Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vassvikens koppargrufva (V:s »silfvergrufva») i Ånimskogs socken på Dalsland - Vassy, stad i franska depart. Haute-Marne (Champagne) - Vassända-Naglum, socken, förenad af de båda socknarna Vassända och Naglum, i Elfsborgs län - Vastijaure, en af Stora Lule-elfs källsjöar - Vasto, stad uti italienska prov. Chieti (Abruzzo) - Vásuðr, Nord. mytol., är enligt Snorres edda fader till Vindsvalr - Vat, Holl., »fat», ett målkärl för flytande varor, = 1 hl. - Vatatzes. Se Johannes, östromerska kejsare, 3 - Wateau. Se Watteau - Watelet, Louis Étienne - Vater, Johann Severin - Waterblinda (af Holl. water, vatten). Se Blindrå - Waterbom (af Holl. water, vatten), sjöv., en på hvardera af fartygets sidor befintlig bom - Waterbord (af Holl. water, vatten), skeppsb., det i vinkeln mellan däcksbalkarnas öfverkant och fartygets innersida liggande timmer - Waterbury, stad i nord-amerikanska staten Connecticut - Water clerk, Eng., handelst., en skeppsmäklares bokhållare - Water closet, Eng., vattenklosett. Se Klosett - Waterford. 1. Grefskap i irländska prov. Munster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nedlades dock snart, men sedermera har denna värdelösa
malmfyndighet, om den så kan kallas, gång på
gång åsamkat nya spekulanter stora förluster.
Th. N-m.
Vassy [-si], stad i franska depart. Haute-Marne
(Champagne), vid Marnes biflod Blaise. Omkr. 3,000
innev. Jernverk. Om »blodbadet i V.» d. 1 Mars 1562
se Hugenotter, sp. 18.
Vassända-Naglum, socken, förenad af de båda
socknarna Vassända och Naglum, i Elfsborgs län, Väne
härad. Areal 10,933 har. 3,326 innev. (1891). Annex
till Vänersborgs stad, Skara stift, Väne
kontrakt. Socknens kyrka benämnes Gustaf Adolf.
Vastijaure, en af Stora Lule-elfs källsjöar, i Lule
lappmark, 548 m. öfver hafvet.
Vasto, stad uti italienska prov. Chieti
(Abruzzo), nära Adriatiska hafvet och vid
jernvägen Bologna–Ancona–Otranto. 9,761
innev. (1881). Olivodling, fiske samt tillverkning
af stengods, ylleväfnader och siden. I stadshuset
förvaras en samling af i trakten funna romerska
antiqviteter och inskrifter. V. är de samnitiske
frentanernas Histonium.
Vásuðr, Nord. mytol., är enligt Snorres
edda fader till Vindsvalr (se d. o.) och
farfader till Vintern. Namnet betyder
»den. som ställer till rusk(väder)».
Ad. N-n.
Vat [fat], Holl., »fat», ett målkärl för flytande
varor, = 1 hl.
Vatatzes. Se Johannes, östromerska kejsare, 3.
Wateau. Se Watteau.
Watelet [vatlä], Louis Étienne, fransk målare, f. 1780
i Paris, d. derst. 1866, utbildade sig genom studium
af naturen till landskapsmålare. Han började dock med
det gamla historiska landskapet, deri staffaget behöll
sin traditionella betydelse, och 1810 erhöll han
medalj för ett herdelandskap. På detta sätt fortfor
han ännu ett tiotal år, men derefter började han måla
utsigter från sitt eget land, och 1822 utförde han en
stor Vy från terrassen i S:t Germain-en-Laye. Samma
år reste han till Italien och utvecklade dermed sin
förmåga, så att han kunde i viss mån lösa sig från de
gamla akademiska banden. Följden blef ett par taflor,
Nemi-sjön och Kaskatellerna vid Tivoli, med hvilka
han väckte uppseende vid 1824 års salong. De voro
bland de första försöken att återgifva söderns natur
i dess egen nobless, utan att vara skådeplats för
något klassiskt uppträde. Återkommen till Frankrike,
uppsökte han vackra trakter i alla provinser och
återgaf dem i aqvarell. Af den uppträdande romantiska
riktningen blef han föga berörd, likasom han häller
aldrig lyckades att från den trogna återgifningen
af det yttre i naturen tränga fram till en verkligt
lyrisk uppfattning af henne med en djup och innerlig
känsla: Normandisk by i slagregn (1835), Dalen vid
Gisors (1840), Tallskog med bäck och qvarn i Dauphiné
(1841) m. fl. Hans betydelse är att vara en bland dem,
som först på allvar läto naturen gälla för hvad hon
var och uppfattade henne som sådan, men hans förmåga
var, oaktadt skicklighet i det tekniska, alltför tom
att bringa honom ifrån ett visst vacklande
mellan det gamla och det nya sättet att måla landskap.
C. R. N.
Vater [fa-], Johann Severin, tysk språkforskare,
f. 1771, studerade teologi i Jena och Halle, blef 1796
professor i Halle, 1800 i Jena, 1809 i Königsberg
och 1820 åter i Halle samt dog derst. 1826. Han
var en grundlig kännare af de semitiska språken
och af slaviska språk samt utgaf på dessa områden
flere språkläror. Genom sitt arbete Ueber die
sprache der alten preussen (1820; katekesen från
1561 med gramm. och ordlista) gjorde han den lärda
verlden först bekant med den sedan 16:de årh. utdöda
forn-preussiskan. Efter Adelungs död (1806) fortsatte
V. det af denne stort anlagda språkverket Mithridates
oder allgem. sprachenkunde, der han på ett för den
tiden ganska förtjenstfullt sätt bearbetat Afrikas och
Amerikas språk. Ett för språkforskare välbekant arbete
är hans bibliografi Literatur der grammatiken, lexika
und wörtersammlungen aller sprachen der erde (1815;
ny uppl., utg. af Jülg, 1847). Lll.
Waterblinda (af Höll. water, vatten). Se Blindrå.
Waterbom (af Holl. water, vatten), sjöv., en på
hvardera af fartygets sidor befintlig bom, som,
då den användes, står tvärs ut från fartygssidan,
men vid andra tillfällen ligger horisontalt tätt
invid denna. Då fartyget är till segels, nyttjas
denna bom för att till dess yttre ända utbreda eller
skota underledseglet genom det s. k. waterskotets
halande; då fartyget deremot ligger till ankars,
förtöjas till waterbommen båtarna, för att dessa ej
må hugga i fartygssidan. Från hvarje bom nedhänga då
små lejdare (stegar), för att underlätta manskapets
äntrande från och till båtarna. För att man skall
kunna hålla waterbommen på dess rätta stånd och
flytta honom till eller från fartygssidan, är han
försedd med s. k. förgaj, aktergaj och toppgaj
(se fig. i art. Tackling). R. N.
Waterbord (af Holl. water, vatten), skeppsb.,
det i vinkeln mellan däcksbalkarnas öfverkant
och fartygets innersida liggande timmer, i hvars
inner- och öfverkant är urholkad en ränna,
i hvilken på däcket befintligt vatten samlas
för att derifrån genom spygatten ledas ut igenom
fartygssidan (se fig. 1, p, i art. Bordläggning).
J. G. B.
Waterbury [oåtörbörri], stad i nord-amerikanska staten
Connecticut, vid Naugatuck river. Befolkningen, mest
tyskar och irländare, hade 1880 en storlek af 17,806
pers., men 1890 af omkr. 30,000. W. intager inom
metallindustrien första platsen i unionen. Fabrikerna,
på hvilkas anläggning nedlagts 10 mill. doll.,
tillverka mässings- och kopparplåt samt tråd och rör
jämte en mångfald mindre artiklar, såsom klockor, ur,
lampor, knappnålar, pläterade arbeten. W. anlades
1677, men blef stad först 1853.
Water clerk [oåtör klärk], Eng. (af water,
vatten, haf, och clerk, kontorist), handelst.,
en skeppsmäklares (skeppsklarerares) bokhållare.
Water closet [oåtör klå’set], Eng., vattenklosett. Se
Klosett.
Waterford [oåtörförd]. 1. Grefskap i irländska
prov. Munster, mellan hafvet i s., Cork
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
