Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vesselenyi de Hadad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
död» ock Slaget vid La Hougue (bägge i Grosvenor
House), hvilka höra till hans bästa verk,
Stiftandet af strumpebandsorden (i Windsor Castle)
och en upprepning af »Wolfes död» (i slottet
Hamptoncourt). Till hans sista tid höra hans
religiösa taflor, såsom Kristus välsignar barnen
(i Hittebarnshusets kapell, London), Kristus botar
sjuka och Nattvarden (bägge förr i National gallery),
Paulus och Barnabas och Döden på den blacka hästen
(1817, i Filadelfias Academy), hvilken sist nämnda
bild anses höra till hans mest storartadt tänkta
verk. Till dessa må äfven läggas Bebådelsen (en tid
uppsatt i Marylebone church, betald med 800 pd,
men 1840 såld för 10 pd). C. R. N.
Vesta. 1. Mytol. Se Hestia och Vestaler. – 2. En af
småplaneterna (till upptäcktstiden den 4:de af dem),
upptäckt af Olbers 1807.
Vestaler, vestaliska jungfrur (vestales, virgines
vestales) kallades de mör, som i Rom hade vården om
Vestas tempel och den heliga elden i detta. De voro
till antalet 6 (allra först 4). Af pontifex maximus
valdes de redan som barn, i en ålder om 6–10 år,
bland döttrar till lefvande föräldrar af hederligt
stånd. De bodde i det intill templet liggande
Atrium Vestae och invigdes med vissa ceremonier,
såsom hårets afklippning m. m. De voro förpligtade
till 30 års tjenstgöring, under hvilken tid de
skulle iakttaga obrottslig kyskhet. Efter utträdet
ur ämbetet hade de rätt att ingå äktenskap, en rätt,
af hvilken dock sällan lär gjorts bruk. De hade vissa
företrädesrättigheter, särskildt beledsagande af
en liktor och hedersplats vid offentliga skådespel,
hvarjämte brottslingar, som på väg till afrättsplatsen
mötte en vestal, skulle få nåd. Äfven uppträdde de
såsom medlarinnor vid fejder och med förböner,
hvilket de så mycket lättare kunde göra, som
ingen fick förgripa sig på en vestal. För öfrigt
voro de myndiga, d. v. s. ej längre ställda under
fadersväldet. Trots dessa förmåner synas i senare
tider många föräldrar hafva hyst motvilja mot
att låta sina döttrar blifva vestaler. – Tjensten
bestod i att vakta den heliga elden och tillse,
att den icke slocknade, hvilket betraktades som ett
styggt järtecken, att sörja för renhållandet och
prydandet af Vestatemplet samt att tillreda offer
och hålla böner för folket. Äfven skulle vestalerna
utom templet jämte prester deltaga i åtskilliga
heliga förrättningar och offer. De stodo under
tillsyn af pontifices, förnämligast pontifex maximus,
hvilken kunde ålägga dem kroppsstraff. Kyskhetsbrott
(incestum) var belagdt med ett grymt dödsstraff,
i det att den skyldiga inmurades lefvande i en
grift invid Collinska porten på det s. k. »Brottets
fält» (Campus sceleratus). Flere fall af rättegång
mot vestaler för incest, stundom med frikännande,
stundom med fällande utslag, omtalas af författarna.
R. Tdh.
Vestanfjällske Norge. Se Norge, sp. 1341.
Vestanfjärd, kapell i Åbo läns skärgård, Finland,
hör till Kimito imperiela pastorat. Befolkningen,
svensktalande. 1,545 personer (1890).
A. G. F.
Vestanfors, socken i Vestmanlands län, Gamla
Norbergs bergslag. Areal 16,268 har. 4,067
innev. (1891). V. utgör ett regalt pastorat, Vesterås
stift, Fernebo kontrakt.
Vestan-Stång. Se Östergötland.
Vestastickor. Se Tändstickor, sp. 1209.
Vest-Australien (Eng. Western Australia), britisk
koloni, omfattande vestra tredjedelen af Australien
till 129° ö. lgd, gränsar i ö. till Nord-Australien,
Alexandraland och Syd-Australien, sköljes för
öfrigt af Indiska oceanen och beräknas hafva
en areal af 2,527,283 qvkm. Nordkusten börjar
ö. om Cambridge-viken och eger till Kap Lévêque
en rad utmärkta hamnar med skyddande klippöar
framför. Derpå följer en flack, ogästvänlig strand,
tills vid Dampier-arkipelagen stranden åter
höjer sig. Vestkusten börjar med Nordvestkap och
sträcker sig till Kap Leeuwin. Oaktadt några större
bukter, såsom Sharks bay, är denna strand fattig på
hamnar. Södra kusten har deremot i vestra delen några
goda ankarplatser, framförallt King George sound,
hvaremot östra delen bildas af den högst enformiga
branta kusten af den stora Australiska bukten. Af
det ofantliga området är blott den sydvestra delen
närmare bekant och koloniserad.
Bakom vestkustens sanddyner ligger en vågig,
öfvervägande sandig och torr slätt, dels bevuxen med
skog och gräs, dels genomskuren af tämligen bördiga
dalar. Omkr. 20–30 km. från kusten löper parallelt med
denna Darlingkedjan (med fortsättningar mot norr:
Smith range, Herschel range, Victoria range), som
utgör den ända till 1,000 m. höga bergiga vestranden
af ett högland, som är sammansatt af flere parallella,
i allmänhet platålika bergskedjor, och hvars
paleozoiska bergarter äro genombrutna af granitmassor,
hvilka stundom uppstiga som enstaka käglor, stundom
äfven betäcka större sträckor. Längre mot öster
utbreda sig med buskar och taggiga gräsarter bevuxna
vattenfattiga sträckor af tertiär sandsten. Sydkustens
floder äro små; den största är Blackwood. Norr om
denna utfalla på vestkusten Murray, Swan, Moore,
Greenough och Murchison (omkr. 650 km. lång). Sharks
bay mottager Gascoigne (omkr. 350 km.), med dess
biflod Lyons. Ännu längre norr ut, der kusten viker
af mot ö., utmynna Ashburton, Fortescue och De Grey
samt i Kimberley-distriktet Fitzroy och Ord jämte
deras bifloder, vid hvilka ligga guldfälten, omkr. 400
km. s. om Cambridgeviken. De stora sjöarna i det inre
äro salthaltiga träsk utan aflopp. – V.-A. skiljer sig
från det östligare Australien derigenom att det icke
har några större bergskedjor, som samla vattenångan,
hvarjämte passadvindarna stryka öfver ett torrt land
i st. f. att komma från oceanen såsom på östkusten. Af
dessa två skäl är klimatet mycket torrt. I det inre
äro nästan alla regn åskregn. Sydvestra hörnet, den
koloniserade bygden, är den enda trakt, der man med
någon tillförsigt kan vänta nederbörd för jordbruket;
dock hafva äfven der få ställen en nederbörd af 1,000
mm. Norr u: aftager regnmängden. Perth hade 1885 en
nederbörd af 740 mm., men en afdunstning af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
