- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 17. V - Väring /
703-704

(1893) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Westerlund ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Vesterbottens län, i ö. och s. ö. till Bottniska
viken, i s. till Gefleborgs län samt i v. och
n. v. till Jämtlands län. Ytinnehållet är
25,556,4 qvkm., deraf 24,144,5 land och 1,411,9
qvkm. vatten. I denna landets areal äro inräknade
289 qvkm. öar, holmar och skär i Bottniska viken,
af hvilka de största äro Alnö (69,2 qvkm.), Hemsön
(52,8 qvkm.) och Hernön (38 qvkm.). I vattnets areal
äro icke inräknade från hafvet inskjutande vikar
och sund, ej häller Ångermanelfven längre än till
omkr. 15 km. från hafsbandet. Länets största längd
från s. ö. till n. v. är 280 km. och dess största
bredd från v. till ö. 165 km. Folkmängden vid 1891
års slut utgjorde 211,803 pers. (105,747 mankön och
106,056 qvinkön), deraf 191,994 å landsbygden och
19,809 i städerna. Folkmängdstätheten var sålunda 9
pers. å 1 qvkm. land, dock mycket olika i de särskilda
socknarna, vexlande från knappt 2 till omkr. 250
pers. pr qvkm. I afseende på folkmängden intager
länet, som har 4,4 proc. af rikets folkmängd, det
10:de rummet och i hänseende till folkmängdstätheten
det 21:sta rummet af rikets län. Tillväxten i
folkmängden har under de sista tio åren varit öfver
23 proc., och folkmängden har på mindre än fyratio år
fördubblats. – I judicielt hänseende är landsbygden
fördelad i 6 domsagor, omfattande 18 tingslag, under
Svea hofrätt: Medelpads Vestra (3 t:g), M:s Östra
(4 t:g), Ångermanlands Södra (3 t:g), Å:s Mellersta
(2 t:g), Å:s Vestra (2 t:g), Norra Ångermanlands (4
t:g). I administrativt hänseende är länet fördeladt
i 5 fögderier: Medelpads Östra, M:s Vestra (båda
sammanfallande med de liknämnda domsagorna och
hvartdera omfattande 5 länsmans-distrikt), Södra
Ångermanlands Nedre
(omfattande A:s Södra domsaga
och en del af Å:s Mellersta, med 5 länsmansdistrikt),
Södra Ångermanlands Öfre (omfattande Å:s Vestra
domsaga och den öfriga delen af Å: s Mellersta, med 7
länsmansdistrikt), Norra Ångermanlands (sammanfallande
med den liknämnda domsagan och omfattande 8
länsmansdistrikt). Länets båda städer, Hernösand,
der landshöfdingen residerar, och Sundsvall, hafva
hvar sin rådstufvurätt. Landskommunernas antal är
64, bland dem länets enda köping, Örnsköldsvik. –
I ecklesiastikt hänseende hör länet till Hernösands
stift samt omfattar 5 hela och del af 1 kontrakt, 66
församlingar å landsbygden och 2 stadsförsamlingar. –
I länet äro 3 båtsmanskompanier roterade. De der
förlagda landttrupperna äro värfvade, nämligen
Vesternorrlands regemente och ett batteri af
Svea artilleriregemente, hvilka tillhöra 6:te
fördelningen och militärdistriktet. – Länet ingår i
Norra bergmästaredistriktet, i Nedre norra väg- och
vattenbyggnadsdistriktet, i Norra tulldistriktet
och i Mellersta Norrlands skogsdistrikt samt bildar
3 justeringsdistrikt. För helso- och sjukvården
är länet deladt i 7 provinsialläkare- och 5
extra-provinsialläkaredistrikt. Länslasarett och
kurhus finnas i Hernösand – hvarest äfven är beläget
ett af rikets hospital för sinnessjuka –, Sundsvall,
Örnsköldsvik, Sollefteå och Backe (i
Fjällsjö socken). Länsveterinärerna äro 2. Till
Nordvik (i Nora socken) är länets landtbruksskola
förlagd. I Hernösand är en kemisk station för
jordbruket och näringarna. – Till riksdagens
Första kammare utser länet 7 ledamöter; till
Andra kammaren sänder landsbygden 8 och Sundsvall
1 samt Hernösand i förening med Vesterbottens
läns städer 1. – Hutvudnäring i länet är icke
egentligen jordbruket, utan trävarurörelsen. Af
hela egovidden utgör den odlade jorden 2,8 proc.,
naturlig äng 3,5 proc. och skogbärande mark 68,4
proc. Såsom medelmåttig skörd räknas af stråsäd
30,000 hl. råg, 350,000 hl. korn, 115,000 hl. hafre
samt 12,000 hl. blandsäd och af potates 450,000
hl. Vid 1890 års slut uppgafs kreatursstocken vara
17,363 hästar, 63,494 nötkreatur, deraf 50,374 kor,
och 57,238 får samt 12,385 getter äfvensom 11,628
svin. Hvarken jordbrukets eller ladugårdens alster
äro tillräckliga för länets behof, utan införes
såväl hvete- som rågmjöl äfvensom smör och kött
(från Finland) samt fläsk, hvaremot å andra sidan
någon utförsel af mejeriprodukter eger rum. Genom en
ständigt mindre god hushållning med skogarna och en
på senare tider högt uppdrifven trävarurörelse har
tillgången på skog, i synnerhet af gröfre dimensioner,
betydligt nedgått. Ångsågar funnos år 1890 vid inemot
100 ställen. Vid dem och vid de många vattensågarna
försågas i årligt medeltal öfver 11 mill. stockar,
hvilken högst betydande mängd, om ock en del deraf
kommer från Jämtlands och Vesterbottens län, gifver en
arbetslön inom länet af lika många kronor. Exporten
från länets hamnar af trävaror var sistnämnda
år öfver 2 mill. kubikmeter, eller nära 3/5 af
nela rikets. En ej oväsentlig binäring är fisket
(strömming, lax m. m.). Bergsbruket intager en mera
underordnad ställning; under den senare tiden har
ingen malm brutits inom länet. Under år 1891 uppgick
tackjernstillverkningen vid 2 masugnar till 8,964
tons. Stångjernstillverkningen vid 5 verk var 339
tons; jern- och stålmanufakturtillverkningen vid 12
verk uppgick till 600 tons. Fabrikstillverkningen år
1890 uppskattades för 63 fabriker, med 1,171 arbetare,
till ett värde af inemot 2 mill. kr., af hvilken summa
1/3 kommer på maltdryckstillverkningen och mindre
delar på tillverkningen af glas, tegel, pappersmassa
m. m. Handtverkarnas antal s. å. uppgafs till 889,
med 920 arbetare; handlandena voro 982, med 728
biträden. Handelsflottan bestod af 74 seglande fartyg,
om 25,658 tons, samt 147 ångfartyg, om 7,679 tons och
3,912 hästkrafter, till hvilka tal för ångfartygen
landsbygden med sitt stora behof af bogserbåtar och i
öfrigt för den lifliga trävarurörelsen bidrog med 115
fartyg, om 3,825 tons och 2,336 hästkrafter. Till
utrikes ort afgingo s. å. 2,546 fartyg, om mer
än 1 mill. tons. Jernvägarnas längd inom länet är
362 km., hvaraf statsbanan 359. Under byggnad är
en 98,8 km. lång enskild jernväg mellan Hernösand
och Sollefteå. – Hemmantalet utgör 1,766,9 mantal,
deraf 7,8 för städerna. Taxeringsvärdet år 1891 var
för jordbruksfastigheter 75,332,917 kr. å

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:35:29 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfaq/0356.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free