Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vesterbottens län omfattar södra delarna af Vesterbotten och Lappland samt den nordöstliga delen af Ångermanland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gränsar i n. ö. till Norrbottens län, i ö. och
s. ö. till Bottniska viken, i s. till Vesternorrlands
län, i s. v. till detta län och Jämtlands län, i
n. v. till Norge. Ytinnehållet är 58,993 qvkm., deraf
55,769 qvkm. land och 3,224 qvkm. vatten. Af detta
område kommer knappt 1/3 på Vesterbottens landskap
och fullt 2/3 på Lappland samt 2,705 qvkm. på
Ångermanland. I landets areal äro inräknade 38
qvkm. öar, holmar och skär i Bottniska viken. Vattnets
areal omfattar endast insjöarna, men ej från hafvet
inskjutande vikar och sund. Länets största längd, från
n. v. till s. ö., är 380 km. och största bredd, från
s. v. till n. ö., inemot 200 km. Folkmängden vid 1891
års slut utgjorde 125,636 pers. (62,592 mankön och
63,044 qvinkön), deraf 120,988 å landsbygden och 4,648
i städerna. Folkmängdstätheten var sålunda blott fullt
2 personer å 1 qvkm. land. I afseende på folkmängden
intager länet, som har 2,6 proc. af rikets folkmängd,
det 21:sta rummet och i afseende på folkmängdstätheten
det 23:dje rummet af rikets län. Folkmängdstillväxten
har under de sista tio åren uppgått till öfver 16
proc., och under de sista 45 åren har folkmängden
mer än fördubblats. Hvad beträffar den lappska delen
af befolkningen, är den snarare i aftagande. Länet
har visserligen 9 lappmarkssocknar, men blott i 4 af
dem finnas numera nomadiserande lappar, beräknade
vid 1890 års slut till 730, och torde de öfriga
lapparnas antal inom länet vara att beräkna till
omkr. 800. – I judicielt hänseende är landsbygden
fördelad i 4 domsagor, omfattande 11 tingslag,
under Svea hofrätt: Vesterbottens Södra domsaga
(3 tingslag), Vestra (2 t:g), Mellersta (4 t:g),
Norra (2 t:g). I administrativt hänseende är länet
deladt i 3 fögderier: Umeå fögderi (omfattande Södra
domsagan och en mindre del af Mellersta), Skellefte
fögderi (omfattande den större delen af Mellersta
domsagan och hela Norra), Lappmarks-fögderiet
(sammanfallande med Vestra domsagan). Umeå
fögderi omfattar 8 länsmansdistrikt och de båda
öfriga hvart och ett 9. Länets två städer, Umeå,
länsresidens, och Skellefteå, hafva hvar sin
rådstufvurätt. Landskommunernas antal är 25. – I
ecklesiastikt hänseende hör länet till Hernösands
stift och omfattar 2 hela och delar af 2 kontrakt,
26 landsförsamlingar och 2 stadsförsamlingar. – Inom
länet är Vesterbottens regemente roteradt, hörande
till 6:te fördelningen och militärdistriktet. Vidare
ingår länet i Norra bergmästaredistriktet, i Öfre
norra väg- och vattenbyggnadsdistriktet och i Norra
tulldistriktet samt bildar Vesterbottens skogsdistrikt
och 2 justeringsdistrikt. – För helso- och
sjukvården är länet deladt i 6 provinsialläkare- och
4 extra-provinsialläkaredistrikt. I de båda städerna
finnas länslasarett och kurhus. – Länsveterinärerna
äro 2, hvarjämte en distriktsveterinär finnes i
lappmarken. Länets landtbruksskola är förlagd till
Ytter-Tafle (i Umeå socken), och af rikets två
mejeriskolor är den ena i Robertsfors (i Bygdeå
socken). – Till riksdagens Första kammare utser
länet 4 ledamöter, och till Andra kammaren sända
landsbygdens 4 domsagor hvar sin ledamot, hvaremot
de båda städerna äro
förenade med Hernösand till en valkrets. – Af
länets egovidd uppgafs vid 1890 års slut blott 1
proc. såsom odlad jord; 2 proc. voro naturlig äng och
41 proc. skogbärande mark, hvilket sistnämnda tal dock
är ganska osäkert af brist på kännedom om enskildes
tillhörighet. Kronans skogbärande mark uppgår till
mer än 9,800 qvkm. Då en medelmåttig skörd i länet af
stråsäd beräknas till 5,500 hl. råg, 290,000 hl. korn,
35,000 hl. hafre och 7,000 hl. blandsäd samt af
potates till 225,000 hl., så är denna producerade
spanmål icke tillräcklig för länets behof, om
ock den jordbrukande befolkningen i kustlandet
möjligen får sitt behof fyldt af den der inbergade
sädesgrödan. Kreatursstocken, som i förhållande
till folkmängden är hvarken större eller mindre än
i riket i öfrigt, uppgafs vid 1890 års slut till
13,780 hästar. 55,334 nötkreatur, deraf 42,276 kor,
samt 38,864 får och 5,202 getter, hvarjämte antalet
renar beräknades till 40,500. Ladugårdens alster
äro med undantag af fläsk ej blott tillräckliga för
länets egna behof, utan utförseln af smör och ost
ökas alltmera. Med skogarna har illa hushållats, så
att i kustlandet i allmänhet torde helt litet öfver
husbehofvet finnas qvar; på sina ställen finnes icke
ens vedbrand. Men tack vare tillämpningen äfven i
detta läns kustland af den s. k. Norrbottenslagen
synes faran för egentlig skogsbrist vara
afvärjd och hopp förefinnas om en vacker återväxt. I
lappmarken, der äfven de enskildes skogar stå under
skogsstatens kontroll och anlitas efter utsyning,
finnes en betydande skogstillgång. Till binäringar
för länet äro att räkna fiske såväl vid kusten,
efter strömming, sik, lax m. m., som i elfvarna och
lappmarkens vattendrag, äfvensom tjärubränning
och en aftagande salpetertillverkning, den enda
i riket. – Något egentligt bergsbruk drifves icke
i länet och helt liten bruksrörelse, som år 1891
sysselsatte blott 86 personer. – Fabriksverksamheten
är mycket obetydlig. Hela tillverkningsvärdet år
1890 uppgafs till 81,000 kr. och arbetarnas antal
till 58. Handtverkarnas antal var s. å. 719,
med 204 arbetare. Antalet handlande var 397 och
deras biträden 180. Handelsflottan bestod af 30
segelfartyg, om 12,045 tons, och 19 ångfartyg,
om 1,390 tons och 542 hästkrafter. Af den
statsjernbana, som är under byggnad genom länet,
har ännu blott en mindre del, 63 km., kunnat upplåtas
till allmän trafik. – Hemmantalet utgör 1,205,23
mantal, deraf 1,75 för städerna. Taxeringsvärdet
år 1891 var för jordbruksfastigheter 45,609,800
kr. å landsbygden och 510,000 kr. i städerna samt
för annan fastighet 6,770,800 kr. å den förra och
3,847,400 kr. i de senare. Dertill kommer värdet
af statens och menigheters fasta egendom, taxerad å
landsbygden till 3,972,600 kr. och i städerna till
979,100 kr. En till 15,200 kr. taxerad egendom af
fideikommissnatur finnes i länet. – Vesterbottens län
omfattade ursprungligen (sedan 1637) hela landskapet
Vesterbotten (och hela Lappland), men den 21 Maj
1810 afsöndrades norra delen (jämte Torne och Lule
lappmarker) såsom eget län (Norrbottens län), hvaremot
Nordmalings
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
