Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wergeland ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
om året, och utgifterna bestridas af alla
de intresserade bolagen, under det att
fartygen, som klassificeras, få vidkännas
endast en ringa inregistrerings afgift
2. E. H.
Verk. I. Om »Kristi verk» (opus Christi salutare)
se Kristologi, sp. 65. – Om »goda verk och gerningar»
se Goda gerningar och Verkhelighet. – 2. Metallurg.,
vid kopparsmältningar eller vändrostar skärstenen,
som är färdig att uppsättas på råkopparugnen. –
3. Sjöv. Se Dref 1.
Verkan. 1. Filos. Se Orsak. – 2. Mek. Se Motverkan.
Verkbly, metallurg., kallas vid guld- och
silfversmältningar det bly, med hvilket de ädla
metallerna legerats under de föregående operationerna,
och från hvilket de skiljas genom afdrifning i den
s. k. drifugnen (jfr Afdrifva, Drifning 3, Drifugn,
Pattinsonering). C. A. D.
Verkhelighet, benägenheten att tillmäta den yttre
gerningen (se Goda gerningar) såsom blott sådan en
afgörande betydelse i etiskt och religiöst afseende:
i gröfre form i den meningen att sinnesförfattningen
vore mer eller mindre likgiltig, i finare form så,
att den yttre gerningen såsom sådan vore ett moment
i sjelfva den sedliga utvecklingen, som skulle
föra menniskan till en högre sedlig ståndpunkt. Den
katolska kyrkan kan, trots erkännansvärda tendenser
i motsatt riktning, näppeligen fritagas från en viss,
stundom starkt framträdande benägenhet åt detta håll,
grundad ytterst i dess lära att det goda verket i och
för sig (låt vara att intet annat verk är godt än det,
som härflyter af en ren vilja) skulle bereda menniskan
ett slags förtjenst inför Gud (meritum ex congruo),
genom hvilken hon i viss mening skulle förtjena
den eviga saligheten. Så betraktar ock denna kyrka
kulthandlingar såsom egande betydelse utan afseende
på den uppbyggelse de skänka den i dem deltagande,
endast, som det heter, »af gjord gerning» (ex opere
operato; se Opus operatum). De högre tendenser,
som finnas hos denna kyrka, få dock ej förbises. –
I och med sin lära om rättfärdiggörelsen af tron
allena har protestantismen i princip brutit med denna
tendens, och det är väsentligen emot den, som den
»protesterar». Äfven inom den protestantiska kyrkan
saknas dock ej tendenser till verkhelighet. Inom
den filosofiska etikens historia röja sig sådana
tendenser i den mån sjelfva motivets alldeles
afgörande betydelse i sedligt afseende förbises eller
åtminstone fördunklas, så att det ej får fullständigt
göra sig gällande såsom det i sedligt afseende
allt afgörande. Detta är inom de mer eller mindre
evdemonistiska riktningarna vanligt. Men äfven på
en annan ståndpunkt kan man göra sig skyldig till en
viss tendens till verkhelighet, såvidt man för långt
utsträcker det område, der det etiska har betydelse,
eller t. o. m. blott derigenom att man gifver det
sinliga viljande, som af den sedliga viljeriktningen
är en följd, omedelbar betydelse just i och för denna
sedliga utvecklings fortgång, så att t. ex. en god
gerning skall företagas icke endast derför att jag som
moralisk menniska måste så handla, utan ock med den
fördolda bitanke, att den, låt vara just som
viljeriktning, skulle befordra min egen utveckling
till högre grad af sedlighet. Verkhelighetens
teoretiska uttryck ega i det praktiska lifvet sina
lätt funna motsvarigheter. L. H. Å.
Verkmått, ett äldre svenskt måttsystem, i hvilket
enheten var 1 fot = 12 tum (duodecimalsystem),
och hvilket 1855 (1863) ersattes med
decimalsystemet. Enligt 1739 års förordning med
deri efteråt gjorda tillägg och ändringar var i
längdmåttet 1 famn (= 1,8 m.) = 3 alnar, 1 aln (=
0,6 m.) = 2 fot, 1 fot (= 0,297 m.) = 2 qvarter,
1 qvarter (= 14,8 cm.) = 6 verktum, 1 verktum (=
2,47 cm.) = 12 verklinier. Om systemets ytmått se
Qvadratmått. I rymdmåttet räknades 1 kubikfamn (=
5,65 kbm.) = 27 kub.-alnar, 1 kub.-aln (= 0,21 kbm.) =
8 kub.-fot, 1 kub.-fot (= 0,26 hl.) = 8 kub.-qvarter,
1 kub.-qvarter (= 3,272 kbdm.) = 216 kub.-verktum, 1
kub.-verktum (= 15,146 kbcm.) = 1,728 kub.-verklinier.
Verkningssfer (verkningskrets), fys. 1. Det område,
inom hvilket en elektrisk eller en magnetisk
kropp verkar. Detta område kallas äfven kroppens
magnetiska eller elektriska fält. – 2. Storleken
af den molekylära attraktionens verkningssfer kan
bestämmas med tillhjelp af kapillärfenomenen. Plateau
har funnit, att dess radie icke of verstiger 0,0000567
mm., och Qvincke sätter värdet något högre än
0,0000542 mm. På grund af den öfverensstämmelse,
som råder mellan dessa på olika vägar funna
värden, kan man med stor grad af visshet antaga,
att den molekylära attraktionen icke verkar på
längre afstånd än omkr. 50 milliondelar af 1 mm.
A. Bi-n.
Verkolje [fer-], Johannes (Jan), holländsk målare,
f. 1650 i Amsterdam, d. i Delft 1693, lärjunge af Jan
Lievens, Rembrandts efterföljare, var sedan 1672
verksam i Delft, i hvars målaregille han inskrefs
1673. Han målade porträtt och genrebilder. Af
hans arbeten må nämnas Jägareporträtt (1672,
i Rotterdam), Musicerande sällskap (1673,
i Amsterdams Rijksmuseum), Scen vid klaveret
(1674, i Schleisheimer-galleriet) och, hans bästa
tafla, Frestelse (i Dresdens galleri). I Sveriges
Nationalmuseum finnes af honom Musicerande sällskap. –
V:s son Nicolas V., f. i Delft 1673, d. i Amsterdam
1746, var först sin faders lärjunge (Delft), men
slog sig sedan ned i Amsterdam. Af honom finnas
mytologiska taflor i Louvre (Paris), i Köpenhamn,
Petersburg, Berlin och Dresden samt ett porträtt i
Amsterdams Rijksmuseum. C. R. N.
Verksamhet, filos., förändring, såvidt den har sin
princip och grund i sjelfva det väsende, som förändras
(följaktligen ej framkallas af yttre inverkan). Den
får då karakteren af en utveckling (se d. o.) af
sjelfva det väsende, som förändras af en dess
öfvergång från potentialitet till aktualitet, från ett
lägre till ett högre stadium af lif och tillvaro. Väl
kan verksamheten på visst sätt stundom sägas leda
till en sänkning af lifvets nivå, men detta kan dock
aldrig vara fallet i alla afseenden, och ofta kan
dessutom sänkningen vara mer skenbar än verklig,
enär den utgör ett vilkor för ett senare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
