsdjur. K. J. Sundevall (1839–71)
var likaledes en högeligen nitisk intendent. Han
koncentrerade sig på däggdjur och foglar. Han
fick ordna Joh. Hedenborgs 1832–39 anlända rika
samlingar från Orienten (bl. a. 174 däggdjur och 1,200
foglar). Dertill kommo Schönherrs synnerligen rika
entomologiska samlingar, anlända, 1828–49 och skänkta
med vilkor att särskild ny intendent anställdes. 1841
fastställdes ny stat för riksmuseet å 11,250 kr.,
samtidigt med att två nya intendentplatser bekläddes
med K. H. Boheman (för entomologiska saml.) och
Sv. Lovén (för lägre evertebrater). Till konservator
antogs W. Meves. 1839–56 anlände J. A.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:35:29 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfaq/0386.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free